Detta arbete fokuserar på dramapedagogikens användningsområde för lärandet och studerar dess tillämpbarhet i en tänkt teaterutbildning. Två väl ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ?Peppe? Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjälp av de didaktiska frågeställningar vad, varför och hur. Resultatet visar på övervägande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsägelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.Dramapedagogik är en metod och en konstform.

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den Skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den Skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt Skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med Skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av Skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget Skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget Skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget Skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget Skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildSkapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - Skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att Skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget Skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget Skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget Skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget Skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildSkapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i två olika kreativa verksamheter som riktar sig till långtidsarbetslösa undersöka hur hälsan påverkas av att vara arbetslös, samt om och i så fall på vilket sätt man kan använda Skapande som verktyg i arbetet med att förbättra självförtroendet, självbilden och den psykiska hälsan hos deltagare som upplever brist på detsamma. Åtta halvstrukturerade intervjuer har genomförts med arbetsledare och före detta deltagare från de två aktuella verksamheterna, samt representanter från Arbetsförmedlingen. De centrala frågeställningarna i studien har varit:? Hur påverkar arbetslöshet känslan av hälsa och välmående?? På vilket sätt kan Skapande verksamhet främja välmående?? Hur kan vi använda dessa kunskaper för att minska de negativa hälsoeffekter som riskerar drabba den som saknar arbete?När resultatet från intervjuerna förankrats med hjälp av tidigare forskning, visade resultatet bland annat att arbetslöshet ofta leder till ohälsa. Skapande verksamhet kan vara till glädje och nytta för den som lider av ohälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt Skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt Skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Studien bygger på hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och påverkar detta. Studien genomförs för att vi vill få kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet påverkar barnen i deras Skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte få begränsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen.Undersökningen som har utförts är en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer och återkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger ständigt påverkar barnens Skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det är språkets funktion, förhållningssättet samt deras bemötande som påverkar..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara Skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för Skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara Skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den Skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, Skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Den här uppsatsen handlar om förutsättningar för Skapande verksamhet för barn i årskurs 1 och 2 samt på fritidshem i Stockholmstrakten. När och hur används Skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berättelser eller som hjälp att lättare förstå basämnen. Eget Skapande, mest i form av teckning används som något att göra i väntan på att lärare ska komma eller för att vänta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för Skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frågeställning har varit vilka förutsättningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Syftet med studien var att genom ett kvalitetsarbete få en förståelse för gymnasieelevers upplevelser av sitt eget lärande i en konstnärlig, Skapande process. Kvalitetsarbetet genomfördes på dansinriktningen vid ett estetiskt program i Norrbotten där jag under min verksamhetsförlagda utbildning lät eleverna arbeta individuellt med att skapa en koreografi, ett solo, som de senare redovisade. Soloredovisningarna filmades och inspelningen användes som minnesstimulerare vid de kvalitativa intervjuerna enligt metoden Stimuladed recall. Resultatet visar att eleverna upplever ett lärande då de arbetar i en individuell, konstnärlig Skapandeprocess. Eleverna uttrycker sin kunskap och sina förmågor med sin kropp, dock är det tydligt att eleverna med varierat resultat kan förmedla detta verbalt..

Mitt arbete är ett sökande efter en Skapandeprocess som passar mig. Jag riktar blicken utåt för att hitta nya sätt att göra på och att ge fler möjligheter i mitt eget Skapande och i förlängningen komma närmare mitt eget sätt att skapa. Genom intervjuer med verksamma kulturutövare inom olika media, såsom designers, en serietecknare, en musiker och en poet söker jag efter nya möjliga metoder och processer. Liksom de personer jag intervjuar vill jagmed mitt Skapande dela med mig av berättelser sprungna ur mitt jag och ursprung. Jag vill berätta för att väcka tankar, minnen och reflektion.Min utgångspunkt är metodiken som förespråkas på Carl Malmsten Furniture Studies samt litteratur om Skapande och jaget som utgångspunkt.

Studiens syfte är att undersöka vad elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och Skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrån att en upplevelse alltid är subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vår förförståelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstå ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt Skapande som eleverna upplever i undervisningen.