Denna rapport är resultatet av ett examensarbete omfattande 15 hp på C-nivå utfört vid Högskolan Väst. Arbetets första del bestod av en litteraturstudie och undersökning av befintliga temperaturmätningssystem som används i skärande bearbetning. Arbetets andra del bestod av att rekommendera temperaturmätningssystem och skapa en implementeringsplan för det rekommenderade systemet i utrustning på Produktions Tekniskt Center (PTC) i Trollhättan.Sex stycken olika tekniker för att mäta temperatur har undersökts med avseende på lämplighet för skärande bearbetning. Varje teknik presenteras med sammanfattande tabell med egenskaper samt för- och nackdelar.En teknik (pyrometri via optisk fiber) har valts ut för PTC och för den finns två tekniska specifikationer. En specifikation för ett system som kan anses vara kommersiellt tillgängligt (om en i mycket liten skala, 4-5 installationer i världen).

Målet med detta examensarbete var att inventera olika förekommande skredriskmodeller som man kan utföra med hjälp av GIS-teknik, detta för att sedan föreslå och implementera en modell för Vägverket Region Mitt för att kunna lokalisera riskbenägna vägsträckor med avseende på skred. Inom projektets ramar ingick att utifrån de befintliga databaser som finns inom Vägverket Region Mitt utföra riskanalyser i GIS-programvaran ArcView 3.2 och tilläggen Spatial Analyst och Geoprocessing. I detta arbetssteg gjordes också en analys av de befintliga databaserna med avseende på dess ursprung och kvalitet för att vara medveten om på vilken nivå analysresultatet kan användas. Slutligen analyserades GIS-resultatet av geoteknikern Nenad Jelisic som har många års erfarenhet av ras och skred inom Vägverket Region Mitt. Detta för att kunna utröna om resultatet kan användas för att påvisa områden där stabilitetsförhållanden bör uppmärksammas och om metoden kan vara ett stöd för Vägverket Region Mitt i översiktliga planeringsprocesser såsom i vägutredningar och förstudier.

Uppsatsens syfte är att granska en generell teori som har sin grund i teknikutvecklingens påverkan av taktikutveckling. En fallstudie hämtad från flygvapnet kommer som följd att pröva teorin. Fallstudien baserar sig på införandet av JA37 Viggen, med en jämförelse från dess föregångare J35F Draken.Studiens resultat visar hur teoribildningen genomgått prövningar för att slutligen leda fram till en verifiering och omarbetning av de tre faktorer som beskriver teorin. Den inledande faktorn, som skildrar hur ett större tekniskt system krävs för taktikutveckling, stärktes. Den andra faktorn som beskriver att ett planerat taktiskt ramverk behövs för taktikutveckling, försvagades.

Det senaste året har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?är webb-tv något för Försvarsmakten att använda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, både internt och mot allmänheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa områden, jag försöker även förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har även inventerat AMF och FM media på deras utrustning, teknik och gjort en lista på vad som är användbart och på vad som bör tas bort inför en omstrukturering.

The purpose of this study was to examine and compare what six preschool teachers thought about their opportunities to take advantage of children's interest in natural sciences and technology, across four kindergartens. The following questions were explored in order to achieve the aim of the study: How do the preschool teachers interviewed describe their work with science and technology in the preschool and what these preschool teachers think about the meaning of motivation in the children?s learning of natural sciences and technology in preschool.  The study used a qualitative approach in the form of semi-structured interviews and interviewed a total of six trained pre-school teachers from four kindergartens with different profiles. The first kindergarten focuses on mathematics, science and technology.

Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte:Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka koncessionsnämndens eventuella roll som kunskaps- och teknikspridare under tillståndsprövningen av projektet Stålverk 80 samt att undersöka om relationen mellan koncessionsnämnden och NJA kan sägas ha präglats av en samarbets- eller samförståndsanda. Spridning av kunskap och teknik är starkt anknutet till kommunikation. Genom kommunikation och vidareföring av kunskap kan kostnader för nyutveckling av teknik minskas och den hastigheten med vilken en teknik sprids höjas. Om en aktiv spridning inte sker av nya tekniker brukar dessa vanligtvis spridas väldigt långsamt och möjlig nyutveckling hämmas. Under tillståndsprocessen av Stålverk 80 intog koncessionsnämnden en passiv teknikspridningsroll.

Denna rapport är resultatet av en studie som utförts på initiativ av Holmen Skog och Stora Enso. Syftet har varit att analysera i vilken utsträckning man med hjälp av CTI-teknik (Central Tyre Inflation, som innebär varierbart lufttryck i däcken på lastbilar), på ett kostnadseffektivt sätt, kan öka tillgängligheten på virke under de perioder då vägarnas bärighet är nedsatt.Dåliga vägar skapar stora problem för skogsindustrin främst under perioder av tjällossning eller rikligt regn. Studier visar att med CTI på lastbilar minskar påfrestningarna på vägarna och vägar som normalt inte är framkomliga under tjällossningsperioden kan bli körbara. På så vis förhindras att virke ligger oåtkomligt vid avstängda vägar och lagerhållningen av virke inför tjällossningsperioderna kan minskas.Studien har utförts i tre steg och ett skogsdistrikt i Ludvikatrakten har valts som försöksområde. Först har en analys gjorts av hur mycket virke som trots allt finns tillgängligt under tjällossningsperioderna och hur långt det räcker för att täcka industrins efterfrågan.

Användningen av strömmande media ökar explosionsartat och är nära knu- tet till utbyggnaden av bredband. Intresset för direktuppspelande video bland kommuner, stat och landsting har ökat på senare år. I dag sänder bl.a. Region Skåne, Uddevalla-, Sigtuna- och Bollnäs kommun direktupp- spelande video från sina kommunfullmäktige.Den här rapporten handlar om Umeå kommuns förutsättningar att sända direktuppspelande video från sin webbplats. Min uppgift blev att undersöka vilka krav kan ställas på en myndighet som sänder video både när det gäller teknik och tillgänglighet.En fördjupning om multicasting görs, då det är en teknik för att drastiskt minska behovet av bandbredd för direktsänd video.

Rapporten behandlar ajax-tekniken, en teknik som används för att skicka och hämta data diskret i dagens webbapplikationer samtidigt som användarupplevelsen och prestandan förbättras. Fokus ligger på två primära varianter av ajax vid namn push, pull och syftet är att undersöka varför, när man bör använda teknikerna och hur de mäter sig emot varandra.Med intresset för hur dagens mer interaktiva webbapplikationer så som twitter, google hanterar tekniken så kändes det relevant att undersöka push respektive pull-tekniken inom javascript.För att kunna undersöka teknikerna har en webbapplikation i form av en communitysida skapats med fokus på korrekt implementation av funktioner för både push och pull-teknik. Applikationen utvecklades med hjälp av ett ramverk vid namn Websync för att kunna demonstrera när push-tekniken på webben kan vara lämplig.Resultatet visar att det är viktigt att tänka på var man implementerar de olika teknikerna och varför. En prestandamätning från en tidigare undersökning togs med och skärmdumpar illustrerar några funktionerna i applikationen..

Quick Response eller QR är en teknik som tillåter snabb och pålitlig optisk läsning av information som är kodad i ett rutmönster. Som läsverktyg kan man använda läsare som är speciellt tillverkade för ändamålet och numera också vanliga smartphones. Tekniken har i flera år varit framgångsrik i vissa industriella applikationer såsom lagerhållning, men det är fortfarande osäkert i vilken utsträckning den också kan vinna insteg i vardagligt användande av smartphones. Vi har genomfört en enkätundersökning bland universitetsstudenter för att uppskatta hur spridd användningen av QR-koder är och hur denna användning ser ut. För att analysera resultatet har vi använt oss av teorin om diffusion of innovations som tillhandahåller en modell för spridning av ny teknik inom ett sammanhang.

Det senaste året har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?är webb-tv något för Försvarsmakten att använda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, både internt och mot allmänheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa områden, jag försöker även förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har även inventerat AMF och FM media på deras utrustning, teknik och gjort en lista på vad som är användbart och på vad som bör tas bort inför en omstrukturering. Vidare föreslår jag var en viss utrustning bör lämpligast placeras för att göra mest nytta. Slutligen handlar detta arbete om att skapa en medvetenhet om digital media, och visa exempel på vad man kan göra med denna teknik i en organisation som Försvarsmakten och AMF..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.

Skanska Sverige AB vill undersöka möjligheterna att Svanenmärka sitt flerbostadshuskoncept ModernaHus. I dagsläget är det endast småhus som kan Svanenmärkas. För att få ett småhus Svanenmärkt krävs att 50 obligatoriska kriterier uppfylls, samt att bland 8 poänggivande kriterier erhålla 23 poäng. Rapporten är gjord som en fallstudie på ModernaHusprojektet Söderberg 3 i Kristianstad. Analysen utfördes i två delar.

Cloud computing är en teknik som möjliggör åtkomst till data och lagring av data genom Internet, exempelvis genom Spotify, Google Drive och Dropbox. Denna teknik utnyttjas av företag som gör det möjligt att använda sig av affärssystem som en tjänst via cloud computing. Det har dock visat sig finnas förtroendebrister för den här typen av tjänst bland företag och många tvekar till att använda sig av detta istället för mer traditionella affärsystem. Dessa förtroendebrister kan påverka kundrelationen mellan leverantör och användare för den här typen av tjänst. Med denna uppsats ämnar vi svara på hur företag arbetar med sina kundrelationer och vi ämnar även ge förslag på hur dessa kundrelationer kan stärkas för att förbättra förtroendet för den här typen av tjänst.