Vid val av skördare för gallring eller slutavverkning väljs ofta maskiner som finns i närområdet och med högst produktivitet. Detta kan medföra att maskiner väljs trots att de inte är bäst anpassade för den aktuella åtgärden. Risken med detta är en hård behandling av träden under avverkningen som ger onödigt stora stamskador. Arbetet handlar om hur man med aktiva val kan minska dessa skador. De faktorer som analyserades var; typ av matarhjul, storlek på maskin och hur barktjockleken inverkar på matningsskadedjup.

Under 99 % av den tid som människan funnits på jorden har löpning skett barfota. Sen 1970-talet har mängder av löparkorskor utvecklats och dagens moderna skor är konstruerade att både ge skydd och stabilitet för foten. Under senare år har medvetenheten av att ha en fysiskt aktiv livsstil ökat och löpning har blivit en populär aktivitet. I och med detta har också riskgruppen för utvecklandet av överbelastningsskador i nedre extremitet ökat.Att sammanställa vetenskaplig kunskap om barfotlöpning jämfört med skodd löpning i ett skadeförebyggande syfte.Litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, PEDro, Primo, Scopus, Cinahl och ProQuest med både fritext och MeSH-termer som sökord. Efter granskning av innehåll och inklusions- och exklusionskriterier återstod 13 relevanta artiklar för resultatet.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kan satellitbilder användas för att studera skador på bok och ek?Sedan mitten av 1970-talet har man sett ökande skador på skogen i stora delar av Europa. Olika storlek på skadorna och att storleken på skadorna skiljer sig åt beroende på var man befinner sig har gjort det svårt att förklara orsaken. För att undersöka ifall skadorna även ökat i Sverige har Skogsstyrelsen utfört inventeringar på bok- och ekbestånd i södra Sverige under tre tillfällen; 1988, 1993 och 1999. Resultatet från undersökningen visar att konditionen hos bok och ek i södra Sverige har försämrats sedan den första inventeringen 1988.

Antalet personer som skadas bland golvläggare är ca 1.5 % per år och de skador som uppkommer är hand och knäskador. Det är inte den grupp inom byggindustrin som har störst skadefrekvens men endast en låg andel klarar av att arbeta ända till pensionen. Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av arbetsmiljön för golvläggare, och ta fram brister och förslag på förbättringar. Det har gjorts efter önskemål från Golvbranschen Öst och Lars Johnsson som under lång tid sett problem i branschen. Jag har gjort intervjuer med golvläggare och leverantörer (se sidan 34) och observationer på arbetsplatser, tagit fram statistiskt underlag från arbetsmiljöverket över skador och gjort litteraturstudier på forskning inom området.Jag kom fram till att arbetsskador framför allt orsakas av dåligt anpassad skyddsutrustning och även golvmaterial levererade i för stora förpackningar. Golv levereras i längder som är svåra att hantera manuellt och väger ofta hundratals kilo. Därför blir hjälpmedel som bygghissar mycket viktigt för att förebygga arbetsskador, trots att dessa ofta plockas bort i förtid.

Astma är en vanligt förekomman sjukdom som drabbar luftvägarna. Den är av kronisk-form och drabbar människor i alla åldrar. Karies är en multifaktoriel sjukdom som omfattar skador på tandens emalj för att spridas mot pulparummet. .

I Sverige drabbas varje år ungefär 12 000 personer av afasi och av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. Afasi är en samlingsbeteckning för skador som drabbar språkförmågan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan påverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingår det att hjälpa den som har drabbats av afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, därför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med afasi. Generellt syftar behandling vid afasi till att förbättra språkförmågan.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är ett stort samhällsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med åldern. Äldre som vårdas på sjukhus är speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svåra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsäkerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention kräver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvård är främst organiserat i åtgärdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.

Främmande trädslag har i modern tid intresserat skogsbruket i sin jakt på ökad produktion, minskad känslighet för skador, förbättrad anpassning med mera. Ett tidigare oprövat trädslag var banksianatallen (Pinus banksiana, Lamb.), en nordlig, välspridd, pionjär från Kanadas inland med en utpräglad etableringsstrategi för torra, nybrända sandjordar. Studiens övergripande syfte var att utvärdera utfallet från 22 år gamla försök av banksianatall och analysera banksianatallens odlingsvärde i norra Sverige genom att på fem lokaler jämföra överlevnad, tillväxt och skador med tall (Pinus sylvestris L.), contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) och hybriden mellan contortatall och banksianatall. Ett ytterligare syfte var att utreda eventuella effekter av odlingslokalens temperatursumma och trädens latitudförflyttning från ursprungslatituden. I metoden har fältförsök använts där varje enskilt träd mätts och bedömts. Materialet var insamlat i naturbestånd i nordvästra Kanada från 12 provenienser med en latitudinell spridning av cirka fem breddgrader.

Mellanspänningsnätet består till stor del av markförlagd kabel. Praxis hos Vattenfall är att förlägga medföljande jordlina tillsammans med kabeln. Denna studie tittar på frågeställningen om vilken dimension som ska användas på medföljande jordlina.I studien kartläggs distributionsnätets uppbyggnad utifrån de ingående komponenternas bidrag till jordfelströmmar. Överslagsberäkningar används för att lösa uppgiften.Uppdraget var att undersöka vilken dimension som erfordras på medföljande jordlinan i mellanspänningsnät, (10-20kV) för enkel- och samförläggning. Studien rör anläggningar med kortslutningsström på högst 16 och 20 kA.Beräkningsmetoderna utgår från kända felströmmar och impedanser i kablar och stationer.

This thesis includes a review of scientific studies of tree injuries following mechanized thinning. Interviews have been made with drivers of single grip harvesters and forwarders in forest thinning and a number of essential factors have been identified as the most important to take into account in order to minimize and/orprevent injuries to stems and roots of remaining trees..

Under början av 1900-talet började forskning om hybridisering av olika poppelarter. Forskning har skett i flera länder som Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien och USA. En av de mest framstående korsningarna är klonen OP 42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa), vilket också är den mest använda i Sverige. Det finns ungefär 78 miljoner hektar med poppel på i världen, Sverige står för en liten del med drygt 2000 hektar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika potentiellt skadliga faktorer påverkar nyetablerade stadsträd. För att göra detta utvecklas en metod för inventering av träd och ståndort, som sedan appliceras på ett urval på 94 stadsträd fördelade på 11 anläggningar i Uppsala och Stockholm. Faktorerna som framkom som resultatet av studien jämförs med skadliga och gynnsamma faktorer enligt uppgifter från trädexperter och litteratur. Uppsatsen inleds med en beskrivning av stadsträds situation idag och historiskt, samt nuvarande kunskapsläge. Därefter följer ett metodkapitel som beskriver metodutvecklingen. Metoden bygger på inventering och analys av ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken information stamomfång kan ge och hur det inventerats under rubriken Stamomfång.

Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om hur slaktkycklingarna hanteras från infångning i stallet till dess att de bedövats vid slakt. Fokus ligger främst på hur hanteringen ser ut i Sverige. Hur påverkas slaktkycklingarna under hanteringen och hur ser stressnivån ut och vilka faktorer bidrar till en ökad dödlighet? I Sverige föds det varje år upp cirka 80 miljoner slaktkycklingar som vid cirka fem veckors ålder transporteras till slakt. Enligt flera olika forskare har hanteringen från infångning till bedövning många brister ur ett djurvälfärdsperspektiv.

SyfteSyftet med studien var att bedöma rörelseutförandet under testet enbensknäböj hos en grupp elit/subelit långdistanslöpare och om, och i så fall hur rörelseutförandet påverkas av uttröttning. Syftet var också att undersöka om det förelåg ett samband mellan subjektiv bedömning vid enbensknäböj och ledvinklar kalkylerade vid tredimensionell (3D) rörelseanalys.MetodTio löpare från löparklubb utförde enbensknäböj. Vid testet poängsattes rörelseutförandet enligt en bedömningsskala samtidigt som 3D kinematisk data inhämtades via datorbaserad 3D rörelseanalys. Tjugosex markörer placerades bilateralt på anatomiska landmärken på bäcken, lår, underben och fot. Därefter sprang försökspersonerna 15 minuter på ett löpband enligt ett utmattningsprotokoll.

Principen om fullt skadestånd utgör utgångspunkten vad gäller beräkning av skadestånd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestånds omfattning begränsas dock på olika sätt genom olika skadeståndsbegränsande metoder.Några skadeståndsbegränsande metoder som gäller enligt dispositiv rätt är adekvansläran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sådana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilken eller vilka av de nämnda skadeståndsbegränsande metoderna som bäst kan anses motsvara målen med att skadeståndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begränsas.Den av Jan Hellner anförda målanalysen används för att identifiera de i rättskällorna nedlagda ultimära målen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadeståndsskyldighet ska begränsas. De identifierade ultimära målen utgörs av ett mål om att uppnå en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mål om att åstadkomma jämställdhet mellan avtalsparter samt ett mål om att eftersträva största möjliga rättssäkerhet.Den av de analyserade skadeståndsbegränsande metoderna som bäst motsvarar de identifierade ultimära målen är förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln är den metod som bäst motsvarar de ultimära målen har i grund och botten att göra med att metoden är den av de analyserade metoderna som begränsar en avtalsparts skadeståndsskyldighet i störst omfattning..