Sökresultat:
14153 Uppsatser om Skapa 3D-miljöer - Sida 65 av 944
HÀr har jag levt, hÀr vill jag bo? : En kvalitativ studie om de Àldre smÄhusÀgarnas framtida boendeplaner i Ingelstad
Den hÀr studien behandlar hur de Àldre smÄhusÀgarna i Ingelstad ser pÄ sitt framtida boende. En ökande andel Àldre i samhÀllet som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svÄrt att tillgodose den yngre generationens efterfrÄgan pÄ bostÀder. Syftet med studien var att undersöka hur smÄhusÀgare i Äldern 55-70 Är i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i sÄ fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet pÄ den lokala bostadsmarknaden. Metoden som anvÀnts Àr en semistrukturerad intervjumetod.
Lean i kommunal sektor : En kvalitativ studie om framgÄngsfaktorer för lÄngsiktigt Lean-arbete
Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativ metod och utifrÄn ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och lÄngsiktigt vidmakthÄlla Lean som metod. Studien har genomförts i tvÄ svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnÄtt. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion.Resultatet pÄvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbÀttra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrÄgan. Deras huvudsakliga fokus finns pÄ att skapa en Lean-kultur.
Att erbjuda det lilla extra : MervÀrdeskapande i temaresebyrÄer
Bakgrund: Massturism och dess utveckling har lett till att mÀnniskor blivit intresserade av mer Àn endast sol och bad. Detta har gett förutsÀttningar för utvecklingen av en ny gren inom turism, nÀmligen den alternativa turismen. För att kunna överleva pÄ marknaden mÄste resebyrÄer med tematiska resor erbjuda det lilla extra och skapa mervÀrde med sina kunder. Detta kan exempelvis göras genom en tvÄvÀgskommunikation och genom att bygga upp relationer bÄde intern och extern i organisationen.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för att temaresebyrÄer ska kunna överleva pÄ marknaden och skapa mervÀrde för sina kunder?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera och utvÀrdera sambandet mellan intern marknadsföring och Äterkommande kunder.Metod: Detta arbete har en kvalitativ ansats dÀrför att det leder till en djupare förstÄelse av fenomenet som undersöks.
Jag tar risken! Vad tar jag dÄ?
Risk Àr en del av all mÀnsklig aktivitet. Att förutsÀga det okÀnda och det som kanske intrÀffar harvarit ett problem som mÀnskligheten funderat kring frÄn antiken och framÄt. Att finna en förklaringsmodelleller en metod för att med en sannolikhet grÀnsande till visshet kunna skaffa sig insikti morgondagen har varit och Àr alltjÀmt en stor utmaning. Det hÀr arbetet syftar till att skapa klarheti begreppet risk och sÀtta det i relation till hur Försvarsmakten hanterar bedömningen av riskidag. Uppsatsen tÀcker den idéhistoriska utvecklingen av begreppet frÄn de klassiska filosofernatill modern tid.
BYGGBRANSCHENS LĂNEPROBLEMATIK - En kvalitativ studie kring argumentationerna om löneformerna samt dess pĂ„verkan pĂ„ kvalitĂ© och arbetsmiljö.
Bakgrund: Det rÄder delade meningar om vilken som Àr den lÀmpligaste löneformen inom Byggbranschen. De tvÄ huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som Àr byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som Àr byggföretagens bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företrÀder tvÄ olika stÄndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förstÄelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser Àven att skapa oss en förstÄelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt pÄverkar synen pÄ arbetsmiljö och kvalité.Vi vill ocksÄ skapa oss en förstÄelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön.
Motiv till fusioner : en jÀmförelse mellan branscher utifrÄn tre perspektiv
Under 1900-talet har företagsfusioner förekommit i vÄgformade mönster dÀr tider med lugnare aktivitet har avlösts av tider med nÄgot som nÀrmast kan beskrivas som fusionsyra. FusionsvÄgornas antal och storlek har efterhand ökat och vÄgtopparna har vuxit sig allt högre, nÄgot som inte minst varit tydligt under de senaste 6-7 Ären Vilka Àr de motiv som har gjort fusioner till ett sÄ vanligt förekommande strategiskt agerande? Finns det likheter inom och mellan branscher avseende motiven att fusionera? Det empiriska materialet bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata insamlat frÄn sex fusioner fördelat pÄ tre branscher; tillverkningsindustrin, bankbranschen och IT-branschen. I analysen anvÀnds tre skilda perspektiv, och syftet med detta Àr att skapa bred förstÄelse och belysa komplexiteten i fenomenet. Resultaten visar pÄ tydliga likheter i motiv inom branscher, samt att det Àven finns vissa motiv som Àr branschöverskridande.
Kontakten mellan ungdomar och polis
Vi har i vÄrt arbete försökt belysa hur ungdomarna i UmeÄ uppfattar polisen. Vi har Àven försökt fÄ en inblick i hur ordningsavdelningen vid polisen i UmeÄ i dagslÀget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det hÀr arbetet har vi Àven tittat pÄ olika teorier om varför vissa begÄr brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begÄr brott kan b l a bero pÄ brister i de sociala banden till det konventionella samhÀllet. Genom att polisen tillsammans med andra aktörer kommer nÀrmare ungdomarna kan de lÀttare pÄverka ungdomarna.
FuktkvalitetssÀkring vid byggande av smÄhus : Framtagande av checklistor
För att skapa en bra och hÄllbar byggnad Àr det viktigt att under hela byggprocessen arbeta pÄett fuktsÀkert sÀtt. Skador som kan uppkomma vad gÀller fukt Àr ofta mycket kostsamma, menibland Àven sÄ pass hÀlsofarliga att byggnaden inte bör anvÀndas. En del av dessa skadorberor pÄ felaktigt hanterade material eller felaktigt utförande. Detta arbete Àr framtagettillsammans med Derome Hus AB, avdelning Varbergshus vilka efterfrÄgade enklare riktlinjergÀllande fuktsÀkerhet vid deras produktion samt en översyn av deras sÀtt att arbeta. För attkunna framstÀlla dessa har littereraturstudier och arbetsplatsbesök genomförts.Litteraturstudier för att fÄ en teoretisk bakgrund om material och dess egenskaper samtarbetsplatsbesök för att fÄ en inblick av hur arbetet utförs i praktiken.
En ny vÀrld öppnar sig : FörskollÀrares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan
AbstraktSyftet med denna studie Àr att utifrÄn förskollÀrares erfarenheter belysa inskolningsmodeller som tillÀmpas pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar för att kunna besvara syftet; Vilka inskolningsmodeller förekommer pÄ förskolorna? Vilka Àr skillnaderna mellan dem? Vilka för- och nackdelar framhÄlls med olika inskolningsmodeller? Vad Àr enligt förskollÀrarnas erfarenheter centralt vid inskolning? Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare som alla arbetar med yngre förskolebarn, 1- 3 Är, verksamma pÄ olika kommunala förskolor inom en stor kommun i norra Norrland. Som komplement till intervjuerna har jag Àven gjort en ostrukturerad observation. Bakgrundstexten inleds med studiens teoretiska utgÄngspunkt, Bowlbys anknytningsteori, dÀr aspekter som trygg bas och anknytningsperson beskrivs som viktiga.
BefrÀmja stillhet och lugn : intensivvÄrdssjuksköterskors reflektioner kring möten med nÀrstÄende efter dödsfall
Mötet med nÀrstÄende till patienter som avlidit Àr ett stressfyllt möte, bÄde för nÀrstÄende och sjuksköterskan. Tidigare forskning visade att nÀrstÄende önskade fÄ tydlig information och söker trygghet hos varandra. NÀrstÄende upplevde sjuksköterskan som en stor kÀlla för trygghet och stöd i sorgprocessen. Den professionalitet och sÀkerhet hon förmedlar var av stor vikt för nÀrstÄendes upplevelse av hela vÄrdtiden. Syftet med studien var att beskriva erfarna intensivvÄrdssjuksköterskors reflektioner frÄn möten med nÀrstÄende till patienter som avlidit.
HÀlsofrÀmjande kommunal samhÀllsplanering genom delaktighet - En fallstudie av förbÀttringsvandringar och utvecklingsdialoger
En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och anvÀnder platsen
har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. NÀr individer
görs delaktiga i planeringen av den egna nÀrmiljön skapas en social hÄllbarhet
och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som Àr anvÀndbara, trygga,
sÀkra och frÀmjar hÀlsan Àr viktiga för folkhÀlsan.
I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhÀlsplaneringen
genom förbÀttringsvandringar och utvecklingsdialoger. DÄ kommunen tillsammans
med innevÄnare undersöker bostadsortens förutsÀttningar och utvecklingsbehov.
StrÀvan mot lÀrande i kunskapsföretag
Dagens företag förvÀntas att snabbare samla in och bearbeta information och anpassa sin verksamhet efter informationen för att attrahera och behÄlla de duktiga medarbetare skapar varaktigt lÀrande i organisationen. Flera akademiska undersökningar visar leder till varaktiga konkurrensfördelar och framför allt överlevnad.Syftet Àr att genom en jÀmförande fallstudie undersöka hur nÄgra företag strÀvar efter att skapa en lÀrande organisation.Inriktningen Àr abduktiv och sÄvÀl primÀr- som sekundÀrdata Àr underlag dÀr primÀrdatan bestÄr av semistrukturerade intervjuerAnalysen visar att Àven om samtliga undersökta fallföretag har insett vikten av att skapa lÀrande organisationer sÄ har de inte till fullo insett vilka faktorer som pÄverkar och skapar förutsÀttningar. FörÀndringsarbetet slutar ofta vid uttalade intentioner utan nödvÀndiga förÀndringar i processer, kultur och vÀrderingar. Ett (alltför) stort fokus pÄ kortsiktiga mÄl leder ofta till single-loop lÀrande nÄgot som riskerar ha en konserverande effekt pÄ organisationen istÀllet för en effektiv förÀndringsbenÀgenhet...
Det balanserade styrkortet : en fallstudie pÄ byggföretaget Skanska Sverige AB
Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..
Mobilmarknadsföring ur ett konsumentperspektiv : Hur effektiv Àr denna marknadsföringskanal?
Denna uppsats har till syfte att utifrÄn ett konsumentperspektiv undersöka vad som gör mobilmarknadsföring effektiv/ineffektiv som marknadsföringskanal. Författarna besvarar syftet genom att bygga vidare pÄ tidigare forskning som identifierat specifika framgÄngsfaktorer angÄende mobilmarknadsföring. Vidare utförs detta genom en enkÀtundersökning som har till syfte att undersöka om konsumenten uppfattar att dagens sms och mms mobilmarknadsföring uppfyller dessa framgÄngsfaktorer. Resultatet visar pÄ att den övervÀgande majoriteten av framgÄngsfaktorerna inte anses var uppfyllda pÄ ett tillfredstÀllande vis enligt konsumenten. Detta pÄverkar i sin tur konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring negativt.
Ljudet av William
Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut pÄ bÄde skapa en film inriktad pÄ ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp bÄde det tekniska inom filmljud men Àven processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen frÄn dess början till dess slut.