Sverige Àr idag i starkt beroende av importerade oljeprodukter för att driva de dagliga transporter som krÀvs för att samhÀllet ska fungera. Kraftigt ökade priser pÄ olja, eller en slopad internationell oljehandel skulle fÄ ödesdigra konsekvenser för Sverige. Samtidigt Àr Jordens klimat i förÀndring, varmare temperaturer leder till smÀltande inlandsisar och detta till stor del pÄ grund av vÀrldens oljeanvÀndning. Denna rapport behandlar de ekonomiska aspekterna kring biogastillverkning för ett VÀster- och Norrbotten sjÀlvförsörjande inom drivmedel för vÀgtransporter. Rapporten utreder huruvida denna sjÀlvförsörjning skulle vara möjligt med avseende pÄ tillgÄng utav rÄvaror för biogasanlÀggningarna.

Landstingen Àr ansvariga för stora delar av den svenska hÀlso- och sjukvÄrden i Sverige. De senaste Ären har landstingen varit drabbade av en ytterst anstrÀngd ekonomi och endast fem av 20 landsting kunde under 2002 redovisa ett överskott. Den försÀmrade ekonomin kan till viss del förklaras av en hög arbetslöshet vilket innebÀr minskade skatteintÀkter. Eftersom den offentliga sektorn, och dÀribland landstingen, fÄr den största delen av sina intÀkter via skatter drabbas de hÄrt av en vikande sysselsÀttning. Andra orsaker till den försÀmrade ekonomin Àr kostnadsökningar och stigande lönekostnader.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lÀrande och hÀlsa. VÄr studie Àr av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi anvÀnt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lÀrare som arbetar i grundskolor i GÀvleborgs kommuner. LÀrarna har dÄ svarat pÄ frÄgor om hur de arbetar med datorer, datorernas pÄverkansprocesser pÄ lÀrande och hÀlsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas anvÀndningsomrÄden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemstÀllningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mÀta social hÄllbarhet och jÀmstÀlla dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi stÄr inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rÄdande bostadsbristen och urbaniseringen, detta krÀver att vi vÄgar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvÀrdera, mÀta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller mÄste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser Àr ?omÀtbara??HÄllbarhet som begrepp har mÄnga gÄnger avfÀrdats för att vara allt för öppet och vitt. DÀrför krÀvs det metoder för att definiera hÄllbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Titel: NedlÀggningsretorik i svensk nyhetstextNivÄ: C-uppsats i Àmnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste Ären har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. VÄr uppsats syftar till att studera sÀttet som medier skriver om nedlÀggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen frÄn fyra nedlÀggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.FrÄgestÀllning: ? Vad sÀgs om nedlÀggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad fÄr de sÀga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktÀr genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vÀnt oss till vissa nyckelpersoner. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan pÄ redaktionerna nÀr medarbetare hotas? Hur ser den i sÄ fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot fÄr för konsekvenser för det journalistiska arbetssÀttet och ? i förlÀngningen ? Àven demokratin?VÄr forskningsfrÄga blir sÄledes: om, och i sÄ fall varför, journalister pÄ lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fÄtt hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Försvarsmakten har p.g.a. av förÀndringar i folkrÀtten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 Ären. FolkrÀtten Àr en av flera faktorer som pÄverkar utveckling och anskaffning av vapen. FrÄgan Àr om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrÀttliga indikatorer kunna förutsÀga möjliga förÀndringar sÄ att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrÄn ett folkrÀttsligt perspektiv för att besvara om förÀndringar i tillÀmpningar av folkrÀtt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har anvÀnts för att analysera hur folkrÀtten inverkar pÄ effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgÄngspunkt frÄn Fayols syn pÄ hur planering och kontroll ska anvÀndas inom administrativa processer.Fayols syn pÄ planering Àr att denna ska vara framÄtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrÄgar dvs.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram Àr att socialt interagera med andra mÀnniskor. Deltagarna ser Instagram som en digital vÀrld och att man besitter tvÄ olika jag, ett i ?verkligheten? och ett pÄ Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vÄgar uttrycka sig mer fritt Àn i ?verkligheten?.

Svenska banker har genomgÄtt flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre pÄverkade valet av problemomrÄde. MÄnga studier har gjorts betrÀffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade omrÄdet kring kredituppföljningen, det sekundÀra kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara anvÀndbar för kreditgivare, genom att dra lÀrdom av bra exempel, och dels vara brukbar för lÄntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat omrÄde.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Sammanfattning ? ?Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankerna?Datum: 2013-05-31NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Frida Hoffmann & Kajsa Ljungqvist JanssonTitel: Finansinspektionens krav pÄ högre kÀrnprimÀrkapital: En studie av de svenska storbankernaHandledare: Staffan BoströmNyckelord: KÀrnprimÀrkapital, de svenska storbankerna, FinansinspektionenFrÄgestÀllning: Vilka strategier har de svenska storbankerna anvÀnt sig av för att uppnÄ kravet pÄ högre kÀrnprimÀrkapital samt fördela kostnaderna som medföljer?Vilka konsekvenser har det hittills fÄtt för bankerna dÄ de redan börjat anpassa sig till kravet?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva vilka strategier som legat till grund för att de fyra svenska storbankerna skall klara av det högre kravet pÄ kÀrnprimÀrkapital som Finansinspektionen stÀller. Undersökningen Àmnar Àven utvÀrdera vilka konsekvenser förÀndringarna har fÄtt hittills för bankerna och vem som har belastats med kostnaden för det ökade kÀrnprimÀrkapitalet.Metod: Metoden som anvÀnts var av kvalitativ karaktÀr dÀr sekundÀrdata som samlats in varit frÄn böcker, rapporter och artiklar. PrimÀrdata har samlats in frÄn personliga intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av sekundÀra datan.Slutsats: De svenska storbankerna har implementerat tydliga strategier för att uppfylla Finansinspektionens krav. Det visade sig att de banker som anvÀnt sig av att se över sin prissÀttning ocksÄ var de banker som ligger i topp vad gÀller kÀrnprimÀrkapitalrelationen.