Idag finns det ett stort antal företag på den svenska marknaden som tillverkar och säljerprofilkläder för vården.Utbudet från dessa företag är slående lika varandra och det finns ett begränsat utbud vadgäller färger och modeller.Inom den privata vårdomsorgen har man mer resurser och därmed större möjligheter att skapaen unik arbetsmiljö. En modern och stilren arbetsklädsel tillför mycket till denna atmosfär ochutbudet av profilkläder borde därav breddas.Genom att redogöra för olika ekologiska material samt de grundläggande egenskaperna enligtvilken man skapar ett material av lämplig kvalitet lägger vi grunden för skapandet av enklädsel som tillför en känsla av exklusivitet och unikhet.Lägg därefter till en Skapandeprocess av två prototyper av en överdel samt en nederdel somett alternativ till dagens modeller. Plaggen är inspirerade från klassiskt mode och modeller.Till detta tillkommer sedan färganalys där olika färger presenteras samt färgernas viktigasteegenskaper..

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

Som bildlärarstuderande och aktiv bildskapare har det länge varit en naturlig del av mitt liv att spåna på idéer till nya bilder och skapelser. Idéerna kommer ibland som en vilja skapa bilder utifrån olika influenser. De kan dyka upp som en replik på något, eller en som vilja att återberätta någonting upplevt. Jag har tidigare arbetat mest med stilla bilder, framförallt måleri och teckning. På Uppsala Universitets bildlärarprograms sista termin får vi studerande chansen att fördjupa oss i en bildform och med den skapa en visuell gestaltning till den skriftliga c-uppsatsen.

Bild och dans är båda visuella språk och icke verbala uttrycksmedel. De är konstarter och har funnits med oss sedan långt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fått göra en analys. De ord som eleverna använt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjälpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den Skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda ? hur det låter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning.

Arbetet innefattar en studie baserad på det grafiska verk som slutfördes på Colossai Studios 2007 som var ett förstadie till en kommande filmsekvens som skulle användas inför marknadsföringen av spelet Frontline Nation. Genom den expandering i detaljnivå som genomfördes mot spelets fotorealistiska stil studeras grafikens relation till spelupplevelsen utifrån begreppet the suspension of disbelief. Inom ett teoretiskt ramverk av spel- , design- och mediestudier analyseras verket och dess Skapandeprocess för att slutligen mynna ut i en diskussion om hur expanderingen kan utföras med hänsyn tagen till en potentiell betraktares suspension of disbelief. Analysen leder slutligen fram till ett antal angreppssätt där kontentan är att vi kan underlätta betraktarens suspension of disbelief genom medvetna val att hålla grafiken trogen till verkligheten, fotografiska konventioner, förstärkande referenspunkter samt en sanningspräglad helhet. Angreppssätten kan med fördel användas inför framtida grafiska expanderingar mot en fotorealistisk stil där spelupplevelsen beaktas eller som språngbräde till framtida forskning..

Syftet med det här utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation på gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svårt i början för eleverna att släppa hämningar och krav och att våga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det här utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. Därför var jag nyfiken på hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskällorna och om någon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop några moment ur kursernascentrala innehåll med förhoppning om att eleverna skulle få en ökad förståelse för denskapande processen i dans.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en Skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras.

Denna rapport omfattar både studier kring och konstruktion av självinstruerande läromedel för gymnasieskolan. Målsättningen har varit att slutprodukten ska vara tidsenlig och anpassad för elever på de yrkesförberedande programmen. Tyngdpunkten för undersökningen har varit litteraturstudier men intervjuer har också genomförts som kvalitativ forskningsmetod. Konstruktionen av läromedel har skett med två olika angreppssätt och även utförandet har stora skillnader. Det ena som skapades genom en induktiv process och utgörs av instruktioner för ett helt kursmoment med CNC-programmering. För det andra läromedlet som genomfördes utifrån ett deduktivt förhållningssätt omfattar produkten mer av vägledande instruktioner för att kunna hitta rätt och uppdatera de befintliga, men omoderna och ofullständiga, läromedel för kursen Lokala datanät. Resultatet visar att det är möjligt att göra ett tidsenligt självinstruerande läromedel och att kvalitén inte behöver skilja sig nämnvärt åt beroende på vilken metod som används vid konstruktionen.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras Skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Detta projekt har haft som syfte att producera och grafiskt formge det kommande numret av tidskriftsapplikationen Scandinavian Architectural Review för förlaget It Is Media Svenska AB i Stockholm. Skapandet har utgått från applikationens tidigare grafiska profil och har ämnat att följa tidigare utseende och funktioner utan nya tillägg. Hela produktionen har skapats genom Adobe InDesigns tilläggstjänst Adobe Digital Publishing Suite. Efter att produktionen färdigställts har en analys gjorts av den färdiga applikationen enligt en heuristisk utvärdering ur ett människa-datorinteraktionsperspektiv, till vilken David Benyons tolv designprinciper har  tillämpats. Till stöd i analysarbetet har ett aktivitetsdiagram skapats för att ge en god överblick över hela tidskriftens disposition.

I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fått ta reda på vad som faktiskt gör en grafisk stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, är om det som avbildats dels blivit förenklat och även stiliserat (det vill säga ikoniskt abstraherat och även expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk stil har jag låtit vara något som påminner om sådant som kan ses i foton. Jag har sedan åt fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i två olika grafiska stilar: toonig och realistisk.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.