Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svårigheter med åldersblandad undervisning i skolan. Arbetet är sammanställt efter en litteraturstudie där syftet var att utveckla kunskap om åldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger på olika författares syn på åldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svårigheter. Den empiriska delen av arbetet är utförd på en skola med åldersblandat arbetssätt där följande frågeställningar har sökts svar på: Hur organiseras och bedrivs åldersblandad undervisning på en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med åldersblandad arbetsform på en skola?Vad tycker elevrna om åldersblandat arbetssätt på en skola? Studien visade bl.a på att gruppens förändring, i och med det årliga uppbrottet, kändes jobbigt för både elever och läraren. Det finns inte någon enkel lösning på vilket arbetssätt som är det bästa.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.

Magisteruppsats som utvärderar samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer..

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Denna uppsats är baserad på en undersökning gjord med fem flerspråkiga elever i högstadieåldern. Studien syftade till att ta reda på hur eleverna upplever sin flerspråkighet, vilken betydelse flerspråkigheten har/ har haft för elevernas identitetsskapande samt att se hur eleverna har blivit bemötta av skolan, med tanke på deras flerspråkighet. Undersökningen bestod av en attitydenkät och ett uppföljande gruppsamtal, vilket baserades på resultaten av attitydenkäten. Resultaten har diskuterats utifrån litteratur relevant för studien, samt tidigare forskning gjord inom samma område.Det visade sig att eleverna som medverkade i studien var positivt inställda till sin flerspråkighet, och att de flerspråkiga elevernas identitetsarbete står under ständigt skapande och omskapande. Att döma av elevernas svar och berättelser har skolan bemött dem med hänsyn tagen till deras flerspråkighet, även om metoderna kan ifrågasättas.

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvärdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:?På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan??Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument??Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund??Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten?Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll.Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiskavärderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgäller konfessionella skolors legitimitet.

Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod.

Frisörelever har svårt att klara frisörbranschens gesällprov och antalet utdelade gesällbrev blir färre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda på hur samarbetet mellan skola, handledare på arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbättra samarbete, kommunikation och information. Metoden som användes för att hämta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar från Svenska Frisörföretagarna och enkäter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare åt elever under deras utbildning. Resultatet visade på brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbättras och utvecklas till det bättre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillräckligt tillfredställande. Det fanns ett behov och vilja av att förbättra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbättra det.

Syfte med denna studie är att beskriva hur elever, föräldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som står skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstämmer föräldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt ämne. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkäter till föräldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur föräldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger anser att en skola för alla innebär, vilken inställning de har till begreppet samt om de själva anser att de har den kompetens som krävs för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd..