Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser är ett relativt nytt område, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krävs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kännetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie är att med hjälp av två fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad på sekundärmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan härledas till ett projekts olika delprocesser.

This is a result of a diploma work in construction engineering. The purpose of this thesis is to investigate the nature of the productivity in a given project and how the Skanska productivity tools were used in this project.Interviews were held among workers and management to get some answers on what affected the work and its productivity. The result of the thesis showed that the productivity tools as propulsion analysis and ?goal cards?, were not used to a wide extent in this project. Furthermore there was almost no feedback for the one who made the calculation and the offer for the project, which might affect the results on projects negatively in the future.Within the project there was a lot of waiting time which affected the productivity.

The concept competence is considered to be difficult to define. Therefore, it may be problematic to define competence in business and to evaluate the level of skills of employees (Thomsen, 2010). In this study the aim has been to identify key competencies for employees working as purchasers for Skanska Nordic Procurement Unit (NPU). These key competencies will afterwards help Skanska NPU to evaluate purchasers? level of competence.The theoretical framework of the study consists of three different parts.

Varje år sker det allvarliga olyckor på byggarbetsplatserna i Sverige. Detta examensarbete har utförts i samarbete med Skanska Hus Region Göteborg och har som mål att förbättra säkerheten hos underentreprenörer till Skanska.Syftet med arbetet är att hitta lämpliga metoder och redskap som Skanska som huvudentreprenör kan använda sig av för att stödja sina underentreprenörer till en bättre säkerhetsplanering.Arbetet inleds med en litteraturstudie över hur olycksstatistiken ser ut på Skanskas byggarbetsplatser, samt en teoretisk bakgrund till hur processen kring riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedning hanteras. Tillvägagångssättet har varit att undersöka genom intervjuer, enkäter och platsbesök vid sju utvalda byggarbetsplatser i väst Sverige, hur underentreprenörer hanterar riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedningar. Vi har även undersökt vad Skanska Hus Göteborg gör idag vid upphandlingsprocessen för att säkerställa att underentreprenörerna tar sitt ansvar när det gäller arbetsmiljön på byggarbetsplatserna och vad som kan förbättras.Resultatet av undersökningen är att det finns tydliga skillnader mellan hur säkerhetskulturen är bland de olika underentreprenörerna. Ett av problemen är att underentreprenörerna inte har tillräckligt med förståelse över vad deras ansvar är när det gäller att skapa en säker arbetsmiljö på byggarbetsplatserna.

This report is written in cooperation with Skanska Sverige Hus Väst and it is discussing the role of site managers within the company. The report will bring up the demands that is put upon site managers and will also discuss stress related problems and how to change and develop the role as a site manager.We came up with three conclusions in this report. We believe that Skanska could develop VSAA to make it easier to use for site managers. We also believe that a further development of the project engineer is of great value, to give him or her greater responsibilities. The last conclusion is to change the responsibilities between the site manager and the production manager, to give the production manager a greater responsibility in the production..

Researchers and practitioners have recognized the need for ?transforming? every policy of the company into a competitive advantage tool. Thus, both the pricing approach and the supply chain practices of the firm have emerged as an important determinant of success. In this study, however, we are not only interested in these two aspects, but also in a third one-namely cultural conflicts as an obstacle and challenge. The interaction of the tree factors is extensively presented against the backdrop of Skanska and four of their closest Polish suppliers.

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch där många allvarliga olyckor inträffar. Skanska Sverige AB arbetar hårt med att minska antalet olyckor och säkerhetsarbete är något de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts på uppdrag av Skanska Värmland. Syftet var att ge förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen.Underlag till rapporten är en teoristudie om hur Skanska arbetar med säkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det är även en intervjustudie, där säkerhet och säkerhetsarbete diskuterats med anställda på olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket.Rapporten belyser de problem som finns gällande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Skanska Teknik med handledning av Johan Sjödin. Arbetets syfte var att jämföra olika limträförband, utförda av antingen spikningsplåtar eller WT-T skruvar, och komma fram till den bästa lösningen med hänsyn till bärförmåga, kostnad och utförandetid. I ett projekt har de spikningsplåtar, som används vid limträförband, börjat rosta under extremt fuktiga förhållanden fastän spikningsplåtarna är rostfria enligt tillverkaren. En fördel med WT-T skruvar är att de är gömda inne i träet och på så sätt inte i direkt kontakt med den aggressiva miljön, men även skyddad mot brand. Andra fördelar med WT-T är att utförandetiden är kort och kostnaden är lägre än spikningsplåtsalternativet.

