Finansiella index är viktade efter de ingående värdepappernas del av det totala marknadsvärdet. Dessa index används kontinuerligt vid utvärdering av kapitalförvaltare och vid generella beskrivningar av utvecklingen på ?marknaden?. Enligt klassisk finansiell teori bör alla aktier på marknaden vara ?rätt? prissatta eftersom all information ska vara inkluderad i aktiens pris.

Investerare har olika preferenser gällande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspå vilka företag som bäst överensstämmer med deras preferenser är det intressant att undersöka om det finns några utmärkande faktorer hos företag som använder sig av utdelningar jämfört med de företag som inte använder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag från Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; ålder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att äldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lägre för företag som använder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal.

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförändringar för företag noterade på Stockholmsbörsen, då företag inom samma bransch som de själva meddelar om en oväntad förändring i framtida utdelning. Utifall det inte går att dra några generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort så ska det undersökas ifall det finns särskilda branscher där denna form av spridningseffekt äger rum. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrån avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har Affärsvärldens Generalindex använts.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att grundläggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 när förvaltningsrätten och skatterättsnämnden underkände två paketeringar.Innan år 2003 var vinster på näringsbetingade andelar inte skattefria. Däremot rådde skattefrihet på liknande andelar i andra länder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med säte i Nederländerna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med säte i Sverige. Moderbolag som av olika skäl ville avyttra en fastighet hade två val.

Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (Principled score).

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett väl debatterat ämne. Är det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller är det att anses som en vårdande insats? Verksamheten bestod från början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av läkare, kuratorer och sjuksköterskor som bistår med övrig vård och hjälp av psykologisk karaktär. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig.

Börsnoterade företag står inför en viktig uppgift när det ska bestämma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lån upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital från företagets aktieägare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjälp av skulder då kostnaderna för dessa (räntor) är avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgår ifrån att eftersomdenna avdragsmöjlighet för räntor finns borde en högre skuldsättningsgrad ge en högre vinst ochdärmed ett högre företagsvärde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsättningsgrad och deras företagsvärde under perioden 2000-2009.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre läroböcker som används i grundskolan i Sverige. Kursplanengällande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jämföras medböckernas innehåll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ettregelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på.

I Sverige har ett förbud mot återköp av aktier funnits sedan 1895 och avsikten med detta var att skydda företagets borgenärer. Under 1990-talet rådde en återköpshysteri i Europa, men Sverige valde länge att stå utanför. Den 16 mars 2000 blev det även tillåtet för svenska börsbolag att köpa tillbaka egna aktier från sina aktieägare. Bara under det första året passade de svenska börsbolagen på att köpa egna aktier till ett värde av 30 miljarder kronor. Återköpens enkelhet och flexibilitet nyttjades flitigt av företagen, däremot argumenterades det samtidigt emot förfarandet bland annat för att aktiekursen kunde bli manipulerad.

 I denna studie har vi undersökt förskollärares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar många aspekter på hur förskollärare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. Förskollärarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benämner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frågor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjärdedel av äpplet? Ett exempel som framkom på matematik i förskolan var i barnens lek.