Sök:

Sökresultat:

13706 Uppsatser om Skalväggar utan igjutning - Sida 35 av 914

Hur kan man minska frekvensen av stereotypa beteenden hos hÀst?

Stereotypt beteende, det vill sÀga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mÄl eller funktion, Àr ett problem hos vissa hÀstar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstÄ de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltsÄ ses som en följd av psykisk stress hos hÀsten, och mÄnga faktorer i hÀstens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan Àven fysiska problem, sÄsom magsÄr, kolik och viktnedgÄng, uppkomma. Mekaniska metoder som anvÀnts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstÄr. IstÀllet försöker man nu identifiera orsakerna och förÀndra faktorerna i miljön för att tillfredsstÀlla hÀstens behov. Olika studier har tittat pÄ effekten av förÀndringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen pÄ förekomsten av stereotypier.

MĂ€ns upplevelser av att leva med mindre bukaortaaneurysm : En intervjustudie

HÀlso- och sjukvÄrden erbjuder friska personer hÀlsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer Ärligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av mÀn över 65 Är och ger oftast inga symtom förrÀn de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att brÄcket kan öka i omfÄng eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm Àr inte tillrÀckligt undersökt och syftet med studien var dÀrför att hos 65-Äriga mÀn som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

Kunskapsutveckling : Om matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga Är

SammanfattningMalin StÄngbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga ÄrStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolÄren lÀr sig matematik.Dessutom ville jag fÄ fram om eleverna fick bÀttre förstÄelse och ett annat förhÄllningssÀtt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrÄn tre lÀraresperspektiv genom intervjuer.Mina frÄgor lyder:Hur lÀr sig barn inom matematiken?Vad hÀnder med barnens förhÄllningssÀtt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?FÄr eleverna bÀttre förstÄelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjÀlp av mina intervjuer med lÀrarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan pÄverka hur barn lÀr sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlÀrarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var bÄde roligt och intressant och lÀttare attförstÄ.Sökord: Matematik, inlÀrning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Den orala hÀlsan hos barn och ungdomar med lÀpp-kÀk-gomspalt : En litteraturstudie

Introduktion: LÀpp-kÀk-gomspalt (LKG) Àr en av de vanligaste medfödda defekterna. Det berÀknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per Är med olika typer av lÀpp-kÀk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje Är. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet bestÄr av flera specialister inom olika omrÄden, till exempel plastik- och kÀkkirurger, ortodontister, logopeder med flera dÄ defekten bland annat medför pÄverkan av ansiktets utseende, talsvÄrigheter samt bett- och tandavvikelser. LÀpp-kÀk-gomspalt kan pÄverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjÀlp frÄn olika vÄrdgivare kan hjÀlpa till att höja livskvaliteten.

Taktisk högenergilaser i luftvÀrnssammanhang

Denna uppsats avhandlar möjligheter och begrÀnsningar vid anvÀndande avhögenergilaser för nedskjutning av luftmÄl. Uppsatsen har inte ambitionen attvara heltÀckande över omrÄdet utan presenterar nÄgra av de fördelar ochnackdelar som finns..

Barn utan röstrÀtt : En demokratiteoretisk analys av demos omfattning och Äldersstrecket

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men stÄr likvÀl utan röstrÀtt. Denna studie undersöker pÄ vilka grunder vi kan utesluta personer frÄn demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det fÄr för Äldersstrecket, vÄrt sista röstrÀttsstreck. Studien utförs frÄn tre perspektiv; empiriskt (Àr), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material anvÀnds dels röstrÀttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgÄngen ser vi hur röstrÀtten gradvis utvecklats frÄn 1866, frÄn att först innefatta en mÀngd spÀrrar mot deltagande till att idag endast avgrÀnsas med Äldersstrecket.

Samtalsaktiviteter i moderna sprÄk spanska : En jÀmförelse av samtalsorganisation i samtal med respektive utan bild

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tvÄ olika samtalsaktiviteter, i moderna sprÄk spanska, pÄverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnÄr meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgÄtt frÄn Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare sjÀlva anvÀnder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstÄ i samtalet. Enligt CA Àr sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebÀr att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansÀttning av samtalare.Med hjÀlp av videoinspelad observation har CA anvÀnts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i tvÄ olika samtalsaktiviteter pÄ spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte Àr den fysiska nÀrvaron eller frÄnvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör dÄ de interagerar. Det Àr hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehÄll som ger upphov till skillnader i hur de anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

Hur tillvaratas rÀttssÀkerheten vid direktupphandling? : Ett arbete om rÀttssÀkerheten inom direktupphandling med anledning av den höjda direktupphandlingsgrÀnsen

Denna uppsats inriktar sig pÄ rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ?vanliga anstÀllda? i personalÀgda fÄmansföretag. Det framgÄr i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt nÀr delÀgarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn hÀr Àr om delÀgaren genom arbetsinsatser genererat intÀkter till företaget. Arbetsinsatser av ?vanliga anstÀllda?, dvs.

