I den hÀr uppsatsen redovisas en undersökning av hur prÀster i GÀvleomrÄdet stÀller sig till den nya Àktenskapslagen som har trÀtt i kraft frÄn och med 1 november 2009, efter mÄnga Ärs lÀngtan och vÀntan frÄn hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad prÀsterna tÀnker kring detta med hjÀlp av skriftliga intervjuer. Kunde de tÀnka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagÀndringen? Det Àr nÄgra av de frÄgor jag kommer att behandla i denna uppsats.I mÄnga Är har debatterna kring denna frÄga pÄgÄtt och dÀrmed Àven andra frÄgor rörande homosexuellas rÀttigheter. DÀrför ansÄg jag att det var viktigt att belysa den process som pÄgÄtt i Svenska kyrkan inför detta beslut.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.

Det stÀlls stora krav pÄ revisorn som, förutom kunskap i revision, ocksÄ ska kunna hantera omrÄden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan pÄverka hans sÀtt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision Àr att ge ökad trovÀrdighet Ät den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets rÀkenskaper och förvaltningsÄtgÀrder samt granska att styrelse och vd har följt lag sÄ fÄr intressenterna större förtroende för Ärsredovisningen. En av förutsÀttningarna för en trovÀrdig Ärsredovisning efter revisorns granskning Àr att han har agerat oberoende nÀr han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts mÄnga studier som behandlar oberoendet pÄ olika sÀtt, dÀr flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyrÄer som klassas som stora ocksÄ Àr de som sÀkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet frÄn de mindre revisionsbyrÄernas perspektiv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka Ă„tgĂ€rder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten Ă„r 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring Ă„tgĂ€rderna hos stadens invĂ„nare.Materialet som anvĂ€nts bestĂ„r frĂ€mst av sundhetsnĂ€mndens handlingar frĂ„n Ă„ren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar frĂ„n dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande Ă„tgĂ€rder Ă„r 1834 frĂ„n den stund dĂ„ koleran nĂ„tt Ystad. Tidigt inrĂ€ttades och iordningstĂ€lldes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, sĂ€rskilda kolerabegravningsplatser, karantĂ€n och vakthĂ„llning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrĂ€ttade kvartersmĂ€nnen. Karlskrona strĂ€vade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. LĂ€karnas insatser tyder pĂ„ att de föresprĂ„kade att förebygga smittspridningen i staden frĂ€mst bland stadens fattigare befolkning.

LÀrplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjÀlpmedel bÄde för lÀrares arbete och för elevers lÀrande. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur lÀr­plattformar kan fungera som ett stöd i lÀrares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pÄ. För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielÀrare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lÀrplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgÀnglighet som en stor för­del.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till. Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur ny bebyggelse med bostÀder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett omrÄde nÀra ett riksintresse för naturvÄrd, ett naturreservat, ett ramsaromrÄde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med vÄtmarksomrÄdet eller kan de existera i varandras nÀrhet? Nordöstra Vilan Àr min fallstudie och ett exempel pÄ detta.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..

Den 21 juli 2001 trÀdde Europaparlamentets och rÄdets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpÄverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att sÀkerhetsstÀlla en hög nivÄ pÄ miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar pÄ vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpÄverkan. NÀr ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var nÄgot som jag misstÀnkte skulle uppkomma Àven i detta fall. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att ta reda pÄ hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestÀmmelserna som har haft sin upprinnelse frÄn EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestÀmmelserna har ocksÄ studerats.

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Begrunda följande erbjudanden för att uppleva Inkafolkets Sydamerika:Guidad tur av Machu Picchu 3000:-Guidad tur av Inkaleden 7000:-Guidad tur av Inkaleden och Machu Picchu 7500:-Om du var pÄ vÀg till omrÄdet, vilken av de guidade turerna skulle du vÀlja? VÀlj nu!Om du valde den guidade turen av Inkaleden och Machu Picchu, sÄ vore du ett exempel för teorin om asymmetriskt dominerade alternativ. Hade du gjort samma val om mellanpriserbjudandet inte funnits?För att ett företag ska nÄ framgÄng inom försÀljningen av sina produkter Àr det vÀsentligt att tillÀmpa en genomtÀnkt prissÀttningsstrategi. För att styra konsumenter mot för företaget önskvÀrda preferenser kan priser beslutas om och sÀttas med hÀnsyn till psykologiska faktorer.

Elcertifikatsystemet infördes i Sverige 2003 med syfte att stödja produktionen av förnyelsebar el. En funktion i systemet Àr kvotplikten vilken anger hur stor andel av konsumenternas elförbruknings som ska utgöras av förnyelsebar el. Vid införandet av systemet beslutades att industri som har en elintensiv tillverkningsprocess skulle undantas frÄn kvotplikten. Syftet med uppsatsen var att studera detta undantag för att vÀrdera vad det fÄtt för konsekvenser. BerÀkningar visade att de kvotpliktiga konsumenterna kommer subventionera den elintensiva industrin med 1,1 miljarder kronor Är 2010..

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring vÄld i nÀra relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring Àmnet, samt att Àven synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ frÄn diskurserna. Detta har sÄledes utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjÀlp av metoden diskursanalys..