Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

Vi har gjort en observationsstudie om vår process mot skapandet av en föreställning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklärare ha kunskap om både utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ändå fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnärliga processen - med särskild uppmärksamhet på kreativitet - i samband med skapande av enföreställning där såväl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi ämnade ta reda på vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en föreställning. Vi var även intresserade av vilkaDå vi som blivande musiklärare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi också ta reda på hur vi kunde översätta dessa erfarenheter till vårtkommande läraryrke.Av resultatet kunde vi utläsa att vi huvudsakligen gick igenom två utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombåde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process är exempelvis en tillåtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i ämnet.

Syftet med denna projektredogörelse är att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande påverkar lärandet. Gestaltningen är en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska läroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehåll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska läromedel men även synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sätter jag huvudämnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lärandet. Både gestaltning och projektredogörelse är grundade på etnografiska metoder där jag både observerade och deltog i elever och lärares arbete av projektet under våren 2008..

Syftet med vår uppsats är att studera om företagskultur påverkar eller påverkas av etik i ett företag samt att, om det är så, ta reda på om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i så fall hur. Våra slutsatser är att etik och kultur är två sidor av samma mynt. Ett återkommande begrepp i både etik och företagskultur är gemensamma värderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundläggande värderingar som råder i företaget. H&M:s värderingar går att hänföra till filosofins teorier om etik. Vi har också funnit dem etiska eftersom det råder en sund harmoni emellan dem.

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och på fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsätt med barn med autism.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lärares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstå om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lärare redskap för reflektion och förändring. Syftet var också att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras på intervjuer med fem lärare från två grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bättre kunna förstå dess upplägg inför intervjuundersökningen.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa elevers och lärares uppfattningar om matematik i användningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en Västsvensk Montessoriklass.Bakgrund: De teoretiska utgångspunkterna innehåller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men även utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning på laborativ matematik.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där empirin bygger på intervjuer. Undersökningen grundar sig på åtta stycken elevers samt två lärares uppfattningar. Kvalitativ metod kännetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstå egenskaper av det fenomen som undersöks.Resultat: I resultatet framgår det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svårigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer är att guldmaterialet bidrar till att eleverna får en ökad abstraktionsförmåga.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tre lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lärarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har påverkats av de möten lärarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan få för lärarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats där deltagarnas egna perspektiv är utgångspunkten för undersökningen. Vår strävan är att få en kontextuell förståelse för hur studieresa som läroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lärare, där vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer, fältforskning samt för- och eftermätning i enkätform som kvalitativa metoder. I enkäter och intervjuer har vi utgått från öppna frågor för att få detaljerade och självständiga svar. Fältforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lärarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sätts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

Arbetet undersöker kompositoriska verktyg till hjälp för olika sceners känslolägen i en musikdramatisk komposition. Med fokus på hjälpmedel som t. ex. tessitura, kontrast, tempo och rytmik följer vi kompositörens skaparprocess från libretto till den färdiga föreställningen.I slutdiskussionen reflekterar kompositören över resultatet i undersökningen; vilka fördelar respektive nackdelar ett inledande planläggande kan ha för det skapande resultatet.Musikalen "Det var en annan gång..." framfördes fem gånger under tiden 7?9 februari, 2013.

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur införandet av dans som eget skolämne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik såsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vår studie visade att dans bland annat kan utveckla barns självförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmåga samt deras skolprestation. Studien visar även att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolämne..

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle.  Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida.