Syftet med denna uppsats har varit att utröna konsekvenserna av arvs- och gÄvoskattelagens avskaffande. Genom anvÀndandet av traditionell juridisk metod har det visat sig att avskaffandet har lett till sÄvÀl inkomstskatterÀttsliga konsekvenser som civilrÀttsliga konsekvenser. Avskaffandet har lett till frÄgan om huruvida bouppteckningar skall upprÀttas i fortsÀttningen, vem som skall registrera dessa och hur vÀrderingen skall ske. NÀr det gÀller generationsskiften sÄ kommer avskaffandet frÀmst att gynna smÄföretagen som tidigare inte klarat av den likviditetsbelastning som arvs- och gÄvoskatten inneburit. Det har dock ocksÄ visat sig att avskaffandet av arvs- och gÄvoskatten som frÀmst motiverades av orÀttviseskÀl pÄ grund av de goda möjligheterna att genom skatteplanering minska skatten har medfört att möjligheterna till att minska andra skatter genom skatteplanering ökat.

Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nĂ„ insikt och förstĂ„else i tvĂ„ fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Östers IF, och deras specifika situation. Syftet Ă€r att försöka framhĂ€va vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhĂ€llsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkĂ€tundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas Ă„rsredovisningar. UtifrĂ„n dessa siffror har samhĂ€llsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebĂ€r ett samhĂ€llsekonomiskt vĂ€rde pĂ„ 25-28 miljoner kronor Ă„rligen.

Aktiebolagslagens huvudregel Àr att bolaget sjÀlvt ansvarar för sina skulder och förpliktelser. Det mÄnga inte kÀnner till Àr att det finns nÄgra undantag frÄn denna regel som gör att aktiebolagets ledning kan bli personligt betalningsansvarig. En krÄnglig aktiebolagslag gör inte saken bÀttre. En helt ny aktiebolagslag skall förhoppningsvis medföra att reglerna blir lÀttare att förstÄ sÄ att Àven lekmÀn blir medvetna om undantagen frÄn den personliga ansvarsfriheten. Syftet med denna framstÀllning har varit att redogöra för de viktigaste situationerna som kan medföra personligt betalningsansvar.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och mÄlen Àr desamma i dag som de var för 80 Är sedan. NÀmligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? FÄ in intÀkterSkatte intÀkterna ska sedan anvÀndas till att finansiera nÄgot annat som man önskar att finansiera i samhÀllet.Den hÀr uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att pÄverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva lÀnder i EU kommer att införa frÄn och med januari 2014 kommer inte bara att pÄverka de elva lÀnder, utan Àven övriga lÀnder inom EU som ocksÄ kommer att fÄ ökade kostnader, trots att de inte tÀnker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att pÄverkar vÄra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..

I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.

Denna uppsats beskriver hur företag i primÀraluminiumbranschens internationella konkurrenskraft pÄverkas av valet av styrmedel mellan lÀnder. Valda teorier och modeller faller inom ramen för miljöekonomi. Studien behandlar Sverige, Norge, Polen och England och berör utslÀppen av koldioxid och svaveldioxid. Sverige har i jÀmförelse med de andra lÀnderna betydligt högre skatter förutom Polen som har en svaveldioxidskatt som Àr högre. Detta borde medföra att Sveriges konkurrenskraft jÀmfört med de andra lÀnderna försÀmras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska företagens syn pÄ den nya situation som uppstÄr i och med införandet av utslÀppsrÀtter. Vi kommer att studera hur konkurrenssituationen förÀndras samt hur företagens verksamhet pÄverkas av det nya systemet och hur denna syn skiljer sig utifrÄn de olika branschernas förutsÀttningar. Vi Àmnar speciellt försöka undersöka hur det nya systemet pÄverkar investeringsviljan i miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i företagen. Vi har i vÄr uppsats tillÀmpat resonemang om marginalkostnadsprissÀttning samt vilka effekter olika tilldelningsförfarande har som kostnadsfördelare. Intervjuer har genomförts med representanter för Lunds Energi AB och HöganÀs AB.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

En generell uppfattning Àr att en stor offentlig sektor bidrar till lÄg tillvÀxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten pÄverkas av de variabler som anvÀnds och vid en förÀndring inte lÀngre Àr signifikanta. Ytterligare en frÄgestÀllning som ofta har undersökts Àr huruvida resultatet Àven pÄverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara pÄ dessa frÄgor med hjÀlp av data frÄn trettio lÀnder i Europas frÄn 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen anvÀndes Solows klassiska tillvÀxtteori tillsammans med teorier kring hur tillvÀxt pÄverkas av investeringar i humankapital samt storlek pÄ offentlig sektor. Resultatet frÄn regressionen visade att storleken pÄ den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillvÀxt.

PĂ„ en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillvĂ€xt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader pĂ„ marknaden, det vill sĂ€ga marknaden Ă€r inte perfekt. Med tillgĂ„ng till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag pĂ„ Stockholmsbörsen Ă€r studiens syfte att finna klientel i form av Ă„lders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte Ă€r likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och lĂ„ginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lĂ€mnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.

I denna uppsats studeras Sveriges sysselsÀttningstillvÀxt i ett jÀmförande perspektiv. En rad faktorer som kan bidra till att förklara de stora skillnader i sysselsÀttningstillvÀxt som finns mellan OECDlÀnder 1979-2003 undersöks. Viktigast Àr tillvÀxten i befolkning i arbetsför Älder följt av landets konjunkturlÀge. För lÀnder med i övrigt liknande förutsÀttning Àr institutionella faktorer viktiga för att förklara skillnader mellan lÀnder.Sverige har haft en i jÀmförelse mycket svag sysselsÀttningstillvÀxt 1979-2003. Detta tycks inte bero pÄ att Sverige skulle ha en ogynnsam ursprunglig branschstruktur utan i huvudsak pÄ andra landspecifika egenskaper.

Börsnoterade företag stÄr inför en viktig uppgift nÀr det ska bestÀmma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lÄn upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital frÄn företagets aktieÀgare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjÀlp av skulder dÄ kostnaderna för dessa (rÀntor) Àr avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgÄr ifrÄn att eftersomdenna avdragsmöjlighet för rÀntor finns borde en högre skuldsÀttningsgrad ge en högre vinst ochdÀrmed ett högre företagsvÀrde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsÀttningsgrad och deras företagsvÀrde under perioden 2000-2009.

Knut Wicksell var en briljant ekonom som frÀmst visade pÄ nya tillÀmpningar pÄ andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag pÄ en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhÀngare av, som resulterar i en ekonomisk teori som gÄr att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förÀdla individerna; att genom politiska ÄtgÀrder förbÀttra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhÀllsmedborgare.PÄ ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och dÀrmed ge de möjligheter att lyfta sig sjÀlv upp ur fattigdom och misÀr. VÀgen gÄr genom kunskap och barnbegrÀnsning; dessa tvÄ faktorer ger individen ett större vÀrde inom samhÀllet eftersom han inte lika lÀtt gÄr att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen frÄn smÀrta och orÀtt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjÀmning inom samhÀllet.

De teorier som den liberala demokratin vilar pÄ kan uttolkas pÄ ett sÀtt som ger stöd Ät tanken att hÀnsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har lÄngsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio Ären, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de omrÄden pÄ vilka miljöbeskattning Àr vanligt framkommer dock att det idag Àr vanligast, sÄvÀl i Sverige som i övriga vÀrlden, att beskatta miljöfarliga utslÀpp, medan de miljöskador som uppstÄr vid en alltför hög förbrukning av rÄvaror eller dito anvÀndning av kemikalier i stort sett Àr obeskattade. En ökad anvÀndning av skatter eller avgifter pÄ rÄvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnÄ mÄlen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill sÀga hÄllbara produktions- och konsumtionsmönster, sÀrskilt som rÄvaruskatter uppmuntrar till en ökad Ätervinning istÀllet för ett högt uttag av rÄvaror. Varför anvÀnds dÄ dessa metoder i sÄ liten utstrÀckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga lÄngt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra ÄtgÀrder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN pÄ andra omrÄden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förÀndra detta? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförÀndring i riktning mot ökad anvÀndning av rÄvaru- och kemikalieskatter.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förstÄelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. UtgÄngspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra waldorflÀrare har berÀttat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlÀgga följande frÄgestÀllning: Hur man anvÀnder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig regelbundet av pentatoniska sÄnger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass Àr pentatoniska melodier dominerande. Om man lÀser i waldorfskolans kursplan om Àmnet musik stÄr det att fr.o.m.