Bakgrund:Småbolagseffekten påvisades först av Banz (1981) och Reinganum (1981) som kom fram tillatt småbolag genererade högre avkastning än stora bolag under samma period. Effekten syntes även stabil över tiden vilket ej är förenligt med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och den effektiva marknadshypotesen (EMH).Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon påvisbar småbolagseffekt påNasdaq OMX Stockholm och huruvida den i så fall har varit konstant under studieperioden. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida relativvärdering av småbolagsaktier framgångsrikt kan användas för att generera överavkastning.Metod:Studien baseras på en kvantitativ metodansats med ett deduktivt angreppssätt. Behövd datasamlas in och sammanställs för att sedan användas för att skapa portföljer som studeras och analyseras baserat på prestation.Slutsats:Studien  har  ej  kunnat  påvisa  en  småbolagseffekt  under  hela  studieperioden.  Underhögkonjunktur har dock en småbolagseffekt kunnat påvisas. Vidare har studien kunnat visa att relativvärdering av småbolagsaktier genererar både absolut och riskjusterad överavkastning jämfört med studiens småbolagsportfölj och marknadsindex (AFGX).

Syfte: Syftet med examensarbetet är att analysera vilka variabler som påverkar den verkställande direktörens totala ersättning samt hur sambanden mellan dem ser ut. Examensarbetet ämnar bidra resultat till den pågående samhällsdebatten kring verkställande direktörers ersättningar.Metod: Författarna använder en deduktiv forskningsansats och utgår från en kvantitativ undersökning i form av en multipel regressionsmodell. Vid insamling av information används sekundärdata.Teoretiska perspektiv: Författarna använder sig av agentteorin samt riktlinjer för lönesättning. Vidare utgår examensarbetet från tidigare forskning gjord inom ämnet som teoretisk referensram.Empiri: Studien baseras på 42 bolag noterade på Large Cap under den studerade tidsperioden åren 2000 till 2007 samt med svensk hemvist. Data hämtas från Datastream, Avanza och företagens årsredovisningar.Resultat: Studien visar på ett positivt samband mellan verkställande direktörers förändring i total ersättning och förändring i antal anställda, överavkastning, förändring i ROA och förändring i ROS samt ett negativt samband med förändring i omsättning, VD-byte samt antal år sedan börsintroduktion.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Syfte:Att öka förståelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att äga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som ägaren utför. Metod:Utgångspunkten för uppsatsen är deduktiv. Utifrån befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna används sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger på principal- agentmodellen och normativa föreskrifter från Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

I gymnasieskolans kursplan för fysik är ett av målen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssätt som delvis består av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i anspråk. Inte sällan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhåller att lärande sker under processer då individen är aktiv. Fysikundervisningen bör alltså ha goda förutsättningar för elevernas lärande.

AbstractThe purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil?s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image.

Svensk redovisningslagstiftning bygger på grundtanken att alla bolag skall kunna använda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte använder den finansiella informationen på likartat sätt, måste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag är oftast mer komplex än i mindre bolag, där informationen oftast används för interna beslut. Bokföringsnämnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fått i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgångspunkt från förslaget har Bokföringsnämnden utarbetat ett utkast till allmänna råd avseende mindre aktiebolag.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. Enkäten utformades utifrån tidigare liknande studier och med hänsyn till lösenordsläckor där enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bättre lösenordsvanor när det kommer till skapande av lösenord än deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gällande sättet att lagra lösenord där de utsätter lösenorden för onödig risk..

Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda.Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar.Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Vi vill med vår uppsats försöka hitta förklaringar till varför börsintroduktioner misslyckas. Med dessa förklarande variabler vill vi försöka skapa en modell som kan förutse huruvida en introduktion kommer bli lyckad eller ej.Teorin bygger på aktuell och tidigare forskning om misslyckade börsintroduktioner. Det redogörs även för förekommande begrepp och variabler.Vi använder ett kvantitativt angreppssätt för att besvara uppsatsens problemformulering samt uppfylla dess syfte. För att hitta de variabler som förklarar en misslyckad börsintroduktion använder vi oss av en logistisk regression.De variabler som vi funnit som kan förklara en misslyckad börsintroduktion är företagets ålder, dess skuldsättning, huruvida företaget är uppbackat av venture capital eller ej samt andelen kvarhållna vinster i förhållande till totala tillgångar. Den modell vi skapar förutser en lyckad respektive misslyckad introduktion i 69 procent av fallen..

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefär 135 000 hyresrätter. Ungefär hälften ägs och förvaltas av Göteborgs stad och resten ägs av privata fastighetsägare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta är en förändrad lag om kommunala bostadsbolag som numera säger att bolagen skall drivas affärsmässigt och med marknadsmässiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fått kritik för att de underhåller sina fastigheter för lite.

Serier har sedan länge betraktats som ett andra klassens kulturella medium, med ett dåligt rykte som enkla och lättförståeliga. Majoriteten av seriemagasin ligger fortfarande i ett väntrum någonstans, för att då och då ytligt bläddras igenom; de tas inte på allvar. Och alternativen lyser med sin frånvaro; tillhör de inte skaran som ytligt bläddras igenom syns de nästan inte till överhuvudtaget. Uppsatsen tar sig dels an hur "de andra" ser ut, de som vågade och ville. Dels fokuserar den på vad som egentligen finns i de etablerade, ?lättförståeliga? seriemagasinen för att slutligen jämföra de båda med varandra..

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.