Sök:

Sökresultat:

13706 Uppsatser om Skalväggar utan igjutning - Sida 62 av 914

StyrketrÀning av vaderna för förbÀttrad balans: Litteraturstudie

StyrketrÀning av vaderna för en förbÀttrad balans kan komma att ha betydelse inom flera olika arenor, exempelvis vid rehabilitering av nedsatt balans och för trÀning av moment som krÀver en förbÀttrad balans. TrÀningen kan utföras med eller utan utrustning och tillgÀngligheten Àr stor. Syfte: Syftet med studien var att granska de vetenskapliga studier som finns gÀllande hur styrketrÀning av vaderna kan pÄverka balansen och vilket stöd som finns för detta. Metod: Efter en sökning kvarstod 8 interventioner som granskades och poÀngbedömdes via PEDros evidensskala och senare ocksÄ via SBU:s gradering av evidensstyrka. Resultat: Flertalet studier genomförde inte sina styrketrÀningsinterventioner med specifikt fokus pÄ styrketrÀning av vaderna för ökad balans utan mer för att bibehÄlla funktionen vid uteblivet stimuli.

MÄlet om ett ekologiskt hÄllbart samhÀlle: Ansvar för avhjÀlpande av förorenade gruvomrÄden

Allt eftersom mÄlet om ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle vÀvts in i den svenska lagstiftningen har rÀttigheten att bruka jordens naturresurser ocksÄ inneburit en ökad skyldighet att bevara och avhjÀlpa de skador som uppstÄtt pÄ grund av mÀnniskans exploatering. Möjligheten att kunna stÀlla den ansvarige förorenaren till svars ökar tack vare en strÀngare samt tydligare lagstiftning och eftersom att avhjÀlpandeprojekt ofta Àr mycket kostsamma och tidskrÀvandegynnas samhÀllet av att strÀva efter en sÄdan lagstiftning. I uppsatsen utreds hur lÄngt detta ansvar för avhjÀlpande av förorenade omrÄden strÀcker sig samt vad som hÀnder med de omrÄden dÀr ingen ansvarig finns att rikta förelÀggande mot. I enlighet med principen om att förorenaren betalar Àr det i första hand den ansvarige verksamhetsutövaren eller i andra hand fastighetsÀgaren som stÄr för kostnaden men i praktiken Àr lÀget mer komplicerat, vilket vi kommer lÀgga fokus pÄ i denna uppsats. De faktiska problem som kan uppstÄ efter gruvverksamhet handlar inte bara om ansvaret utan Àven om de ÄtgÀrder för avhjÀlpande som blir aktuella.

Design för hÄllbara produkter

Vi lever idag i ett konsumtionssamhÀlle som innebÀr att vi förbrukar varor och tjÀnster i en hög takt och konsumtionsbeteendet styrs inte enbart av behov utan snarare av en vilja att förnya och att stÀrka vÄr sociala position. Den ökade konsumtionen har lett till ett köp och slÀng beteende som tÀr pÄ jordens resurser och om företag pÄ nÄgot sÀtt kan undvika detta Àr det positivt ur bÄde ett samhÀlls- och miljöperspektiv. Ett sÀtt att fÄ konsumenterna att köpa fÀrre produkter och mer sÀllan Àr att öka graden av design i produkten och dÀrmed förlÀnga produktens hÄllbarhet. Design har som första uppgift att sÀkra mÀnniskans överlevnad och nÀr basbehoven Àr uppfyllda kan design Àven anvÀndas för att göra livet mer bekvÀmt och innehÄllsrikt. Begreppet design handlar inte enbart om utseende, utan innefattar per definition funktionalitet och mÄlet med design Àr att uppfylla behov hos anvÀndarna bÄde vad gÀller funktion och utseende.

De tre K:na, Krav, kontroll och kommunikation - Tre viktiga aspekter vid arbetsledning

Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett frÄn arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstÄ skillnader i tÀnkande inom Ätta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de Ätta informanterna. Problemet som har gett upphov till det valda Àmnet Àr sÄ i vilken grund finns dÀr kunskap och förstÄelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en arbetsledare? FörstÄelsen för det valda problemet har uppkommit vid vÄra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har frÄn oss skapats en bild av att vara en vÀldigt utsatt position bÄde frÄn underperspektivet men tillika frÄn överperspektivet.

Flexibilitet - tillgÄng eller efterfrÄgan? : En kvalitativ studie av det organisatoriska fÀlt som fokuserar pÄ individer utanför aktiv anstÀllning

Denna studie Ă€mnar studera ansvarsomrĂ„den, samverkan och upplevda grĂ„zoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anstĂ€llning. Berörda organisationer för denna studie Ă€r Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan, SocialtjĂ€nsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla Ă€r verksamma inom samma organisatoriska fĂ€lt, dĂ„ de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anstĂ€llning, alltsĂ„ samma mĂ„lgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsomrĂ„den. Även samverkan och överlĂ€mningar av Ă€renden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna sjĂ€lva upplever eventuella grĂ„zoner inom det organisatoriska fĂ€ltet.Resultat visar att det framförallt Ă€r mĂ€nniskor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fĂ€ltet. Respondenterna menar dĂ€remot inte att individerna hamnar utanför ansvarsomrĂ„den, utan snarare att de fastnar inom dem.

Faktorer som pÄverkar den transkulturella vÄrdrelationen i BarnhÀlsovÄrden

Bakgrund: BarnhÀlsovÄrden spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhÀlsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förÀlder som Àr född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger ocksÄ att svÄrigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som pÄverkar BVC-sköterskans transkulturella vÄrdrelationer med invandrarfamiljer i BarnhÀlsovÄrden. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Ledarskap ur ett genusperspektiv : framstÀllningar i teori och fiktion

Bakgrund: Faktum Àr att det finns en betydligt högre andel mÀn pÄ ledande positioner Àn kvinnor. Beror detta pÄ att de Àr bÀttre ledare, eller har det med faktorer som organisationens struktur att göra? Författare har gjort en mÀngd studier kring tv-fiktion, och menar att fiktion inte bara Àr underhÄllning utan Àven ger en bild av den verklighet vi lever i. Det som hÀnder dÀr skulle Àven kunna intrÀffa i en ?vanlig? mÀnniskas liv, men innehÄller extrema faktorer för att fÄnga tittarens intresse.

?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Uppsala ? stadsdelar som skiljer sig : Bostadssegregationens utveckling Är 1990 till 2008

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror pÄ omorganisationen i sig utan hur förÀndringsprocessen har gÄtt till. Deras reaktioner speglar ett motstÄnd mot sÀttet som förÀndringsprocessen har genomförts pÄ. Det Àr personerna i organisationen och inte organisationsformen som Àr det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som pÄverkar en lyckad förÀndringsprocess Àr medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet Àr taget, kommunikation samt kÀnsla av sammanhang..

Ég meina ĂŸað sĂ© Ășr Eddu. JĂłn RĂșgmanns avskrift av Uppsala-Eddans Gylfaginning ur handskriften R 683

Uppsatsen presenterar en diplomatarisk utgĂ„va av ett stycke text ur handskriften R 683, frĂ„n senare hĂ€lften av 1600-talet. Texten Ă€r en avskrift av delen Gylfaginning ur Snorri Sturlusons Edda enligt versionen nedskriven i handskriften DG 11, frĂ„n tidigt 1300-tal. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en hittils relativt ostuderad text som en sjĂ€lvstĂ€ndig skriftprodukt, samt försöka att spĂ„ra dess specifika drag som skiljer den frĂ„n dess ursprungstext samt övriga versioner av Snorris Edda. Undersökningen har genomförts utifrĂ„n ett nyfilologiskt perspektiv, inte med tanke pĂ„ dess relation till övriga versioner utan med fokus pĂ„ vad som egentligen stĂ„r i handskriften. Resultatet visar att texten i R 683 skiljer sig nĂ„got frĂ„n DG 11, och jĂ€mförelseundersökningen med övriga Edda-versioner visar att skrivaren, JĂłn RĂșgmann, anvĂ€nt sig av andra kĂ€llor för sin avskrift, i synnerhet de i handskrifterna Codex Regius, Codex Wormianus samt Peder Resens (Resenius) utgĂ„va av LaufĂĄs Edda.

VarumÀrket bandy idag och imorgon

Bandyn sĂ€gs av mĂ„nga vara lirarnas sport dĂ€r artisterna fĂ„r utrymmet att briljera. Bandyn Ă€r ocksĂ„ ett av fĂ„ varumĂ€rken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp vĂ€rldsstjĂ€rnor pĂ„ hemmaplan. ÄndĂ„ fĂ„r inte bandysporten den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om och vad som görs ifrĂ„n klubbarnas och förbundets sida för att stĂ€rka varumĂ€rket bandy sĂ„ att den fĂ„r den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar. För att uppnĂ„ syftet har jag stĂ€llt mig frĂ„gande till hur varumĂ€rket uppmĂ€rksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats Ă€r Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, BollnĂ€s GIF: s ordförande Olle Nilsson StrĂ€ng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande HĂ„kan Ramsin.Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror pĂ„ interna konflikter.

VarumÀrket bandy idag och imorgon

Bandyn sĂ€gs av mĂ„nga vara lirarnas sport dĂ€r artisterna fĂ„r utrymmet att briljera. Bandyn Ă€r ocksĂ„ ett av fĂ„ varumĂ€rken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp vĂ€rldsstjĂ€rnor pĂ„ hemmaplan. ÄndĂ„ fĂ„r inte bandysporten den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om och vad som görs ifrĂ„n klubbarnas och förbundets sida för att stĂ€rka varumĂ€rket bandy sĂ„ att den fĂ„r den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar. För att uppnĂ„ syftet har jag stĂ€llt mig frĂ„gande till hur varumĂ€rket uppmĂ€rksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats Ă€r Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, BollnĂ€s GIF: s ordförande Olle Nilsson StrĂ€ng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande HĂ„kan Ramsin.Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror pĂ„ interna konflikter.

NÀr sitt bÀsta inte Àr bra nog : En essÀ om att stÄ mellan kollegor och chef pÄ förskolan

Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.

"...vad kul att fÄ lÀsa matbloggar pÄ lektionstid!" : En jÀmförelse av gymnasieelevers litteraturlÀsning i Svenska A mellan skönlitterÀr och saklitterÀr text

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Den postkoloniala lÀroboken : En diskursanalytisk och postkolonial studie kring Indienbilden i historielÀroböcker

LÀroböcker Àr viktiga kÀllor för kunskapsinhÀmtning och dess anvÀndare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmÀrksamma olika maktförhÄllanden i lÀroböckerna och uppmana lÀrare att gÄ utanför lÀrobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera framstÀllandet av Indien i historielÀroböcker frÄn 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. LÀroböckerna analyseras med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjÀlp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen Àr den dominerande diskursen i lÀroböckerna frÄn 1930-talet, medan lÀroböckerna frÄn de övriga undersökningsperioderna bygger pÄ den dominerande vÀstdiskursen.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->