Sökresultat:
164 Uppsatser om Skattemässigt avdrag - Sida 10 av 11
Ord mot ord: hennes skuld, hans f?rklaringsb?rda En analys av samtyckeslagen utifr?n feministisk teori och i ljuset av r?ttss?kerhet
?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.
En utredning av arbetsgivarbegreppet vid tillÀmpningen av expertskattereglerna i 11 kap IL : UtifrÄn den grundlÀggande principen om fri rörlighet av kapital inom EU
För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.
Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smÀrta hos patienten : En interventionsstudie
Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.
Schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad och hyreslÀgenhet : En studie i avdragets utveckling
All inkomst frÄn uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger ocksÄ, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag pÄ hyresinkomsten pÄ vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag Àr tÀnkt att pÄverka och hur det har pÄverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se pÄ hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, dÄ inkomst frÄn uthyrning av privatbostad gick frÄn att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dÄvarande schablonavdraget pÄ 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gÄtt tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag pÄ 18000 kronor.
AffÀrsmÀssigt motiverad - en analys av begreppet i rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna
De första reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar trÀdde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som dÄ infördes fanns det möjlighet att undgÄ bolagsbeskattning i Sverige med hjÀlp av s.k. rÀntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skÀrpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.Den nya huvudregeln innebÀr att alla lÄn i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln fÄr anses vara tÀmligen lÀttillÀmpad och har inte heller diskuterats nÄgot avsevÀrt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k.
Sponsring : Avdragsproblematiken
Sponsring Àr ett relativt nytt sÀtt för marknadsföring som genom Ären har blivit allt vanligare för företag att anvÀnda sig av. Idag Àr det ett av de mest anvÀnda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen sÀrskild reglering av avdragsrÀtten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel Àr vÀldigt allmÀnt skriven vilket medfört att rÀttsfall stÄr för den huvudsakliga regleringen pÄ omrÄdet.Utgifter för sponsring har i rÀttspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader.
Revisorers oberoende : En kvalitativ studie med utga?ngspunkt i revisorers agerande vid missta?nkt brottslighet
Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.
NÀr mervÀrdesskatten blir en kostnad : ? Konsekvenser av den begrÀnsade avdragsrÀtten och effekter för vissa banker
Att hantera mervÀrdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det Àr inte alltid sÄ okomplicerat som man lÀtt kan fÄ intryck av. Ibland kan det vara osÀkert vad som verkligen gÀller och företaget som Àr skattskyldigt ansvarar för att det blir rÀtt. MervÀrdesskatt Àr en statlig omsÀttningsskatt som regleras enligt mervÀrdesskattelagen. Reglerna Àr harmoniserade i enlighet med EG:s mervÀrdesskattedirektiv.
ArbetsklÀder : -En jÀmstÀlld avdragsrÀttighet?
Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrÀtten för arbetsklÀder sett ur ett jÀmstÀlldhets- och könsneutralitetsperspektiv.ArbetsklÀder Àr nÄgot alla anstÀllda anvÀnder. Det Àr emellertid ingen sjÀlvklarhet att kostnaden för arbetsklÀder ska vara en skattefri förmÄn och dÀrmed avdragsgill. Förutom skyddsklÀder framgÄr i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetsklÀderna ska vara anpassade efter tjÀnsten men de ska, ur ett lÀmplighetsperspektiv, inte heller kunna anvÀndas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop.
Socialt ansvar i Lantbrukskooperativ - en studie av styrelsen i LantmÀnnen
Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrÀtten för arbetsklÀder sett ur ett jÀmstÀlldhets- och könsneutralitetsperspektiv.ArbetsklÀder Àr nÄgot alla anstÀllda anvÀnder. Det Àr emellertid ingen sjÀlvklarhet att kostnaden för arbetsklÀder ska vara en skattefri förmÄn och dÀrmed avdragsgill. Förutom skyddsklÀder framgÄr i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetsklÀderna ska vara anpassade efter tjÀnsten men de ska, ur ett lÀmplighetsperspektiv, inte heller kunna anvÀndas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop.
Den skatterÀttsliga behandlingen av donationer till forskning och utveckling
FoU Àr av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar Àr bland det viktigaste som kan göras för att bibehÄlla en hÄllbar tillvÀxt. Det Àr dock sÄ att sta-tens möjligheter till nya satsningar pÄ forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhÀllet ökar. Detta mÀrks inom bland annat universitetsvÀrlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det Àr dÀrför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. FrÄgestÀllningen i denna magisteruppsats Àr just hur donationer behandlas skatterÀttsligt och om det finns nog med skatterÀttsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterÀttsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrÀtt och uttags- och utdelningsbeskattning.
Digital 3D-visualisering som gestaltningsverktyg för landskapsarkitekter
Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sÄgverken i södra Sverige. Valet att lagra virke pÄverkades av en mÀngd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som pÄverkade strategivalet med lagringen mest och dÀrmed vad som varit viktigast i frÄgan om att lagra virke. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmÀssigt.Examensarbetet utfördes i samrÄd med SÄg i Syd vilket Àr en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsÄgverken. Arbetet avgrÀnsades pÄ sÄ sÀtt att det endast behandlade företag som var anslutna till SÄg i Syd.
Sydsvenska köpsÄgverksstrategier vid stormtimmerlagring
Den senaste tidens stormar medförde ett stort arbete med lagring av stormvirke för sÄgverken i södra Sverige. Valet att lagra virke pÄverkades av en mÀngd olika faktorer. Examensarbetet syftade till att ta finna vilka faktorer som pÄverkade strategivalet med lagringen mest och dÀrmed vad som varit viktigast i frÄgan om att lagra virke. Syftet var ocksÄ att kartlÀgga hur lagringen av stormtimret fallit ut kostnadsmÀssigt.Examensarbetet utfördes i samrÄd med SÄg i Syd vilket Àr en branschorganisation för de sydsvenska privata köpsÄgverken. Arbetet avgrÀnsades pÄ sÄ sÀtt att det endast behandlade företag som var anslutna till SÄg i Syd.
Redovisning i smÄföretag - vilka fel upptÀcks oftast vid skatterevisioner?
Bakgrund och problem: Det finns mÄnga problem med redovisning i smÄföretag somdet kan finnas mÄnga orsaker till. Företag Àr per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi Àr att hushÄlla med resurser. Att producera redovisning krÀver resurser ochsmÄföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror pÄ, Àr inte smÄföretagare fokuserade pÄ vad som Àr rÀtt eller fel iredovisningen. DÀremot av kostnaden för rÀtt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillÀgg ellerstraff bör dÀrför kunna motivera smÄföretagare till att frÄn början lÀgga ned tillrÀckligaresurser pÄ redovisningen och dÀrigenom undvika dessa fel.
Kan uttagsbeskattning ske pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet vid underpristransaktioner? : Svensk rÀtt i förhÄllande till EG-rÀtt
EG-rÀtten Àr en egen rÀttsordning som har företrÀde framför den nationella rÀtten, vilket innebÀr att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Förverkligandet av mÄlet om att skapa en inre marknad inom EG förutsÀtter ett gemensamt system för mervÀrdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervÀrdesskatten inom gemenskapen.MervÀrdesskatt Àr en generell konsumtionsskatt som skall bÀras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem sÀkerstÀller att skattebördan vÀltras framÄt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvÀrvar varor till sin verksamhet medges dÀrmed avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt.