Sökresultat:
14137 Uppsatser om Skapa 3D-miljöer - Sida 23 av 943
Teaser trailer: konsten att vÀcka intresse hos en publik
Redan tidigt dÄ jag besökte North Kingdom kom det upp förslag pÄ studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt dÄ de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi pÄ oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. DÄ vi hade fria hÀnder (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.
Styrd tid Àr stulen tid, kontrollerad tid Àr fri tid : Om fyra kvinnors syn pÄ tid och hur den anvÀnds
Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra kvinnors syn pÄ tid, struktur och kreativitet pÄ servicedesignbyrÄn Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de anvÀnder tiden. Slutsatsen av denna studie Àr i korthet att kontrollen av tid Àr viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, Àr centrala för att se och förstÄ tiden och upprÀtthÄlla kontrollen av tid. Informanternas strÀvan Àr att skapa fylld tid, som Àr vÀrdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv kÀnsla av att ha tid.
Idrott - och hÀlsalÀrarnas arbete för fysiskt aktiva elever
Examensarbetets syfte Àr att studera lÀrares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frÄgestÀllningar: Vad anger lÀrare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lÀrarna. För att studera hur man som lÀrare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att fÄ reda pÄ hur dessa relationer pÄverkar elevernas studieprestationer sÄ anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod. Empirin bestÄr av intervjuer med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet och för att lÀttare kunna förstÄ resultatet sÄ hÀmtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lÀrarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lÀr ut denna kunskap.
En god lÀrandemiljö: vad innebÀr det och hur skapas en
sÄdan?
Syftet med min studie var att skapa förstÄelse för om pedagoger i grundskolans tidigare Är möjliggör en lÀrandemiljö pÄ lika villkor för alla elever samt utveckla förstÄelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare Är samt tvÄ observationer. Min studie har baserats pÄ dessa intervjuer, observationer och pÄ tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har anvÀnts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.
BVC- sköterskans erfarenhet av samspel i det hÀlsofrÀmjande arbetet med förÀldrar till överviktiga barn
Bakgrund: Behovet av palliativ vÄrd Àr stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svÄrt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vÄrdrelation till svÄrt sjuka patienter Àr avgörande för en god palliativ hemsjukvÄrd. Denna vÄrdform Àr distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvÄrdnadsÄtgÀrder efter den enskilde patientens önskemÄl, dennes hÀlsotillstÄnd, personlighet, nÀrstÄende och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vÄrdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvÄrd.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ kategorier; distriktssköterskans förhÄllningssÀtt och yttre faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen. Distriktssköteskans förhÄllningssÀtt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.
Att fÀrga en grafisk profil : ett ramverk för framtagning av grafisk profiler
Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..
Vad tjÀnar att hyckla,tids nog fÄr man cykla : Att skapa goda förutsÀttningar för cykeltrafiken pÄ VÀxjö stationsomrÄde
Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik pÄ VÀxjö stationsomrÄde. Arbetets genomförandemoment utgÄr i aktuell teori och forskning inom omrÄdet.UtifrÄn VÀxjös ambitiösa miljömÄl och vilja att skapa goda förutsÀttningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemÄl om förslag pÄ detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lÀmpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgÄ frÄn de visioner och planer som finns för tidigare nÀmnd ombyggnation pÄ VÀxjö stationsomrÄde..
Musik och omvÄrdnad
AnvÀndandet av musik som intervention för att bota sjukdom strÀcker sig lÄngt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken pÄverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att anvÀnda musik somintervention. Denna uppsats Àr genomförd som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaseras pÄ tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem Ären. Ett genomgÄende resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smÀrta och dÀrigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstÀrka patientens förmÄga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbÀttra kognitiv förmÄga, geenergi och egen kraft och kÀnsla av vÀlbefinnande. Genom att anvÀnda musikintervention somomvÄrdnadsÄtgÀrd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkÀnning, delaktighet, avleda uppmÀrksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.
Ingen nöjessurfar pÄ kommunens hemsida : En studie i hur kommuner anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation
Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.
Hur arbetar lÀrare i skolan med elever som har diagnosen ADHD? : En kvalitativ intervjustudie
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur verksamma lÀrare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger pÄ intervjuer med 12 verksamma lÀrare frÄn 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus pÄ Àr hur lÀraren arbetar för att underlÀtta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön. Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrarna framhÀvde att barn/ ungdomar Àr olika och att man mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen. Vidare menar flera av lÀrarna att det Àr viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lÀrarna att man till exempel kan hjÀlpa eleven att hitta rutin sÄ att vardagen i skolan fungerar.
Att skapa en konsumentmedvetenhet
Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet
Författare: Caroline Nilsson
I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, dÄ syftar jag pÄ medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för vÀrderingar gÀllande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har ocksÄ granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag Àven fÄtt fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.
RÀtt Ät dig! : En studie om hur samverkan kan skapa, och Investor Relations förmedla, förtroende för rÀttsvÀsendet
Sammanfattning saknas..
Lojala kunder och paraplyvarumÀrkesstrategier
Den övergripande problematiken vi identifierat Àr relationen mellan starka varumÀrkenoch kundlojalitet i företag med flera olika produktvarumÀrken. Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ om och hur företag med paraplyvarumÀrkesstrategier kan skapa och bibehÄlla lojala kunder. Vi vill överföra det övergripande teoretiska resonemanget inom varumÀrkesstrategi och inom lojalitetsstrategi pÄ företag med paraplyvarumÀrkesstrategier. VarumÀrket Axfood Àr ett exempel pÄ ett företag som har flera olika produktvarumÀrken (Hemköp, Willy:s, Willy:s hemma med flera). Vi har vid genomförandet av studien valt att anvÀnda oss av Axfood som studieobjekt.
Den Terapeutiska Relationen - Vad Àr den och hur gör man den bra?
Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt.
Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv.
Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut.
Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.
Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?
De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.