Titel: Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen ? Hur kommer metoden tillämpas i praktiken och varför?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magnus Kaulich och Gustav CámelHandledare: Arne FagerströmBiträdande handledare: Annika LakeDatum: 2014-06Syfte: Denna studie har fyra delsyften. Det första delsyftet är att undersöka hur fastighetsföretagen delar in sina byggnader i olika komponenter. Det andra delsyftet är att undersöka om införandet av komponentavskrivning innebär någon förändring i avskrivningstakt. Det tredje delsyftet är att undersöka vad representanter för fastighetsföretagen anser om komponentavskrivningen.

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravställa, utveckla och implementera ett verksamhetssystem åt Sveriges  Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet på uppdrag av Sveriges kommuner och är beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som går under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och är tillgänglig för flertalet intressenter med hjälp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet är helt webbaserat och körs som en molntjänst, tillgängligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras på företagsnivå på ?stämplad? data i databasen och för att reglera åtkomsten för företagsanvändare till respektive företags data används rollbaserad åtkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk åtkomst till de datamängder som lagras inom Ritz.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad Skatt och ett ökat Skattefel. I Skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade Skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen Skattepliktig i inkomstslaget kapital som beSkattas med en statlig Skatt om 30 procent.

Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas Skattelättnader genom en speciell lag om beSkattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeSkattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av Skattelättnader.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den differentierade elenergibeSkattningen i Sverige påverkar konsumtionen av elkraft. Uppsatsen redogör i en bakgrund för nuvarande lagstiftning angående beSkattning av elkraft. Speciellt belyser den de regler som skiljer de olika grupper med avseende på hur mycket de betalar i energiSkatt för elektrisk kraft. Här redogörs också för varför lagen utformades som den gjordes och hur den har utvecklats sedan lagen stiftades. Det visar också att elenergiSkatten har höjts väsentligt mer än konsumentprisindex, vilket den ursprungligen kopplades till.

Bakgrund och problem: Från år 2005 har reglerna avseende goodwill förändrats för de svenska noterade företagen, genom införandet av IFRS. Regelverket har tidigare inneburit årliga avskrivningar av goodwill, vilket inte är tillåtet längre, utan numera ska årliga nedskrivningsprövningar av goodwill göras. De nya reglerna har resulterat i att goodwill har blivit ett omdebatterat ämne på grund av de få nedskrivningar som görs och som inte anses spegla de förändringar i konjunkturen som finanskrisen har gett upphov till de senaste åren. Tvärtom ses allt högre goodwillposter redovisas i de svenska företagen.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det i finanskrisens spår går att urskilja några mönster avseende Large Cap-företagens nedskrivningar av goodwill, samt undersöka förhållanden mellan goodwill och utvalda poster från företagens balans- och resultaträkningar.Avgränsningar: I uppsatsen undersöks företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vissa företag från listan finns inte representerade i undersökningen på grund av att de under undersökningsperioden inte haft redovisad goodwill, inte följt IFRS eller haft brutet räkenskapsår.Metod: Genom en kvantitativ metod granskades 42 företags årsredovisningar under de undersökta åren 2007-2010.

Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beSkattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstSkattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beSkattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller.Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen Skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beSkattningen.

Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, Skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.

Varje suverän stat bestämmer sin beSkattningsrätt, de subjekt och objekt som staten ålägger Skatt. Om två skilda staters beSkattning träffar samma person och transaktion, uppstår in-ternationell juridisk dubbelbeSkattning. Eftersom dubbelbeSkattning kan leda till en mycket hög beSkattning av en enskild, och därmed verka som ett hinder för internationell handel, ingår stater Skatteavtal i vilka rätten att beSkatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar därmed en inskränkning av den rätt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal Skatteavtal med olika länder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

CFC lagstiftningen har i syfte att förhindra eller försvåra Skatteplanering genom transaktioner med lågbeSkattade utländska juridiska personer som leder till att Skattebasen i Sverige minskar. Lagstiftningen innebär att en delägare i ett lågbe-Skattat utländskt bolag kan beSkattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer. Efter EU- domstolens dom i Cadbury Schweppes målet 2006 , införde regeringen en ny undantagsregel i 39a kap. 7a § IL för att harmonisera de svenska CFC reglerna med EU rätten. Undantagsregeln gav delägaren i CFC bolaget en möjlighet att undvika CFC beSkattning om denne kunde bevisa att bolaget hade en ?verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.? Den ordalydelsen som införlivades i svensk rätt skiljde sig från den som angavs av EU domstolens i Cadbury Schweppes målet.

Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta.

Principen om förfarandemissbruk är en EG-rättslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera är tillämplig inom EGmervärdesSkatterätten.Principen innebär att konstruerande transaktioner vars endasyfte är att uppnå Skattefördelar skall underkännas och istället bli beSkattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har ställtupp i praxis, främst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillämplig på mervärdesSkatteområdet är att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebär att trots att relevanta bestämmelseri mervärdesSkattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet får till följd att den Skattefördel som uppnås strider mot bestämmelsernassyfte. Det krävs dock även att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnå en Skattefördel.En tillämpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebära att aggressivaSkatteupplägg och Skatteflykt på mervärdesSkatteområdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning på detta område är inte att finna i varken EG-rätt eller svensk rätt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rättsutvecklingengällande mervärdesSkatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Alla människor står inför olika val i livet och besluten vi tar får olika konsekvenser. Liknande är det för företag som dagligen behöver fatta olika beslut. Klimatet företagen verkar i idag ställer stora krav på att de beslut som fattas är korrekta och grunden för ett rationellt beslut är att beslutsunderlaget är riktigt. Inom investeringsteorin återfinns några olika metoder för att bedöma och rangordna investeringar. I tidigare studier har det framkommit att företagen i stor utsträckning förlitar sig på enkla metoder vid investeringsbedömning.

The aim of this thesis is to investigate whether legal rights are upheld when wording and applying the postponement of payment of tax regulations of chapter 17 section 2 p. 2-3 of the payment of Tax Act. We also investigate how the wording of the regulations relate to the requirement of legal security.It has been questioned if the regulations concerning postponement of payment of tax are compatible with the requirement of legal security. Of course does not a taxpayer want to pay tax that he or she consider incorrect, and that has not been under trial by an impartial authority. If the request for postponement of payment of tax is rejected, the consequences for the taxpayer can lead to huge financial losses.