Radioteatern har utgjort en stor del av Ingmar Bergmans skapande under hela hans mer än 60-åriga karriär. Han har sedan tidigt arbetat parallellt med teater, film och radioteater och hans plan var även att avsluta hela sin verksamhet i detta medium.Bergmans radioteaterarbete har utgjort ett alldels eget skapande med egna regler, förutsättningar och möjligheter. Det täcks inte in av film- eller teaterforskningen utan står på egna ben. Om detta vittnar bland annat det faktum att Bergman i radio arbetar med helt andra dramer och dramatiker än han gör på teaterscenen. Det som lämpar sig för det ena mediet lämpar sig kanske inte alls för det andra och när han arbetar med dramer av t.ex.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer skönlitteratur förekommer i förskolan och grundskolans årskurs ett, samt vilken funktion litteraturläsningen då fyller. Vi vill med studien försöka få en uppfattning om vilka möjligheter som ges i förskola och skola till ett skapande av läslust, mot bakgrund av det sjunkande intresse för böcker och sjunkande resultat i läsfärdighet som rapporterats i internationella kunskapsutvärderingar. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på etnografiska fältstudier vilka pågått under sex veckor i en förskolegrupp och en förstaklass. Den huvudsakliga datainsamlingsmetoden är deltagande observation och det är från observationsresultaten som analyserna bygger.Av resultaten framgår att användningen av skönlitteratur i den studerade förskolan främst förekommer som högläsning i samband med vila. Även i skolklassen är högläsningen vanligt förekommande liksom den enskilda läsningen av bänkbok.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva vilka åtgärder arbetsterapeuter utför inom palliativ vård. Metoden som användes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Redskapet vid analysen var Mosey´s tre behandlingskategorier vilka bygger på att hjälpa individen i processen att dö.

TanumsFönster ABs fabrik utanför Tanumshede i Bohuslän är byggd i många etapper. Spånsugssystemet och delar av allmänventilationen har inte anpassats tillräckligt till nuvarande byggnad och verksamhet. Det saknas också ritningar och kunskap om aktuella luftflöden. De luftflöden som krävs för att spån-utsugen ska fungera bra ersätts inte av kontrollerad tilluft, istället läcker uteluft in genom otätheter och runt portar på grund av det stora undertryck som finns i byggnaden. Detta skapar, främst vintertid, problem i form av drag och höga uppvärmningskostnader.I detta examensarbete dokumenteras huvuddelarna av spånsugssystemet i maskinhallen med ritningar och flödesmätningar.

Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder.

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Den här rapporten bygger på en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur IT kan används i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes på två förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrån tre aspekter, nämligen vilket lärande som synliggjordes, hur IT användes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa användningsområden kunde kopplas till läroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i två olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. Läroplanens beskrivningar och strävansmål följdes, men på olika sätt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om användningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt på elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hänsyn till inlärningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förändras när digitala medier används. Jag har upprättat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frågeställningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan på elevernas motivation, men att det ofta är den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlärningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har många fördelar, bl.a. är möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlärningstyper.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.

Kreativitet och Kaffesäckar är en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. Samhället ställer krav på kunskap där kreativitet är en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare på textilslöjden. Undersökningens fokus är att se hur egen design, annorlunda material, utställning av den egna produkten påverkar kreativiteten. Projektet pågick under en termin och avslutades med utställning och modevisning på Lilla Kafferosteriet i Malmö.

Vårdandet har till uppgift att lindra lidandet och främja hälsa hos patienten. Det sker genom en relation mellan vårdare och patient, en relation som bygger på att mötas. Detta möte kan ses som en vårdande handling om mötet är äkta och verkligt, ett genuint möte. Det visar sig att det genuina mötet inom den psykiatriska kontexten inte är närmare undersökt. Trots det visar bifynd i annan forskning att det genuina mötet är av vikt för patientens upplevelse av att lindra lidandet.