Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV. Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber ? men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt.

Natursten har använts av människan som byggnadsmaterial i flera tusen år. Även som markbeläggningsmaterial har natursten en lång historia. Det är just sådan användning detta examensarbete behandlar, mer exakt markplattor av natursten i offentlig gatumiljö. Efter 60- och 70-talets näst intill obefintliga bruk av naturstensplattor för markbeläggningar har under de senaste årtiondena en klar ökning setts. Med denna ökning som bakgrund är det intressant att studera hur dessa ytor belagda med plattor av natursten egentligen fungerar och vad det finns för problem. Syftet med det aktuella examensarbetet var att försöka klargöra i vilka situationer naturstensplattor fungerar bra respektive mindre bra i den offentliga gatumiljön.

Varje år bildas upp emot 90 tropiska cykloner över de tropiska världshaven (Emanuel, 2013). Flera av dessa når landområden och kan orsaka förödande skador vilket gör cyklonerna till ett av världens mest fruktade väderfenomen. För att skydda oss - både direkt genom varning och evakuering, och förebyggande genom exempelvis ändrade byggnormer i drabbade områden - krävs mer kunskap om hur, vart och när cyklonerna bildas. Bildningsprocessen av dessa stormar kräver att vissa faktorer uppfylls, exempelvis vattentemperatur över ca 26 °C, låg vindskjuvning och utlösande processer. Det är ett faktum att klimatet förändras och att jordens medeltemperatur ökar.

Detta examensarbete är utfört vid brytarenheten i Ludvika, den del av ABB Power Technologies High Voltage Products som utvecklar, tillverkar och säljer högspänningsbrytare. Brytare är en av de ingående delarna i ett ställverk och har till uppgift att bryta respektive sluta spänningen i ett kraftnät. Eftersom brytarna placeras ute i samhällen och vid olycka skulle orsaka stora skador är det viktigt att arbeta med kvalitet. Detta sker genom att alla producerade brytares funktion säkerställs med hjälp av en rutinprovning före leverans till kund. Syftet med examensarbetet är att genomföra ett förbättringsprojekt för att identifiera faktorer som påverkar brytarenhetens First Pass Yield, ett mätetal i rutinprovningen.

Skador till följd av vibrationsexponering är ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhållna verktyg. Under senare år har det införts skärpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav på riskbedömning, åtgärder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas på ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta på många arbetsplatser. Utgångspunkten för studien kan sammanfattas i frågeställningen: Förekommer det, inom vårt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sådan dignitet att hälsorisker kan befaras?Studien vill visa på ett arbetssätt för företagshälsovården (FHV) att nå fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sådana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrån vibrationsexponering.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Barn med en allvarlig cerebral pares (CP) diagnos har begränsad eller obefintlig förmåga att stå självständigt. Tillståndet medför även en stor risk för subluxation i höftlederna. En befintlig teori bland ortopeder och sjukgymnaster idag är att hjälpmedel för ståträning för barn med CP, såsom ståskal, med höfter i ett abducerade läge kan motverka höftledernas negativa utveckling. Hittills saknas det dock vetenskapliga bevis för denna teori.TeamOlmed Barn & Ungdom tillverkar ståskal med 30 graders abduktionsvinkel enligt teorin ovan. Men kunskaperna inom området är begränsade och företaget önskade undersöka om hypotesen stämmer och hur de biomekaniska förutsättningarna påverkas av ståskalen.Detta examensarbete fokuserar på olika ståställningar i abduktion för en frisk person och dess inverkan i de nedre extremiteterna i syfte att undersöka den befintliga teorin.

Ekförgiftning orsakas av att djuren äter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i två huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det är främst de hydrolyserbara tanninerna som är skadliga detta beror på att de lätt påverkas av de enzymatiska processerna i våmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer är vattenlösliga och tar sig lätt ut i vävnaderna. De skador som främst ses vid ekförgiftning hos idisslare är ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulär nekros och leverskador.

Att uppfylla Sveriges lag om betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till bete. I denna litteraturstudie undersöks betets påverkan på mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion. Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna ? risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden.

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.

Varje år anmäls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad på nära fem miljarder kronor för de svenska försäkringbolagen. Folksam som är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige står för cirka 26 % av de svenska villaförsäkringarna och beställer byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor årligen till dessa fastigheter. Som beställare av arbeten på 800 miljoner kronor finns det möjligheter att ställa krav på byggbranschen, vilket även görs.Det är inte bara Folksam som ställer krav, försäkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjälpa till att effektivisera byggbranschen. I nuläget fokuserar försäkringsbolagen på hållbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i våtutrymmen. Detta är något som tidigare inte varit möjligt då det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan därför inte utföras på ett fack-mannamässigt sätt.

Detta examensarbete beskriver en utvärdering och sammanställning av hur företaget Sh bygg, sten och anläggning AB för tillfället arbetar med arbetsmiljöarbetet. Rapporten tar även övergripande upp frågor om arbetsmiljö inom byggbranschen, vanligt förekommande olyckor och skador samt den lagstiftning som finns och reglerar arbetsmiljöarbetet. Företaget ville få reda på hur arbetsmiljöarbetet fungerade, om det fanns skillnader mellan kontoren i Uppsala och Stockholm och om de följde föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom diskussioner med bl.a. platschefer och en sammanfattning av företagets övriga delar i arbetsmiljöarbetet kunde en allmän bild av det arbetet skapas och analyseras.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes.

En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.

Byggavtalet AB 04 återfinns inom entreprenadrättens område, ett område vars särdrag bland annat utgörs av bristen på lagregleringar. Istället bildar avtalen i den så kallade AB-familjen en systematik som fungerar såsom reglering som används och accepteras av de flesta parter på området. Ryggraden, och stommen, i denna systematik utgörs av avtalet AB 04 för generalentreprenader och delade entreprenader, och ABT 06 för totalentreprenader. De övriga avtalen (bland andra AB-U 07, ABT-U 07, ABM 07 och ABK 09) innehåller liknande typer av regler och är utformade för att fungera tillsammans i en kontraktskedja. Under entreprenadarbeten används som regel byggavtalet AB 04 mellan såväl byggherre och entreprenör, som entreprenör och dennes underentreprenörer.Ansvarsfördelningen för en skada på tredje man regleras genom 5:13 i AB 04, och skada på sådana som inte är tredje man i 5:11.