Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en Skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv Skatt.

Tax revenue is crucial in order for states to survive. States vary a lot in terms of tax revenue however, and different explanations are frequently debated among political scientists. Recently, scholars have argued that the variations in tax revenue among European states today can largely be explained by their ability to collect information about the citizens and their belongings during the early modern period (1450-1800). States that were early in acquiring this information in so called cadasters, could use it in order to collect tax. This fiscal capacity thereafter sustained in a path dependent manner.

Större delen av 1800-talet framstår som en misslyckad beslutsprocess när det gäller Skatte-politiken i Sverige. Eftersträvade förändringar av Skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstånd mot att göra förändringar i vårt gamla feodala Skattesystem som hade anor från medeltiden. När 1800-talet börjar närma sig sitt slut stod plötsligt Skattefrågorna högt upp på den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha rösträtt och krävde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias från grundSkatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersätta den med en modern värnpliktsarmé.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsSkatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsSkattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågSkatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på Skatteskölden vid en bolagsSkattesänkning och därmed också värdet på företagen.

SammanfattningSvartjobb utgör majoriteten av det Skattefusk som förekommer i Sverige ochRestaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala Skattefelet. SKV presenterade iårsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund avsvartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för högaarbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragittill att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrikanäringsidkare undandrar Skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, äralla de tillfällen som ges att undandra Skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.Orsakerna tycks vara många.Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb.

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga Skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesSkatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.MervärdesSkatt är en konsumtionsSkatt och en såkallad indirekt Skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och Skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesSkatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesSkatt på t.ex.

A new type of chartered holiday, fitness holiday, has evolved during the last years and has also been mentioned in different media channels. Despite this, fitness holiday is a relatively new and unexplored phenomenon, which caught our interest to further explore this. The desire to travel on a holiday of this type has also increased. Therefore, a study about this particular phenomenon with focus on the traveler?s motives behind the choice to go has been done.It?s a qualitative study and most part of the data has been collected during a field study to Playitas Resort, Canary Islands.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsSkatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsSkattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågSkatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på Skatteskölden vid en bolagsSkattesänkning och därmed också värdet på företagen.

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.

Harmoniseringen av bolagsbeSkattningen inom EU har länge gått långsamt. Trots att eta-bleringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget stadgar att företag har rätt att startaoch driva verksamhet i andra medlemsstater finns det fortfarande Skattemässiga hinder som avskräcker från sådana etableringar. Endast ett fåtal direktiv har utfärdats inom bolagsbeSkattningen för att underlätta för företag på den inre marknaden. Anledningen till avsaknaden av reglering är att artikel 94 i EG-fördraget föreskriver att rådet måste vara enigt vid utfärdandet av direktiv inom direkt Skatt i vilket bolagsbeSkattning inkluderas. Eftersom det saknas tillräcklig reglering har EG-domstolen kommit att spela en roll i harmoniseringsarbetet.

Införandet av redovisningsstandarderna IAS/IFRS år 2005 innebar förändringar för företagen, och en av de större förändringarna var redovisningen till tillgångars verkliga värde. I IAS 36 anges hur prövningar av eventuella nedskrivningsbehov ska genomföras, och det sker genom en jämförelse mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet, vilket är det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Beräkningen av verkligt värde minus försäljningskostnader vållar sällan problem för företagen, medan beräkningen av nyttjandevärdet är mer komplicerat; framtida kassaflöden från tillgången ska uppSkattas och diskonteras med en diskonteringsränta vilken återspeglar företagets kapitalkostnad. Då valet av diskonteringsränta kan vara komplicerat då IAS 36 Bilaga A anger allmänna riktlinjer har två branscher, verkstadsindustrin och dagligvaruindustrin, undersökts för att avgöra hur företag i praktiken väljer sin diskonteringsränta. Undersökningen visade att majoriteten av företagen i undersökningen använt Weighted Average Cost of Capital (WACC) före Skatt som sin diskonteringsränta, vilket är i enlighet med IAS 36.

Problemformulering: Vad är genomsyn och hur ser utvecklingen och tillämpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot användningen av olika genomsynsresonemang? Är tillämpningen av genomsynsprincipen ett lämpligt sätt att komma tillrätta med Skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sätt som framstår som mer passande och ändamålsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats är att redogöra för och diskutera vilka omständigheter som kan tänkas föranleda att genomsyn tillämpas i svensk Skatterätt. Jag har även för avsikt att resonera kring vilka skäl som talar för respektive emot en tillämpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sätt att komma tillrätta med icke önskvärd Skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna ändras vid tillämpningen av genomsyn om detta skulle framstå som motiverat. Avslutningsvis är min ambition att diskutera och ta ställning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rättsgrundsatser.

Titel: Obegränsat Skattskyldig vid utflyttning från SverigeÄmne/kurs: BeSkattningsrätt, Examensarbete, HA6035, 15 HPFörfattare: Adnan ElkazHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: Obegränsat Skattskyldig, Väsentlig anknytning, AnknytningsmomentSyftet med uppsatsen är att undersöka när en person blir obegränsat Skattskyldig trots att han är utflyttad från Sverige. Uppsatsen behandlar väsentlig anknytning som är ett centralt begrepp. En person blir obegränsat Skattskyldig i Sverige efter utflyttningen om han har väsentlig anknytning hit. För att ge uppsatsen en helhetsbild har jag även tagit upp de fall där personen inte får väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte är obegränsat Skattskyldig här.En person som är bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit är obegränsat Skattskyldig i Sverige. Då är han Skattskyldig för samtliga sina inkomster, oavsett varifrån dessa kommer.

De svenska reglerna för dokumentationsskyldighet, avseende prissättning mellan företag i intressegemenskap, trädde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna i 19 kap 2a-2b §§ LSK (lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter) har närmast utformningen av en ramlagstiftning och Skatteverket har genom SKVFS (Skatteverkets författningssamling) 2007:1 meddelat ytterligare föreskrifter, så kallade verkställighetsföreskrifter. Det huvudsakliga syftet med dokumentationskraven är att det skall bli enklare för Skatteverket att kontrollera om de priser som avtalas mellan företag i intressegemenskap vid gränsöverskridande interntransaktioner är marknadsmässiga. Enligt 8 kap 3 § RF (regeringsformen) ingår föreskrifter om Skatt i det så kallade obligatoriska lagområdet och normgivningskompetensen kan därför inte delegeras av riksdagen. Utfärdandet av verkställighetsföreskrifter är däremot inget nytt inom den svenska Skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt RF.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.