ENSAMSTÅENDE ÄLDRES UPPLEVELSER AV VÅRDRELATIONEN

Bakgrund: Att vara Àldre innebÀr förluster av mÄnga olika slag, bland annat fysiska förmÄgor, förlust av nÀrstÄende, och förmÄgan att upprÀtthÄlla eller skapa nya relationer. PÄ ett Àldreboende Àr den Àldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra mÀnniskor omkring sig. Trots det Àr det mÄnga Àldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det Àr av betydelse att vÄrdaren Àr lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vÄrdrelationen. Problem: För mÄnga ensamma Àldre Àr vÄrdrelationen den enda relationen de har.

Jag Àr inte ?nÄgon? utan jag ?bara finns? - En fÀltstudie av en elevs parallella vÀrldar ?verkligheten? och ?den virtuella verkligheten?

Sparring, Lina (2010). ?Jag Àr inte ?nÄgon? utan ?bara finns??, ?I?m not ?anybody? I ?just ?exist?. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att titta nÀrmare pÄ vilka slags bekrÀftande moment de sociala medierna, ?den virtuella verkligheten?, ger unga pÄ gymnasiet och att ge exempel pÄ bekrÀftande moment unga pÄ gymnasiet fÄr i sin skolvardag, ?verkligheten?.

Svenska som andrasprÄk, identitet och filmen Ett öga rött ? hur gÄr det ihop?

Den samlade bilden av resultaten ger ett starkt belÀgg för att film Àr ett relevant arbetsredskap i svenska som andrasprÄk. Detta stöds ocksÄ av att eleverna i undersökningen har vanor som pÄ ett tydligt sÀtt stödjer detta medieformat. Resultatet visar ocksÄ pÄ att modersmÄlet har en stor betydelse för elevernas identitet, och att normen Àr att prata modersmÄlet i hemmamiljö utan att detta Àr utsatt för nÄgon större förhandling gentemot svenska sprÄket. Svenskan spelar Ä andra sidan en slags instrumentell funktion, exempelvis för att lyckas i arbetslivet, och detta visar eleverna stor medvetenhet om. Resultatet visar ocksÄ pÄ att det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga och deras sjÀlvkÀnsla, och de Àr i samband med detta beredda att försvara sin rÀtt till modersmÄlsundervisning hÄrt.

Att arbeta med barn placerade pÄ HVB-hem : - sex behandlingsassistenter berÀttar om sina upplevelser

PÄ ett hem för vÄrd och boende (HVB) kan barn som misstÀnks fara illa pÄ nÄgot sÀtt placeras av socialtjÀnsten med eller utan förÀlder, för att deras situation ska utredas och lÀmpliga insatser ska kunna utformas om sÄ behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förstÄelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade pÄ HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanstÀlldes med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet Àr placerat pÄ HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan förÀldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden pÄ HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ metod dÀr halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

PersonalomsÀttning som praxis i restaurangbranschen : Dess konsekvenser för restaurangföretag

Inledning ? Restaurangbranschen Àr, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhÄllanden och dÄlig arbetsmiljö. Den Àr för mÄnga en inkörsport till arbetsmarknaden men sÀllan ett lÄngsiktigt karriÀrsval och branschen har bland annat dÀrför den högsta personalomsÀttningen av alla branscher i Sverige. PersonalomsÀttning har bÄde positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv gÄr att identifiera nÄgra incitament för att understödja personalomsÀttning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsÀttning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? SekundÀrdata samlades in genom en litteraturstudie och primÀrdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjÀlp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.

Polypropylenfibrers funktion i betong vid brand

Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med sjÀlva betongens brandspjÀlkning som fenomen, men Àven teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjÀlkning. SpjÀlkning, generellt sett, kan man definiera som vÄldsam eller icke vÄldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. SpjÀlkningens storlek kan variera, ifrÄn lÀtt avflagning pÄ ytan till progressiv spjÀlkning som gÄr förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet Àr i dagslÀget Ànnu inte fullstÀndigt förklarat. Forskning inom omrÄdet pÄgar och i dagslÀget har man i huvudsak tvÄ teorier angÄende spjÀlkningen.

Skillnaden i muskelaktivitet vid jÀmförelse av olika vadskydd

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i muskelaktivitet ivadmuskulaturen nÀr olika eller inget vadskydd anvÀndes vid vadpress. JÀmförelsegjordes mellan vadskydd (A), stickat av ett modifierat polyolefingarn och ett tillstickningen identiskt och utseende nÀst intill identiskt vadskydd (B) av polyamid,samt utan vadskydd.Testgruppen bestod av 13 mÀn frÄn militÀrhögskolan i Halmstad. Testpersonernagenomförde vadpress i smithmaskin* pÄ en belastning av 50% av 1RM*.Muskelaktiviteten mÀttes med hjÀlp av sEMG* och tre mÀtningar per persongenomfördes. Det första utan vadskydd, andra med vadskydd A och det tredje medvadskydd B. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i muskelaktivitet mellan anvÀndandet avvadskydd A och vadskydd B eller mellan vadskydd A och utan vadskydd.MÀtmetoden sEMG Àr kÀnslig och kan ha gett missvisande resultat. Fler studierbehöver göras dels angÄende skillnad i muskelaktivitet och dels för att testavadskyddens eventuella andra egenskaper, positiva eller negativa.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->