Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt.

SammandragInternationell forskning har visat på en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart när alla samhällssektorer. En tystnadskultur innebär att en enskild har kännedom om information som behöver uppmärksammas och ageras på, men denne avstår från att föra kunskapen vidare till de som kan agera på den av rädsla för att ett sådant handlande kan få negativa återverkningar på den enskilde själv. Detta kan medföra att nödvändiga åtgärder inte sätts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrån ekonomiska värden till människoliv. För den enskilde blir följden stress då denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rätt och rädslan för de konsekvenser som antas bli följden.Inom svensk forskning är tystnadskulturer ett närmast oskrivet blad. Två avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete.

Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

Järntorget bygg AB arbetar med nyproduktion av framförallt bostäder. Liksom alla andra arbetsplatser i Sverige berörs en byggarbetsplats av Arbetsmiljölagen med dess förordning och författningar. I dessa paragrafer som alla finns för att göra arbetsmiljön så säker som möjligt finns krav på att en Arbetsmiljöplan skall upprättas, vilket är den individuella strategi som tillämpas på varje byggarbetsplats för att uppnå god arbetsmiljö. Dessutom finns på byggarbetsplatser ett ordnings- och skyddsreglerdokument vilket är det dokument som varje ny hantverkare skall ta del av vid ankomst för att känna till arbetsplatsen bestämmelser.  Genom att ta del av gamla skyddsrondsprotokoll, delta på skyddsronder och genomföra intervjuer på Järntorgets i dagsläget tre aktuella byggarbetsplatser kan det konstateras att överträdelser mot såväl Arbetsmiljölagen som mot den egna Arbetsmiljöplanen och ordnings- och skyddsregler sker.

Älgar (Alces alces ssp) hålls i hägn på flera ställen runt om i Sverige. För att ta reda på hur älgar hålls i hägn skickades en webbaserad enkät ut till 20 ansvariga för älghägn i Sverige. Enkäten innehöll frågor om bland annat hägnstorlek, populationens storlek, upplevda problem med aggression och andra problembeteenden. För att få en djupare förståelse för älgens beteende gjordes även en litteraturstudie. Enkätsvaren visade på att hägnen var förhållandevis stora och med en varierad miljö.

Denna rapport består av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna från de tidigaredelarna tillämpats för att lämna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mäta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för läsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk är uppbyggda med fokus på generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som källor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation från myndigheter använts.Intervjuserien är till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mål att överföra kunskap och erfarenhet snarare än att ge någotstatistiskt underlag.

Enligt rapporter från Arbetsmiljöverket är arbetsrelaterade besvär som inte beror på arbetsplatsolycka vanliga inom trädgårdsnäringen. Orsakerna till besvären är huvudsakligen en följd av påfrestande arbetsställningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trädgårdsmästare bör tänka på vad gäller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att när det gäller lyftteknik och arbetsställningar bör man i möjligaste mån undvika att utföra dessa med en framåtböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshållning visade sig vara sämre i jämförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hänsyn taget till påfrestningsgraden av ländryggen.Även vid grävning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsätts för krafter som kan vara skadliga.

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem:-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig.

Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar skogen och framförallt de skador som uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring betesskadeproblematiken uppnåtts. Holmen Skog innehar ett större sammanhängande skogsområde i Kolmården, beläget norr om Norrköping, där betesskador på skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker vi svar på hur volymproduktionen i tallungskogar i Kolmården påverkas av älg- och kronhjortsbete. Vi har beräknat volymförändringen i skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell från Riksskogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens samt om gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion. Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett genomsnittligt pris för leveransvirke av barrmassaved.

Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grundförutsättning för en bra förvaltning av vildsvinen är att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhållas. Fungerande inventeringsmetoder för vildsvin är svåra att ta fram och i denna studie har jag därför utvärderat två olika metoder som kan lämpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med människor) och viltkameror, båda vid foderstationer. Rörelsemönster från GPS?märkta vildsvin låg till grund för studien. Andelen djur av den lokala populationen som fångas upp varierar mellan olika områden och tid på året för de båda inventeringsmetoderna.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Coca cola och sportdrycker är båda drycker som idag konsumeras i stora mängder världen över. Erosionskador på tänderna är vanligare än vad många tror eller ens vet om. Både vuxna och tonåringar dricker stora mängder erosiva drycker utan att veta om dess skador på tänderna. Dessa drycker börjar oftast drickas i tonåren men konsumtionen fortsätter sedan långt upp i åldrarna. Tandslitage är tandsubstansförlust som inte är av kariogen påverkan.

Intensivvård är specialiserad och högteknologisk vård där intensivvårdssjuksköterskan tillsammans med andra yrkeskategorier vårdar patienter med svåra livshotande sjukdomar och skador. Arbetstempot är högt och intensivvårdssjuksköterskan ska kunna identifiera, övervaka, utföra, bedöma och prioritera omvårdnadsåtgärder enligt patientens behov. Intensivvårdsverksamheten pågår dygnet runt varför roterande treskiftsarbete är vanligt. Syftet m,ed studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer som insamlingsmetod genomfördes med tolv intensivvårdssjuksköterskor på tre olika sjukhus i Sverige.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.