Syftet med denna studie Àr att granska hur barns handlingar i förskolans sociala miljö inramas, filmas och diskuteras av förskollÀrare genom filmdokumentation samt pÄ vilket sÀtt barnen Àr delaktiga i anvÀndningen av film. FrÄgestÀllningarna i studien Àr: Hur inramas och diskuteras barns handlingar av förskollÀrare i anvÀndning av film som dokumentation? PÄ vilket sÀtt Àr barnen delaktiga i att anvÀnda film? Studien Àr baserad pÄ nÄgra förskollÀrares upplevelser av fenomenet i frÄga och Àr en kvalitativ studie dÀr personliga intervjuer har genomförts. I tidigare forskning redovisas hur barn pÄverkas av film i förskolans sociala miljö samt förskollÀrares kunskap om film och dess konsekvenser. Genom socialsemiotik framgÄr hur förskollÀrare ser pÄ film och bilder pÄ olika sÀtt beroende pÄ hur vi ser pÄ vÄr omvÀrld.

Statistik har visat att vÀxelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att förÀldrar har separerat. Det Àr viktigt att klarlÀgga detta omrÄde för bÄde socialarbetare, förÀldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vÄrt samhÀlle. Syftet med studien har varit att fÄnga upp barns egna upplevelser av vÀxelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger pÄ tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts under intervjuerna sÄvÀl som vid analysprocessen, Àr begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur FörÀldrabalken.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.

VĂ„rterminen 2006.

Penetrationstester Ă€r ett sĂ€tt att utifrĂ„n ett angreppsperspektiv testa datasĂ€kerhet. Denna rapport tar upp ett antal vanliga sĂ„rbarhetstyper att leta efter, och föreslĂ„r metoder för att testa dem. Den Ă€r skapad för att vara ett stöd för organisationer som vill starta en egen penetrationstestverksamhet. I rapporten ingĂ„r dĂ€rför förutom sĂ„rbarhetstyper att leta efter, Ă€ven de viktigaste typer av verktyg och kompetenser som behövs. Även förslag pĂ„ administrativa rutiner och en grov skiss pĂ„ utförandet finns med.

Det har skett stora förÀndringar inom den svenska Àldreomsorgen, dÀr bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjÀnsten har gÄtt frÄn social service till mer omvÄrdande arbetsuppgifter. Det Àr idag ocksÄ allt vanligare att verksamheter drivs genom sjÀlvstyrande arbetsgrupper dÀr mer ansvar har lagts pÄ arbetsgruppen. Syftet med denna studie Àr att förstÄ hur hemtjÀnstpersonal pÄ en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjÀnstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbÀttrats nÀr det gÀller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förÀndrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts pÄ arbetsgrupperna.

Under senare Är har arbetet med skolornas ÄtgÀrdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hÄrdare. Den hÀr studien grundar sig pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys gjord pÄ en skolas samtliga ÄtgÀrdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien Àr att se hur elever beskrivs i ÄtgÀrdsprogrammen och vad skolans ÄtgÀrder bestÄr av.Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade pÄ att eleverna konstrueras pÄ ett i huvudsak negativt sÀtt och detta kan enligt tidigare forskning fÄ stora konsekvenser för hur elever ser pÄ sig sjÀlva och sina skolsvÄrigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med dÄ nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gÄng pÄ gÄng möter beskrivningar av sina svÄrigheter och tillkortakommanden. SjÀlvuppfattningen pÄverkas i hög grad av upplevelsen att inte behÀrska de krav omgivningen stÀller.

MÄnga Àldre behöver idag hjÀlp med sin munhygien, dÄ de ofta har eller riskerar att drabbas av flertalet konsekvenser som en bristfÀllig munvÄrd och hygien orsakar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans betydelse för upprÀtthÄllande av god oral hÀlsa hos Àldre. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Resultatet visade att det finns stora brister i hur munvÄrden utförs, samt pÄ viket sÀtt som sjuksköterskan kan förebygga flertalet munrelaterade problem genom preventivt arbete. MÄnga gÄnger kan sjukvÄrdspersonal negligera behovet av en god munvÄrd.

VÄrt arbete började nÀr fick i uppdrag av resebyrÄn Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsÀttning ökade vilket satte högre krav pÄ verksamheten. FörutsÀttning var att effektivisera organisationen men fortfarande hÄlla den lika smal som i nulÀget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrÄgan pÄ deras produkter samt en ökande omsÀttning. För att finna lösningar pÄ uppdraget utfördes en processkartlÀggning för att förstÄ hur organisationen fungerade i nulÀget. Detta gav en god förstÄelse för företaget och dess aktiviteter.

Följande studie Àr en kvalitativ anvÀndbarhetsstudie dÀr syftet har varit att hitta eventuella anvÀndbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra anvÀndartest dÀr metoden think aloud anvÀnts med hjÀlp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre lÄginkomsttagare, Àldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar pÄ att det finns anvÀndbarhetsproblem i systemet som alla fÄr olika konsekvenser. I vissa fall pÄverkas deltagarna inte nÀmnvÀrt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de pÄbörjat och i de vÀrsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift pÄ ett korrekt sÀtt men dÄ uppgiften i sjÀlva verket har misslyckats.

Laktosintolerans Àr idag den vanligaste rubbningen rörande kolhydratmetabolism och finns i tre varianter; kongenital, primÀr förvÀrvad samt sekundÀr intolerans. I Sverige har ca 3-5 % av befolkningen laktosintolerans vilket Àr en relativt lÄg siffra i jÀmförelse med att ca 70 % av vÀrldens befolkning utvecklar intoleransen i skolÄldern. Den lÄga incidensen har genom evolutionen utvecklats frÄn en gynnsam mutation av genen som kodar för laktas. En fortsatt laktasproduktion och laktasaktivitet efter smÄbarnsÄren har förr utgjort en överlevnadsfördel i lÀnder odlingsförutsÀttningarna Àr svÄrare Äret om och dÄ mjölk istÀllet utgjort en primÀr nÀringskÀlla. Större andelen kolhydrat i mjölk bestÄr av laktos, som i övrigt innehÄller 18 av de 22 nÀringsÀmnen mÀnniskan dagligen behöver konsumera.

Knut Wicksell var en briljant ekonom som frÀmst visade pÄ nya tillÀmpningar pÄ andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag pÄ en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhÀngare av, som resulterar i en ekonomisk teori som gÄr att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förÀdla individerna; att genom politiska ÄtgÀrder förbÀttra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhÀllsmedborgare.PÄ ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och dÀrmed ge de möjligheter att lyfta sig sjÀlv upp ur fattigdom och misÀr. VÀgen gÄr genom kunskap och barnbegrÀnsning; dessa tvÄ faktorer ger individen ett större vÀrde inom samhÀllet eftersom han inte lika lÀtt gÄr att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen frÄn smÀrta och orÀtt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjÀmning inom samhÀllet.

Bakgrund NÀr offer för samhÀllsvÄld söker vÄrd pÄ akutmottagningen tenderar deras psykiska besvÀr att inte uppmÀrksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de kÀnner sig dÄligt förberedda och outbildade om samhÀllsvÄld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhÀllsvÄld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapslÀge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda kÀnslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhÀllsvÄld.

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.