Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken..

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka utröna vilka val och intentioner som påverkar det skapande arbetet och den slutgiltiga gestaltningen av ett offentligt konstverk. Fokus kommer att ligga på konstnärens intentioner där det bland annat kommer att undersökas hur dessa står i relation till beställarnas önskemål, det vill säga hur konstverket i det utvalda fallet förhandlades fram utifrån de olika parternas intentioner. Med andra ord kan sägas att den här uppsatsens underliggande syfte delvis är att undersöka hur stor frihet en konstnär har i sitt skapande av offentliga uppdrag. En aspekt av detta som jag har valt att fördjupa mig ytterligare i är platsens betydelse i samverkan med konstverket. Med detta vill jag undersöka hur stor hänsyn konstnären tar till platsens topografi och hur även detta påverkar det slutgiltiga verkets betydelsebildning.Förhoppningen med denna studie är att den ska uppmärksamma oss som brukare på de olika aspekterna av den omfattande processen bakom den offentliga konsten i vår vardag och dessas betydelse för resultatet.

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Vår studie undersökte kreativitetens påverkan på hälsan ur en skapande och utvecklande arbetsmiljö. Framför allt om kreativiteten har någon betydelse för en mer hälsosam arbetsmiljö? Vår studie behandlar ämnena kreativitet, sociokulturellt perspektiv, lärande, ledarens roll och hälsan. Med dessa ämnen ville vi få svar på frågorna; På vilket sätt beskrivs en verksamhets kreativitet, lärande och kunskapsutveckling? Och vad har en skapande verksamhet för betydelse för arbetstagarens hälsa och personliga yrkesutveckling? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturellundervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på enmångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvåra intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår ett specifikt mål ur läroplanen för förskolan nämligen: "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger på tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans värld. För att vi skulle kunna undersöka förskollärarnas förstelse av målet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer där de fått berätta för oss hur de tänker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanställt under fem kategorier där svaren behandlats och analyserats genom att jämföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jämfört detta med vår tidigare litteraturstudie runt ämnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollärare hade sitt eget sätt att tolka målet men där vi kunde finna både likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollärarnas utbildning och vidareutbildning..

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan.

Syftet med undersökningen är att få en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsättningar att påverka skolutvecklingen i en kommun, tänker om och lägger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnå intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig på humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella inlärningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjänstemän på förvaltningsnivå i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det råder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebär. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i något sammanhang?, vilket sammanhanget är råder det delade meningar om.