Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

Bakgrund och problem: Belöningssystem används i dagsläget av de flesta organisationer. Genomatt motivera de anställda får företaget ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet. Därför är det avstor vikt för företag att använda sig av belöningssystem som stimulerar medarbetarna på rätt sättoch motiverar denna att jobba mot företagets uppsatta mål, målkongruens. Utformningen avbelöningssystem är dock en av företagets svåraste frågor och det finns många problem som kanuppstå. Det intressanta är att se hur de undersökta fallföretagen har lyckats med sittbelöningssystem och vad som motiverar de anställda att arbeta mot målkongruens.Syfte: Att undersöka om medarbetarna och ledare har samma uppfattning om hur medarbetarnasarbetsmotivation påverkas av det rådande belöningssystemet inom två svenska storbanker, samt vadsom kan tänkas motivera de anställda att arbeta mot företagets mål och skapa en så kalladmålkongruens.Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss till styrinstrumentet belöningssystem.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige.Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning.Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning.Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Bakgrund och problem: Ett bolags intäktsredovisning är centralt för ett företags välmående. Olika problem uppstår för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate åren, men genomgående har ?revenue recognition?, alltså att bestämma när och hur intäkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intäktsredovisning. Hur har intäktsredovisningen utvecklats genom åren?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta en närmare titt på intäktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att få djupare förståelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter år av förändringar, då speciellt frågan om när en intäkt ska tas upp.

FoU är av stor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling och forskningssatsningar är bland det viktigaste som kan göras för att bibehålla en hållbar tillväxt. Det är dock så att sta-tens möjligheter till nya satsningar på forskning minskar i takt med att kostnaderna för att driva samhället ökar. Detta märks inom bland annat universitetsvärlden som blir mer och mer beroende av externa donationer för att bedriva sin forskningsverksamhet. Behovet av externa donationer kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden och det är därför av vikt att det finns incitament för bland annat aktiebolag att donera till FoU. Frågeställningen i denna magisteruppsats är just hur donationer behandlas skatterättsligt och om det finns nog med skatterättsliga incitament för aktiebolag att donera till FoU.I uppsatsen redogörs för de skatterättsliga regleringar, rörande donationer till FoU, som berör avdragsrätt och uttags- och utdelningsbeskattning.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhållande till främst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundärt i förhållande till reglerna om otillbörlig marknadspåverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden då man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa gränsvärden, antingen vad gäller rösträtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. Härigenom främjas transparensen på marknaden. Budplikt innebär en skyldighet att rikta förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i ett noterat bolag när man uppnår 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten är betydligt mer ingripande än flaggningsplikten.

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rädda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade värden kan behållas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande åtgärder kan omorganiseras och åter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rädda arbetstillfällen och bibehålla immateriella värden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmätas något värde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.

En hälsobefrämjande arbetsplats kan se ut på många sätt. Gemensamt är dock att sjukfrånvaron är låg och att personalen upplever sig trivas. Därutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hälsobefrämjande. Syfte: att söka efter och identifiera hälsobefrämjande faktorer på en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anställda vid Kungälvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som använts har varit enskilda intervjuer med såväl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrågor.