Sökresultat:
842 Uppsatser om Skapande av efterfrćgan - Sida 16 av 57
Vad har genus att göra med musik och identitet? : En studie om musiklÀrares medvetenhet om genus och syn pÄ musikens betydelse för elevers skapande av genusidentitet.
Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ă
s myntade hÀrskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lÀrare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklÀrare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fÄr frÄn skolledningen för att arbeta med genusfrÄgor. Vidare har vi diskuterat musiklÀrarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfÀllen i skolÄr 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ berörda musiklÀrarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstÄ hur dessa tre omrÄden hÀnger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mÀnniskors genusidentitet pÄverkas i musikundervisningen. Av musiklÀrarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lÀrarna uppfattar musiken som viktig.
U.M.B: - en digitalt skapad bildserie
Denna workbook behandlar produktion, resultat och analys av en serie digitalt producerade bilder, presenterade i form av en tryckt bok. Dessa bilder gjordes genom att frilÀgga och behandla en mÀngd bilder i Adobe Photoshop, för att sedan lÀnka och montera dessa i Adobe After Effects. Efter detta, applicera ett antal effekter sÄvÀl som en simulering av en kamera som fotar kompositionen, för att senare lÀmna över bilden för efterbehandling i Photoshop. Syftet med detta var att undersöka hur dessa tvÄ program kan komplettera varandra vid skapande av digitala stillbilder.Den slutgiltiga artefakten blev en spiralbunden bok med Ätta uppslag, innehÄllande bildseriens samtliga fem bilder..
Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur
Titel pÄ vÄrt examensarbete Àr Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur.
Författare: Lina StÄhl och Rebecca Johansson.
Syftet med denna studie Àr att fÄ inblick i hur barn mellan tre till fyra Är arbetar med bildskapande och hur barnen skapar mÄlningar utifrÄn inspiration frÄn saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina mÄlningar. I studien har pojkar och flickors mÄlningar jÀmförts, eftersom vi i vÄr studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. FrÄgestÀllningarna som vi utgick ifrÄn i vÄr studie var följande: Hur mÄlar flickor och pojkar sina mÄlningar utifrÄn saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan mÄlningarna frÄn de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader pÄ flickor och pojkars mÄlningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina mÄlningar?
Barns bildskapande Àr viktigt att uppmÀrksamma dÄ deras omgivning och vardag har en stor inverkan pÄ deras skapande.
Barns bildskapande i en kulturförskola
Syftet med studien Àr att undersöka barnens samspel och pedagogens förhÄllningssÀtt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dÄbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vÄr undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande pÄ en kulturförskola dÀr vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild sÄg ut..
?F?rvaltningsr?tten finner inte sk?l att fr?ng? l?karnas samst?mmiga bed?mning? - En studie om uttryck f?r makt i psykiatrisk tv?ngsv?rd.
Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.
GÀller det att tÀnka eget och sjÀlvstÀndigt eller fÄr man mer fantasi tillsammans? : Elevers och lÀrares uppfattningar om kreativ utveckling
Uppsatsens syfte Àr ta reda pÄ hur nÄgra elever och lÀrare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt pÄ i Àmnet rörlig bild, ett Àmne som kÀnnetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag förestÀller mig att kreativitet Àr nÄgot som kan var behÀftat med en del romantiska konstnÀrliga förestÀllningar som sÀtter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska Àmnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat dÀr under lÄng tid Àr det fria skapandet. Med tanke pÄ detta vill jag frÀmst se hur lÀrarens roll uppfattas i ett sÄdant hÀr skapande Àmne pÄ gymnasienivÄ. Ses lÀraren som nÄgon som kan bidra till den kreativa processen? HÀr finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmÀssig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som sÀger att vi skapar tillsammans.
Studio H2
FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.
Taklösningar för kallvindar : - En studie av kallvindar för smÄhus med passivhusstandard samt evaluering av en taklösning för en kallvind
Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..
Narrativ inom sjukvÄrden - berÀttelser om förÀndring
Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ hur personal inom hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer förhÄller sig till, samt skapar mening i en pÄgÄende, politiskt initierad förÀndring. Tio fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrÄn teorier om organisationsförÀndring samt narrativ ansats. Resultatet stöder teoretiska antaganden om organisationer som narrativa system, dÀr fragmenterat berÀttande, sÄ kallade antenarrativ, utgör en viktig del av personalens menings-skapande. Resultatet visar Àven hur polyvokala röster Àr lÀmpliga att studeras för att skapa insikt och förstÄelse om hur anstÀllda anvÀnder narrativ för att positionera sig i former av motstÄnd och gemenskap..
Kampen om staden : En prövning av grÀnser
Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av grÀnser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger pÄ en icke-deltagande observation dÀr mÄlpunkter för de tre enheterna identifieras och kartlÀggs. Stadsvandringen mellan mÄlpunkterna Àr slumpmÀssig för att pröva om graffiti uppstÄr utanför sina mÄlpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.
Sju barn mÄlar
Med denna uppsatsen försöker jag förstÄ attityder och mÄl hos förskolebarn nÀr de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhÄllningssÀtt pÄverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för dÄ de mÄlar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.
NÀr det flödar
Vi har gjort en observationsstudie om vÄr process mot skapandet av en förestÀllning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklÀrare ha kunskap om bÄde utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ÀndÄ fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnÀrliga processen - med sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ kreativitet - i samband med skapande av enförestÀllning dÀr sÄvÀl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi Àmnade ta reda pÄ vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en förestÀllning. Vi var Àven intresserade av vilkaDÄ vi som blivande musiklÀrare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi ocksÄ ta reda pÄ hur vi kunde översÀtta dessa erfarenheter till vÄrtkommande lÀraryrke.Av resultatet kunde vi utlÀsa att vi huvudsakligen gick igenom tvÄ utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombÄde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process Àr exempelvis en tillÄtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i Àmnet.
LÀra för att skapa eller skapa för att lÀra
Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..
Skapande av det goda företaget
Syftet med vÄr uppsats Àr att studera om företagskultur pÄverkar eller pÄverkas av etik i ett företag samt att, om det Àr sÄ, ta reda pÄ om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i sÄ fall hur. VÄra slutsatser Àr att etik och kultur Àr tvÄ sidor av samma mynt. Ett Äterkommande begrepp i bÄde etik och företagskultur Àr gemensamma vÀrderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundlÀggande vÀrderingar som rÄder i företaget. H&M:s vÀrderingar gÄr att hÀnföra till filosofins teorier om etik. Vi har ocksÄ funnit dem etiska eftersom det rÄder en sund harmoni emellan dem.
?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv
Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla
aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter
?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser,
samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att
aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt
skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.