Sena fördyrande ändringar under produktionsfasen i byggprojekt är vanligtförekommande i byggbranschen. Skanska Mora är inte ett undantag och har börjat sedessa fördyrande ändringar som ett problem som de vill undersöka. Syftet med dettaarbete har varit att definiera och minimera fördyrande sena ändringar underproduktionsfasen. Målet har varit att ta fram en rekommendation till Skanska Mora på hurde kan förebygga kostsamma sena ändringar under produktion. Förhoppningen har varitatt detta på sikt ska leda till möjligheter till fler lyckade byggprojekt på många plan förSkanska Mora, och att skapa diskussion för att belysa grundproblematiken i området. Arbetet grundar sig främst på en litteraturstudie i områden om fördyrande senaändringar, ändringshantering i projektarbeten och andra delar i byggbranschen.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

Sena fördyrande ändringar under produktionsfasen i byggprojekt är vanligtförekommande i byggbranschen. Skanska Mora är inte ett undantag och har börjat sedessa fördyrande ändringar som ett problem som de vill undersöka. Syftet med dettaarbete har varit att definiera och minimera fördyrande sena ändringar underproduktionsfasen. Målet har varit att ta fram en rekommendation till Skanska Mora på hurde kan förebygga kostsamma sena ändringar under produktion. Förhoppningen har varitatt detta på sikt ska leda till möjligheter till fler lyckade byggprojekt på många plan förSkanska Mora, och att skapa diskussion för att belysa grundproblematiken i området. Arbetet grundar sig främst på en litteraturstudie i områden om fördyrande senaändringar, ändringshantering i projektarbeten och andra delar i byggbranschen.

Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen har debatterats livligt det senaste decenniet. Regeringen har tillsatt flera utredningar för att analysera och komma med förslag på produktivitetsförbättringar. Branschen känner dock inte igen sig i att inga förbättringar har gjorts och även bland teoretikerna är åsikterna delade. De flesta aktörer är dock överens om att det går att förbättra produktiviteten och att det bör göras då sänkta kostnader i form av produktivitetsförbättringar gynnar alla parter, både beställare och entreprenörer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det skett några produktivitetsförändringar, samt att analysera dessa, för en arbetsmetod eller arbetsmoment inom ett byggprojekt på företaget Skanska Sverige AB. Skanska står inför en ökad konkurrens från utlandet och genom att arbeta med produktivitetsförbättringar kommer de att stå bättre rustade inför framtiden samtidigt som produktivitetsförbättringar leder till kostnadsbesparingar som ger en ökad lönsamhet. Studien utfördes genom en fallstudie över arbetsmoment på ett byggprojekt inom Skanska samt en studie över Skanskas interna ledningssystem ?Vårt sätt att arbeta?.

De senaste tio åren har byggbranschen genomgått stora förändringar och tidspressen och arbetsbördan har ökat för många inblandade parter. Mycket jobb och ansvar läggs på chefen på byggarbetsplatsen, inom Skanska kallad produktionschef. Produktionschefen ansvarar bland annat för samordningen av alla som arbetar på arbetsplatsen och säkerheten för dem. I undersökningar som Arbetsmiljöverket gjort framkommer det att produktionscheferna har för hög arbetsbelastning för att kunna leva upp till det ansvar och arbetsuppgifter som de har. Arbetsmiljöverket anser att det inte är rimligt att produktionscheferna på Skanska ska utföra sina uppgifter på en 40 timmars vecka.

Partnering is a collaboration method where the contractor and the client work together, based on a mutual trust towards each other and with a common goal for the project. The method originates from the United States where it was early adapted by the U.S. Army Corps of Engineers. It later spread internationally where the United Kingdom and Denmark were early in Europe to see the potential with partnering, to help aid with the issues they were having where construction projects kept running late, going over budget and lacked in quality. By using partnering you can achieve a shorter building time, improved work relationships and enhanced efficiency and cost effectiveness.

Enligt uppskattningar byggs 40 % av alla projekten på Skanska Jönköping med en prefabricerad betongstomme. Detta kan anses lite i förhållande till Skanska Sverige där ca 70 % av alla projekt byggs med en prefabricerad stomme. I resterande projekt byggs betongstommarna på plats, d.v.s. de är platsgjutna stommar.I och med detta så finns det en stor potentiell utveckling för prefabricerade betongstommar inom Skanska Jönköping, men även för resterande Svenska byggföretag då 2/3 av alla flerbostadshus uppförs med en platsgjuten stomme. I rapporten tas de ekonomiska för- och nackdelarna för de olika stomtillvägagångs sätten upp, hur yttre förutsättningar kan påverka projekten och hur de mjuka parametrarna påverkar den utförande organisationen.