Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet.

Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha någon inverkan på barnets läsutveckling och i så fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets läsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens läsutveckling ingår en beskrivning av hur elever och lärare samtalar i klassrummet. Det är således de lärarledda samtalen, den verbala kommunikationen som ägt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats på. I studien användes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt läsutvecklingsschema, då två kommunala skolor jämfördes. Skola A profilerar sig inte på något specifikt sätt, medan Skola B arbetar i ett så kallat språkspår där undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förändrat elevers beteende och lärares undervisningsformer, hur insatta lärarna är i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lärarna uppfattar, bemöter och hanterar två olika kön i samma klass. Med hjälp av intervjuer med fyra lärare har jag sökt svar på dessa frågeställningar. Resultaten visar att lärarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar är "bråkstakar" och flickor är "hjälpfröknar". Det har även visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader är låg bland lärarna. Några slutsatser är att elevers beteende och studieresultat är följder av den feminisering som de senaste decennierna ägt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lärarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig åt beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lärare..

Syftet med arbetet är att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal på en förskola och skola i ett och samma rektorsområde tog vi reda på vad de anser om att använda TAKK för att förbättra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frågade också varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan när det har visat sig vara bra i förskolan. Vårt resultat visar att alla våra intervjupersoner tycker att TAKK mycket väl kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen på kunskap om TAKK..

Detta examensarbete undersöker hur lärare i år 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. Lärare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat.Studien visar att lärares egna engagemang, kunskap och intresse är avgörande för hur man på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med skönlitteratur för att nå delar av målen i svenska. Det framkommer också att reflekterande läsning bidrar till att utveckla elevernas språk och ordförråd. I vår studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten från intervjuerna att ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvärt.

Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur elever med ADHD och Asperger syndrom inkluderas i undervisning och klassrumsmiljö. Studien har en utgångspunkt i en kvalitativ forskning som grundar sig i en intervjustudie. Resultatet visar på att det finns både likheter och skillnader mellan lärarnas tankar och arbetssätt med inkludering ochen skola för alla. De slutsatser som kan dras är att det finns alternativa lösningar för att få en skola för alla, vilket inkluderar exkluderande åtgärder. En annan slutsats är att det finns likheter mellan åtgärderna för elever med ADHD och Asperger syndrom.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

SyfteStudiens syfte var att belysa hur några personer inom skola och socialtjänst beskriver samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus på anmälningsskyldigheten.Våra frågeställningar var:? Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjänst) på samverkan för att förbättra för barn i behov av särskilt stöd?? Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §?TeoriDen forskningsinriktning vi fann lämpligast för vår undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och då syftade vi på organisationerna skola och socialtjänst som system.MetodVår undersökning är en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer från skola och socialtjänst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun.