När en ungdom misstänks för att ha begått ett brott kommer han eller hon i kontakt med rättssystemet på olika vis. Rättsystemets uppgift i detta sammanhang är givetvis att skipa rätt. Vidare är dess uppgift även att hjälpa den unge tillrätta i samhället igen.Min avsikt med arbetet är därför att ge en bild av hur ungdomsbrottslingar behandlas i rättssalen av de olika aktörerna för att se huruvida behandlingen kan sägas överensstämma med den allmänna, common sense, uppfattningen om hur ungdomsbrottslingar ska behandlas och om denna behandling överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Jag ämnar också beröra hur aktörerna kan sägas känneteckna och klassificera ungdomsbrottslingen och lägga upp sitt arbete i behandlingen. I detta sammanhang blir det speciellt intressant att se om de följer några givna mönster inom rättsväsendet som kan ses som meningsfulla för samtliga aktörer.

Vi strävar alltid efter att förstå det som sker i den värld vi lever i. Till vår hjälp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lärt oss under våra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar våra upplevelser och sätter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda händelser omöjliga att förstå och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur är ett av de verktyg vi människor använder för att förklara den verklighet vi lever i.

Hur kan stödgrupper hjälpa barn som har upplevt våld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt våld. Samt hur verksamheten, utifrån de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, påverkar barnen. Utifrån en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgångspunkt har två intervjuer genomförts utifrån ett strategiskt urval på en stödgruppsverksamhet där de intervjuade, informanterna, är de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt våld behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan få möjlighet till genom individuella samtal.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever våld, detta trots att regeringen skärpt lagstiftningen för målgruppen. Några kommuner i Sverige har börjat använda en ny metod, Kids club, som specifikt är utformad för gruppen barn som upplevt våld. Vårt syfte med uppsatsen är att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt våld, Kids club, förstå vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där vi genom att genomföra intervjuer med representanter från olika kommuner skapar förståelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen är att det finns två teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att försöka ta reda på vad som motiverar framgångsrika elitidrottare. För att besvara syftet används följande frågeställningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgångar hanterats?Vad är det som har drivit dem framåt?Finns det någon person/personer som har betytt väldigt mycket för dem?Vilken är den viktigaste egenskapen för att nå framgång enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har använts där fyra stycken individer varav två män och två kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 år. Urvalet grundades på goda meriter både nationellt och internationellt.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlargenerationsspecifika motivationsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka huruvidatillhörigheten till en särskild generation medför ett specifikt förhållningssätt till det egna arbetet, dvs. om några skillnader existerar generationerna emellan. Med hjälp av en undersökning utifrån en svensk kontext är vår förhoppning att genom vår studie kunna tillföra utökade kunskaper inom området.Teorin som uppsatsen baseras på berör tre huvudsakliga områden; motivation, generation samt en sammanslagning av de två begreppen. Motivationsbegreppet sett ur ett allmänmänskligt perspektiv är omfångsrikt och definierat på ett flertal olika vis, men saknar täckning för mer specifika kontexter.

Vardagslivet är något som vi tar för givet, något som bara finns där men som vi sällan lägger märke till. Att studera vardagslivssociologi innebär att man studerar det vardagliga livet på micro-sociologisk nivå, någonting som sker runt omkring oss men som vi kanske sällan reflekterar över för att det är så integrerat i vår vardag. Jag valde att studera företeelsen kaffedrickande. Sverige ligger tvåa i listan för mest kaffekonsumerande land i världen (Kaffeinformation.se). Syftet med uppsatsen var att studera och beskriva när, var, hur och varför människor dricker kaffe idag samt undersöka vilka upplevelser människor har av att dricka kaffe i sociala sammanhang.

Alla människor behöver tröst. Tröst är ett mänskligt behov som måste uppnås innan läkning blir möjligt. Det saknas en enig definition av tröst. I denna litteraturstudie sågs tröst utifrån en känsla av att inte lida, inte vara orolig eller mindre olycklig. Tröst är något som hjälper människan att känna lugn, glädje och ro.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Projektets utgångspunkt är ett nytt konstmuseum i Uppsala, i området bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgått ett ansiktslyft.Museets långsmala karaktär har hämtats från det intilliggande godsmagasinet och från tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt stråk öppnats, för att ge möjlighet åt fotgängare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse på platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande få en skymt av vad som händer inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmänheten.Museets fasad är inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster längs hela fasaden, som i sin tur är täckta av skärmar tillverkade av sträckmetall. Ljuset tillåts komma in i byggnaden samtidigt som sträckmetallen täcker fasaden och bevarar något av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre väggar består av massiva betongskivor, placerade i ett rutnät som fått sin riktning av passagen genom huset.

EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten.

Studien var en del i ett större projekt som syftade till att undersöka hur värphöns påverkas beteendemässigt och nutritionellt av ökad konsumtion av olöslig fiber. I det nu aktuella projektet undersöktes hur ökat intag av olöslig fiber påverkar äggkvalitén. Fiberkällan utgjordes av halmpellets som antingen blandades i fodret med 3 % inblandning, alternativt utgjorde strömaterial för att undersöka strömaterialets betydelse som fiberkälla. Två olika hybrider ingick i försöket, 720 Lohmann Selected Leghorn (LSL) och 720 Lohmann Brown (LB), varav halva antalet av varje hybrid hölls i frigående system och andra hälften i inredda burar. Totalt insamlades och undersöktes 180 ägg från varje inhysningssystem då hönorna var 31-32 veckor gamla.

En karakteristik över Harry Martinsons författarskap. Idéer som korsas. Idéer som lever kvar. Vad hände med den framtidsoptimistiske värdsnomaden, som blev den förbittrade bakåtsträvaren Holger Tideman? Och vad handlar Nässlorna blomma egentligen om?.

I uppsatsen har vi valt att undersöka de motivationsfaktorer som ligger till bakgrund för att arbeta inom en kreativ miljö och huruvida det finns andra faktorer som påverkar den enskilde individens motivation. En kvalitativ undersökning har gjorts dels i två fokusgrupper (team) och dels som intervjuer med fokusgruppernas teamledare inom företaget, Ubisoft Massive Entertainment AB. För att ha ett bättre underlag innan intervjutillfällena har vi studerat olika teorier och artiklar som knyter an till de frågeställningar som vi har valt att ställa. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats utifrån de teorier som handlar om motivation och kreativitet. Resultatet av undersökningen visar på tre övergripande områden som påverkar motivationen.