Tidigare studier visarvikten av en bra yrkessocialisation för verksamhetens lönsamhet och den anställdes utveckling i sin yrkesroll. Syftet med studien äratt belysa enhetschefernas upplevelse av hurderas yrkessocialisation formardem till chefer. Följande frågor ställs: Hur socialiserar den kommunala äldrevården in sina enhetschefer?samthur upplever enhetscheferna själva att deras yrkesidentitet formas i yrkessocialiseringsprocessen på deras nya arbete? Den teoretiska utgångspunkten ärrollteorin. Studien genomförsmed en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fyra kommunanställdaenhetschefer.

In which ways have composing processes in music appeared over the past 300 years? How may composing processes work today? What does new technology do to this processes?The key purpose of this study is to investigate various composing processes. A further purpose is also to gain an awareness of how we use modern technology by computers and their notation programmes.The research design of this thesis includes a display of literature related to composing processes. along with an analysis of the writer?s own experiences in the area.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Denna uppsats är baserad på en undersökning gjord med fem flerspråkiga elever i högstadieåldern. Studien syftade till att ta reda på hur eleverna upplever sin flerspråkighet, vilken betydelse flerspråkigheten har/ har haft för elevernas identitetsskapande samt att se hur eleverna har blivit bemötta av skolan, med tanke på deras flerspråkighet. Undersökningen bestod av en attitydenkät och ett uppföljande gruppsamtal, vilket baserades på resultaten av attitydenkäten. Resultaten har diskuterats utifrån litteratur relevant för studien, samt tidigare forskning gjord inom samma område.Det visade sig att eleverna som medverkade i studien var positivt inställda till sin flerspråkighet, och att de flerspråkiga elevernas identitetsarbete står under ständigt skapande och omskapande. Att döma av elevernas svar och berättelser har skolan bemött dem med hänsyn tagen till deras flerspråkighet, även om metoderna kan ifrågasättas.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

Insjuknandet i schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd innebären omvälvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet är ett av degrundläggande problemen med sjukdomstillstånden. Syftet med dennalitteraturstudie var att få ökad förståelse och kunskap om hur patienter meddiagnosen schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd uppleverbemötande från vårdpersonal. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med schizofreni och andralångvariga psykotiska sjukdomstillstånds upplevelse av bemötande frånvårdpersonal. De positiva upplevelserna kännetecknades av omhändertagande,skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att få hjälp med att finnamening i sin upplevelse samt en god kommunikation.

Insjuknandet i schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd innebären omvälvande och krisartad upplevelse. Isolering och ensamhet är ett av degrundläggande problemen med sjukdomstillstånden. Syftet med dennalitteraturstudie var att få ökad förståelse och kunskap om hur patienter meddiagnosen schizofreni och andra långvariga psykotiska sjukdomstillstånd uppleverbemötande från vårdpersonal. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på12 vetenskapliga artiklar som beskriver patienter med schizofreni och andralångvariga psykotiska sjukdomstillstånds upplevelse av bemötande frånvårdpersonal. De positiva upplevelserna kännetecknades av omhändertagande,skapande av en positiv miljö, trygghet, ömsesidighet, att få hjälp med att finnamening i sin upplevelse samt en god kommunikation.

Handledning anses idag vara av påtaglig vikt inom sociala yrken. Det anses kunna motverka djupgående psykologiska effekter som exempelvis utbrändhet hos yrkesutövaren. Det ses även som en kvalitetssäkring till att korrekt arbetssätt används och att fokus bibehålls till arbetsuppgiften. Denna studies syfte var att genom en grupp DBT terapeuters upplevelser dels kartlägga konsultationsteamets innebörd samt dess betydelse och de förutsättningar den ger terapeutens identitetsskapande process. Studien har utgjorts av en hermaneutisk empirisk fenomenologisk forskningsdesign och har via kvalitativa semistrukturerade intervjuer fokuserat på att undersöka mening i varje utsaga.

BakgrundI vår bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Barn lär av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt återkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen känslomässiga band till den och känner sig trygga där.SyfteVårt syfte är att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, då de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare är känd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, där vi observerat barn från två förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. Två observationer per grupp har utförts, då vi med hjälp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö på platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de båda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse använder sig i mycket större utsträckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jämfört med gruppen som sällan går till naturmiljö..

Undersökningens syfte var att beskriva och förstå vad några förskollärare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus på förskolor. Studien fokuserar på det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrån utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollärare, parvis, utifrån foton av deras egna fysiska miljöer. I studien påvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna är utformad. Resultatet i studien visar på att de flesta av de studerade fysiska miljöerna är otillgängliga och att barnen ofta behöver hjälp för att kunna använda materialet, samt att förskollärarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Anledningen till vårt val av undersökningsområde är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fått under utbildningens gång. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur i de samhällsorienterade ämnena och i svenskämnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskämnet och i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna ställer sig positiva till användning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas på olika sätt.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

What happens when one moves about in the city? In this essay I will explore how we through our movements create our own temporal cities. I base my investigation on Michel de Certeau's theories from his book The Practice of Everyday Life vol 1. De Certeau believes that by just walking in the city ? a mostly unconscious and for many trivial activity ? you write it, creating different types of spaces that can be understood using linguistic terms.In my essay, I develop de Certeau's theories about ordinary activities by applying them to two less ordinary ? and between themselves quite different ? spatial practices:  fare evasion on public transportation (plankning) and the urban activity of parkour.