Syftet med denna uppsats är att belysa rummets vikt i en Skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesätt kring uppbyggnaden av det Skapande rummet. Detta har skett på två olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har använt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger på två förskolor. Studien har utgått utefter följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att främja en Skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet är de tre områden som vi har utgått från och anser påverkar den Skapande kulturen.

Tidigare forskning om Skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av Skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur Skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av Skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsSkapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om Skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av Skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur Skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av Skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsSkapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara Skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för Skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara Skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den Skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, Skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget Skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget Skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget Skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget Skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildSkapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Tidigare forskning om Skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av Skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur Skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av Skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsSkapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns Skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som Skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till Skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till Skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens Skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar Skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos Skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos Skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör Skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.

Tidigare forskning om Skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av Skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur Skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av Skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsSkapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av Skapande aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av Skapande aktiviteter ? de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

Syftet med studien är att belysa den osynliga, Skapande delen av matematikämnet i grundskolan.Studien bygger på en kvalitativ undersökning med inspiration från ansatsen grounded theory, GT, och består av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, där den empiriska studien grundar sig på intervjuer med elever i år 8.Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken väl, och att det ur deras beskrivningar går att läsa ut tre olika nivåer av Skapande förmåga i ämnet. Att ha Skapande förmåga i matematik innebär att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förståelse och agera utifrån det i problemlösningsfasen och c) att den lärande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vägar framåt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stämmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken också innefattar de tre nivåerna av Skapande förmåga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att Skapande förmåga sker som en rundgång mellan fakta ? metod/struktur ? resurs/flyt ? fakta..

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av Skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget Skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget Skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget Skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget Skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildSkapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget Skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget Skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget Skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget Skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildSkapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och Skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och Skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och Skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94..