Enligt den traditionella modellen av skattekonkurrens ska kapitalets mobilitetresultera i ineffektivt lÄgt satta kapitalskattesatser som med tiden kan leda till endestruktiv ?race-to-the bottom?, dvs. att lÀnderna kommer att successivt sÀnka sinaskatter för att attrahera kapital. Detta kan innebÀra en vÀlfÀrdsförlust för alla lÀnder.Verkligheten ser dock annorlunda ut. I takt med att kapitalmarknaden liberaliserades iEuropa har de flesta lÀnderna höjt kapitalskatten, Àven de som hade en relativt högskatt frÄn början.

Intentionen med denna uppsats var att, genom att göra en semiologisk analys av myten om samerna och deras symbiotiska förhÄllande till renarna, fÄ klarhet i vilka konsekvenser denna stereotyp har, och har haft, för det samiska folket.   Undersökningen visar inte bara negativa konsekvenser, sÄ som nedvÀrdering och förskjutning, utan att bilden Àven har en positiv sida. Idag nÀr myten mer eller mindre avslöjat sig sjÀlv, givetvis mycket tack vare mytkonsumenternas ökade intresse och förstÄelse för ursprungsbefolkningar, blir stereotypen avmytifierad ? d.v.s. den blir Äter en symbol för samerna och det samiska. Samerna kan nu sjÀlva, i förmedlandet av den egna historien, anvÀnda sig av bilden och medverka till att den förÀndras.   .

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt vĂ€rde och dess pĂ„verkan pĂ„ dubbelbeskattningen LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola Institution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprĂ€tthĂ„llas vid införandet av verkligt vĂ€rde i företagens redovisning? 2. I och med upprĂ€tthĂ„llandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt vĂ€rde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrĂ„n detta?3.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld och om vÄldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av sjÀlvskattade posttraumatiska symtom och sjÀlvskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhÄller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjÀlvskattningsformulÀr för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt vÄld tycks ha omfattande och lÄngvariga konsekvenser i form av sÄvÀl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sÀnkt livskvalitet pÄ flertalet omrÄden. Det förelÄg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvÀndigtvis hÀngde samman med lÀgre grad av subjektiv livskvalitet.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnĂ€ra omvĂ„rdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnĂ€ra tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jĂ€mförelse med opublicerad data frĂ„n 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 pĂ„ samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnĂ€ra tid 2011 visade sig ha minskat i jĂ€mförelse med 2007, Ă€ven tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat nĂ„got. Vid en summering av annat administrativt arbete sĂ„gs en ökning frĂ„n 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

Arbetet handlar om eleveras utanförskap och vilka konsekvenser det kan fÄ för elevens lÀrande och fortsatta utveckling. Arbetet bygger till största del pÄ pedagogers uppfattning om begreppet utanförskap och dess konsekvenser för lÀrande. Fyra pedagoger har deltagit i studien, de arbetar samtliga i grundskolans tidigare Är. InformationsinhÀmtande metoder har bestÄtt av kvalitativ intervju och fokusgruppintervju. Bakgrunden inleds med att ge en historisk tillbakablick samt en nÀrmare beskrivning av begreppet utanförskap.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur STIM:s insamlings- och fördelningsregler ser ut och ta reda pÄ varför det Àr pÄ det sÀttet, samt att undersöka ifall det finns nÄgra brister och hur de i sÄdant fall kan ÄtgÀrdas.För att fÄ fram orsaken till utformningen av de insamlings- och fördelningsregler STIM anvÀnder har vi valt en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat STIM. Vi har Àven intervjuat olika aktörer, exempelvis musikförlag, som har kontakt med STIM, för att belysa eventuella brister. Totalt har vi gjort sju intervjuer. Vi har dessutom anvÀnt sekundÀra kÀllor sÄ som Ärsredovisning och material frÄn STIM:s hemsida till beskrivandet av insamlings- och fördelningsreglerna.STIM:s insamlings- och fördelningsregler Àr utformade av styrelsen och baseras pÄ olika faktorer. Bland annat har STIM krav frÄn upphovsrÀttssÀllskap i vÀrlden att hÄlla sina administrativa kostnader nere.

Placeringar i familjehem Àr allt mer vanligt förekommande i samhÀllet. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benÀmnt fosterhem) riskerar i störreutstrÀckning negativa omstÀndigheter som kan prÀgla deras resterande liv. Studiens syfte Àr attbelysa och sammanstÀlla aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehÄllsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohÀlsa,arbetslöshet och beteendeproblematik Àr konsekvent vanligare i denna grupp jÀmfört mednormalbefolkningen.

Denna studie syftar till att beskriva chefers syn pÄ administration inom stadsbyggnadsförvaltning och att identifiera förbÀttringsmöjligheter inom administrativt arbete. Studien bygger pÄ fem individuella, kvalitativa intervjuer och en workshop. I studien deltar fyra enhetschefer och en avdelningschef frÄn en stadsbyggnadsförvaltning i Sverige. Till detta tillkommer en litteraturdel som baseras pÄ bilden av chefsarbete, chefsrollen i offentlig sektor och tvÄ förbÀttringsstrategier Lean och Sex Sigma. I workshopen anvÀnds Sex SigmaŽs fiskbensdiagram som verktyg. Informanternas syn pÄ administration Àr framförallt att den anses som nödvÀndig.

A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in GalÀrvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design.By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.

Att faststÀlla ett korrekt armlÀngdspris kan var problematiskt. En stor orsak till det Àr avsaknad av klara riktlinjer för hur prissÀttningsmetoderna skall tillÀmpas. Valet av metod kan sÄledas vara problematiskt. Interna faktorer hos företaget sÄsom t . ex.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. FÄ studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det Àr pÄ grund av detta som den hÀr uppsatsen kom till. Syfte Àr att belysa nÄgra idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgÄtt frÄn diskrimineringslagens sju aspekter pÄ diskriminering. Jag har anvÀnt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplÀgg pÄ intervjuerna dÀr jag försökt fÄ fram respondenternas livsvÀrld det vill sÀga hur respondentens vardagssituation ser ut.

Att kunna lÀsa och skriva Àr inte en sjÀlvklarhet för alla, inte heller att genom sitt sprÄk kunna göra sig förstÄdd. Detta stÀller ofta till svÄrigheter för eleven och omgivningen. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka konsekvenser den grava sprÄkstörningen kan medföra för elever i sÀrskolan. Samt att ta reda pÄ hur pedagogerna inom sÀrskolan arbetar för att frÀmja ett lÀrande för de hÀr eleverna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom sÀrskolan.

I detta projektarbete kommer följande att behandlas;Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgÄng av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. DÀrefter kommer en empirisk studie dÀr faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrÄgan pÄ kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras Àr att rÀntenivÄn pÄverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushÄllens disponibla inkomster. Dessutom bekrÀftas det att inkomsten fluktuerar mer Àn konsumtionen och detta gÀller ocksÄ för hushÄllens konsumtion av nya bilar..