BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor.

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lärarprogrammets allmännautbildningsområde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhälleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och år: Vårterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska läroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lärande,lustfyllt lärande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda området är att vi vill uppmärksamma vilken syn lärare har och i vilken utsträckning desedan bemöter och använder sig utav områden inom de Skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lärare ser vid integrering av de skapande ämnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och Skapande verksamhet och även hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lärare påolika skolor som arbetar inom skolans tidigare år. Genom litteratur, föreläsningar, styrdokument och teorierom de Skapande verksamheterna och våra intervjufrågor, ville vi finna svar på våra frågeställningar ochdärmed besvara vårt syfte.Vi använde oss utav en bandspelare och antecknade även då vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vår undersökning har vi kommit fram till att lärares syn, bemötandet och användande av skapandeverksamhet och hur man använder sig utav kulturutbudet, beror på lärarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. Lärare arbetar med att integrera Skapande verksamheterna i skolans övriga ämnen både i ochutanför klassrummet, genom att använda sig utav kulturutbudet som finns i samhället vilket kan vara besök påolika museer, bibliotek, gå på olika föreställningar och få besök av kulturskolan.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan, vilket Läroplanen för förskolan, LpFö-98, förespråkar för att främja lärandet. Bild och andra former av skapande är viktigt i barns liv och utveckling. Det är dock i processen och det fria skapandet, där barnen samspelar med andra, det främsta lärandet sker. Skapandeformerna ligger väldigt nära barnens lek, vilket är den centrala utgångspunkten för utveckling för barn i förskoleåldern.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av bildskapande. Vi har även som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillåts i verksamheten och om barn får utforska material utifrån egna förmågor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att använda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vår förståelse för pedagogers tankar kring bildskapande.

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den Skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den Skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklärares syn på elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklärare har intervjuats: en i år 4-9, en gymnasielärare, en kulturskolelärare, en folkhögskolelärare och en musikhögskolelärare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lärarnas syn på skapande i undervisning är förhållandevis enhetlig.

Syftet med vår undersökning var att se om elevernas attityd till den engelska språkundervisningen förändrades genom att använda oss av skapande arbetssätt, i egenskap av bild, musik och drama. Arbetet genomfördes under sju veckor på en skola i Luleå kommun. Vår praktikklass bestod av 26 elever i åldrarna 11-12 år. Vi arbetade med olika skapande teman varje vecka exempelvis dramatisering av en engelsk saga och collage. Elevernas eventuella attitydförändring mätte vi genom två enkätundersökningar som genomfördes i början och i slutet av praktikperioden.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med Skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation.

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. Särskilt i dennatid då många förskolor väljer att satsa på en öppen skapande miljö där barnen tillåts skapa närhelst deras lust faller på. Redan från förskolans uppkomst på 1800-talet har vikten av barnsskapande påpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger är barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att se hur pedagoger till synes och genom berättandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgångspunkt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö ? alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer.