Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att få reda på vilka resurser som behövs för ett vidgat användande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras användning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade använder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade också vilka motiv de har för att använda sig av dessa inslag.

Intranät är idag verklighet för många organisationer. Dessa system växte fram någon gång under 90-talet och finns idag i nästan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror på att intranät är mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrån organisationens ledning. Samtidigt växer Webb 2.0 sig starkt på Internet.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv används för att driva en turistdestination. Det har genomförts genom vår beskrivning av kommersialiseringsprocessen. Hur pass framgångsrik kommersialiseringsprocessen är avgör hur attraktiv och konkurrenskraftig destinationen blir på marknaden. Med hjälp av en fallstudie av Glasriket har vi exemplifierat hur kulturarv kan vara en resurs för att skapa en turistdestination.Ett kulturarv behöver förstärkas med de fem komponenterna: transporter, attraktioner, marknadsföring, information och service för att kunna bygga upp en turistdestination. De fem komponenterna och kulturarvet på en destination genomgår sedan kommersialiseringsprocesser för att tillgängliggöra turistdestinationen och dess kulturarv för turister.

Som konsult gör man oftast en punktinsats och går sedan vidare. Hur ska man gå tillväga för att försäkra sig om att sin insats fortsätter att ha påverkan även efter att man har lämnat organisationen? I denna studie har fyra olika målstyrningsprojekt kvalitativt undersökts. Gemensamt för projekten har varit att de är hämtade från verkligheten och är nyligen avslutade. I studie insamlades 14 enkätsvar och 15 intervjuer utfördes med folk från projektledarroller i projekten.

Syftet med examensarbetet är att identifiera egenskaper som förklarar en revisors prestation. Denna fråga är relevant eftersom många revisorer avbryter sin tjänst tidigt i karriären för andra lovande tjänster. För att uppnå syftet har en modell utvecklats som sedan testats empiriskt. Fyra egenskaper har identifierats till vad som förväntas driva prestation hos en revisorskandidat tidigt i sin karriär. Enkäter skickades ut till 2036 revisioner och 200 kompletta svar erhölls.

Syftet med studien har varit att undersöka hur fältsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie där sju fältsekreterare från två olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv.

Procedurell generering innebär att innehåll genereras automatiskt istället för att skapas för hand. En form av procedurell generering är att inte bara generera innehåll en gång, utan även fortsätta uppdatera innehållet allteftersom tiden går. Ett intressant användningsområde för detta är artificiella ekosystem, där växtligheten hela tiden uppdateras dynamiskt baserat på förhållandena i världen. Detta kan skapa mer variation och dynamik i dataspelsvärldar men kan också användas för att skapa spel med fokus på ekosystemet, exempelvis med ett pedagogiskt syfte. Målet med detta arbete är därför att utveckla en modell för simulering av artificiella ekosystem i dataspel, där systemet uppdateras dynamiskt.

I en alltmer konkurrensmässig värld, där synbarheten blir allt viktigare, fyller public relations en viktig funktion i hur företag finner och behandlar relationer till sina följare. En ny trend är att utelämna information i kampanjer för att skapa förvirring och därmed få nyhetsvärde. Branschen är delad i huruvida detta är ett etiskt korrekt tillvägagångssätt. I denna studie undersöker vi, genom en fallstudie, hur kampanjer av detta slag dels ser ut men även planeras med syfte att skapa förståelse för eventuella för- och nackdelar med tillvägagångssättet. Studiens teoretiska inramning bygger på att med hjälp av förståelse kring kampanjplanering, medias dagordning och vikten av förtroende, ge insikt i hur en PR-kampanj skapar värde genom uppmärksamhet.

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsättningar samt problematik för planområdet. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vägt ihop alla tillgängliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak består planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrån den befintliga stationsbyggnaden. Även närområdet kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. Längs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsområde med vattennära bebyggelse.

Enligt ÖP2010 kommer industriområdet Öresundsvägen på Väster i Lund utvecklas till ett bostadsområde med blandstadskaraktär. Stor vikt läggs vid ett stråk som ska löpa genom området och fungera som dess ryggrad. Idag upplevs Öresundsvägen otillgängligt och kopplingarna till östra Lund är inte särskilt bra. Stråk är ett begrepp som är beroende av att det används på ett visst sätt, själva stråket blir till av den rörelsen som utförs på det. Ett stråk är därför inte kopplat till en på förhand bestämd sträcka utan den trampas upp av de som använder det. Detta fick mig intresserad av begreppet och hur man använder sig av ett så användarberoende begrepp inom planeringen. Syftet med detta arbete är därmed både att skapa förståelse för begreppet samt att utröna viktiga aspekter för planering av ett stråk.

Under läsåret 2007/2008 deltog 13 lärare från olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pågår under en femårsperiod. Projektets syfte är att förnya lärmiljön, lärarens gemensamma lärande och skapa tillgång till modern teknik i det egna arbetet såväl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete är också en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gällande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fått pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för de sätt lärandets innehåll och form påverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

1995 påbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad på uppdrag av länsmuseet på Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna användas av museet, länsstyrelsen på Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte någon klar struktur för att skapa enhetlighet i materialet och därför blev resultatet en svåranvändbar databas. Tillgängligheten till databasen begränsades också eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att använda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltså i stort sett obefintlig, eftersom man då skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla användare.

Vid varje nytt projekt står landskapsarkitekten inför en oändlig mängd ny information som direkt eller indirekt har potential att påverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den här uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och åsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. Målet är att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förståelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnärliga friheter.

Återanvändning av programkod inom programutvecklingen idag finns i många olika nivåer och hjälper till att skapa en bred programutveckling. Med hjälp av objekt-orientering och arv skapas möjligheten att dela information mellan olika projekt och applikationer för att minimera risken att samma kod skrivs flera gånger. Syftet med detta arbete är att utreda vilka för- och nackdelar som finns vid återanvändning av programkod vid utveckling av en mobilapplikation. Vid utvecklandet av denna applikation till Windows Phone® har ett delat kodbibliotek kallat Portable Class Library (PCL) använts. För att utreda de för- och nackdelar som kan finnas med återanvändning, kommer programkod från en applikation för Windows Store® finnas tillhands.