Motivation är drivkraften till mänskligt agerande, värderande och produktivitet. I skolan är detta ett aktuellt begrepp då motivation till lärande är en betydande del av en elevs utveckling inom skolan. Lärare får därmed dagligen försöka hjälpa elever skapa motivation till lärande för att de ska klara de utsatta målen som finns i läroplanen. Det är en svår uppgift att som lärare stödja elever i deras skapande av motivation till lärande. Begreppet motivation till lärande är inget outforskat område, däremot ett viktigt fenomen som jag tyvärr känner inte uppmärksammas nog mycket inom lärarutbildningen eller tydliggörs i de beslut som tas inom skolan.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnärligt skapande, ligger inte bara ett långt arbetsliv i en lärande funktion för vuxna inom detta område, utan också en lika lång erfarenhet av ett eget sådant skapande. På den kurs som de senaste fem åren har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehållen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt märke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsställelse för deltagarna. Detta har också kunnat bekräftas genom en studie som Region Halland lät genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).

?Upplevelserummet- hur rummet påverkar elevers motivation till kreativt skapande? är mitt examensarbete på Institutionen för Musik och medier på Luleå tekniska universitet.I bakgrunden ges läsaren en orientering i begreppet upplevelserummet samt olika motivations- och kreativitetsteorier. Där redogörs även för waldorfpedagogiken, Goethes färglära och den antroposofisk arkitekturen, allt i syfte att låta läsaren förstå hela uppsatsens kontext.Syftet med uppsatsen har varit att skapa kunskap om upplevelserummets betydelse för skolelever i årskurs åtta utifrån begreppen kreativitet och motivation.Jag har genomfört min forskning utifrån en kvalitativ forskningsmetod med litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Jag har i studien intervjuat åtta elever i åldrarna 14-15 år på en waldorfskola i Stockholm.Resultatet av intervjuerna är uppdelat i tre huvudrubriker med tema upplevelserummet, kreativitet och motivation. Datan från intervjuerna pekar mot att upplevelserummet har ett eget värde oberoende av interaktionen mellan andra elever och lärare.

Att skapa genom att koda är ett nytt och spännande sätt att gestalta konst, lära sig att koda eller bara ha roligt. Denna rapports syfte är att utforska hur en sådan upplevelse kan göras mer interaktiv och intuitiv för användaren samt hur sådan funktionalitet kan implementeras. Som bas för detta ligger en explorativ fallstudie av det arbete som projektgruppen har utfört för att förbättra hemsidan för CodeArt.Det visar sig att ökad användarupplevelse kan uppnås med hjälp av implementation av olika verktyg och funktioner, i detta fall livekodning, versionshantering, hjälptexter och ett loggningsverktyg..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning och pedagogers syn kring olika lekmaterial ochbarns lek. Avsnittet behandlar även läroplanen och historik om hur förskolan har förändrats genom åren och hur synen på lek har varierat.SYFTE:Syftet med studien är att se vilka lekmaterial barn använder sig av i sin lek och hur leken då ser ut, i förskolans befintliga inomhusmiljö.METOD:Vi har på två olika förskolor, sammanlagt fyra stycken avdelningar, observerat med vilket lekmaterial barn leker samt hur leken då ser ut. Vi har också haft samtal med treförskolelärare för att få deras syn på lekmaterialets betydelse.RESULTAT:Resultatet av studien visar att det är viktigt med ett varierat material för att stimulera barns olika lekar, då innehållet i leken ofta skapas utifrån lekmaterialet. Studie visar att det skapande materialet måste vara tillgängligt, eftersom leken inte uppstår om det skapande materialet inte finns att tillgå..

Den tekniska utvecklingen har medfört både fördelar och nackdelar för upphovsmännen. Upphovsmännen har blivit sårbara eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas vidare utan deras tillåtelse. Fildelning i sig är inte olagligt. Men det är olagligt att dela med sig en digital fil utan upphovsmannens eller rättsinnehavarens tillstånd. I Sverige anses olaglig fildelning vara ett stort problem som förstör för samhället då det finns ett behov att stimulera skapande verksamheter.

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anställdas individuella syn på balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att åstadkomma balans. I undersökningen har en cirkelmodell använts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar där jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang är komponenter. I teoriavsnittet nämns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlägga en idealbild av synen på balans är en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen är gjord på är Länsförsäkringar Uppsala.

Sandvik IT Services är i behov av en webbportal för hantering och skapande av användbarhetstester av olika programvaror och tjänster. Genom  informella intervjuer angående webbportalens utformning samt en grundläggande studie  i programspråket ASP.NET skaffades förståelse och kunskap kring problemet.  Utifrån informationen skapades först en kravspecifikation där det togs upp skall-  och börkrav för webbportalen. Därefter utvecklades en databasmodell och en  sidstruktur som kontinuerligt under utvecklingen kontrollerades med utvecklare på Sandvik  IT Services för att försäkra sig om att materialet skulle bli användbart.  Med sidstrukturen medföljer även ett förslag på användargränssnitt för de olika  sidorna.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför pedagoger väljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. Vår målsättning är att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever från förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanställts och jämförts med aktuell forskning på området. Vår undersökning visar att den tematiska undervisningen är en metod som tillgodogör många elever, med varierande inlärningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och Populärmusik från Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanåt angrips ur ett genusperspektiv, åskådliggörs utifrån skolgången, ur en språklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. Två centrala men olika lärarpersonligheter framträder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlåtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den språkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftspråk, medan ett sådant engagemang saknas hos den språkligt kluvne huvudpersonen i Populärmusik från Vittula.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..