Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Jag har i detta arbete med hjälp av kvalitativa sökningar i arkiv och med litteratur i ämnet samt dagstidningar, prövat att kartlägga vilka bakomliggande faktorer som har varit med och format Svartöstaden som samhälle. Jag har även försökt belysa vad som var det bakomliggande förhållandet för etablering av bostadsområdet och varför Svartöstaden kom att bilda ett municipalsamhället samt vilka krav som ställdes på en sådan juridisk tillhörighet. Med kännedom av ovannämnda har jag sedan prövat att få fram en översikt på områdets prägel. Området uppfördes ursprungligen på grund av den allt ökande befolkningen i Luleå stad. Svartöstadens geografiska utveckling begränsades av att det varit inklämd mellan hamnen, järnverket och malmhögarna.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

The centre of attention in this essay is on public-private-partnerships in Swedish city planning. It discusses the phenomenon and tries to identify the problems and possibilities that may appear when private and public actors are trying to work together to plan new cities or parts of cities in a process with network structures. The main questions that is asked is ?what vision for the city can we se, and who's vision is it?? together with the question of where the actual power to make the city plan and the vision can be find. The soon-to-be-built area Ulriksdal in Stockholm were Peab AB and Solna Stad stands as main actors has been chosen to illustrate the possible problems and is analysed from different angles, but the writers intention is also to say something on the matter in general.

Syftet med denna studie är att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern på eleverna är 10-11 år. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie där datainsamlingen skedde med hjälp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i två kommunala skolor, där den ena ligger på landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i årskurserna 4-5 på dessa skolor.

Denna uppsats beskriver bostadsmarknaden i S:t Petersburg i två delar. Den första redogör för dess uppbyggnad i termer av arkitektur, stadsdelar och ägande ? inklusive det rätt unika bostadsformen kommunalka ? kollektiva lägenheter där individer äger enstaka rum och delar på kök och badrum. Därefter redogörs de främsta faktorer bakom utvecklingen på den under de tio åren fram till 2006. Bland dessa är det stora missnöjet med befintliga bostäder, en omfattande nybyggnation i stadens ytterkanter och den kraftiga utvecklingen på hypotekslånemarknaden.I den andra delen görs en hedonisk prismodell utifrån en logaritmisk regressionsanalys av 16 000 bostäder till salu i stadens största bostadsguide där pris är den beroende variabeln och bostädernas egenskaper som yta, stadsdel, avstånd till centrum och arkitekturstil är de oberoende variablerna.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att användas efteråt. Vidare är syftet att se vilka förutsättningar och vilken problematik som därefter uppstår. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet från studien har därefter analyserats och diskuterats utifrån ett par teoretiska huvudpunkter som är viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen är ett komplext projekt med många olika aspekter att ta hänsyn till.

Det är idag uppenbart att vårt nuvarande levnadssätt och samhällsbyggande är långsiktigt ohållbart. För att komma tillrätta med de problem vi upplever idag och står inför i framtiden måste hållbar utveckling prioriteras i högre utsträckning än vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hållbara och attraktiva städer och centrumområden men för centrumnära stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete är därför att försöka ta fram sådana strategier, och utifrån dessa granska Kronanområdet i Luleå för att utreda hur den blivande stadsdelen förhåller sig till en hållbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag på förbättringsmöjligheter för Kronan.

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet.