Sökresultat:
980 Uppsatser om Skador förskola - Sida 36 av 66
FörbÀttrad balans hos kvinnliga innebandyspelare efter fem veckors balanstrÀning i relation till skaderisk. : En kombinerad litteraturstudie och empirisk studie
Introduction: Balance is a complicated term which includes a static, dynamic and functional part. These parts have, during a long period of time, been included into the existing training programs through several different balance exercises, which aim to prevent sports injuries mostly focused on the knee and ankle. In floorball these injuries are common and a sports injury prevention program is required.Purpose: The purpose is to explain the balance term and relate it to injury prevention training and the existing theories. A second purpose is to see whether five weeks of balance training increases the balance ability in female floorball players and thereby increase the test values in the two tests.Method: Twenty female floorball players participated in the study and were divided into a training group and a control group. They performed a Star excursion balance test (SEBT) and a Multiple single leg hop stabilization test (MSLHST) before and after a five week training period, containing exercises of balance.Results: The training group showed improvement after the training period, however only one significant result was found.
VÄld i nÀra relation : Vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att identifiera och bemöta den utsatta kvinnan- En litteraturstudie
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades pĂ„ sexton vetenskapliga artiklar som söktes pĂ„ databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom pĂ„ fysiska skador Ă€r oftast inte orsaken till varför vĂ„ldsutsatta kvinnor söker vĂ„rd. Det har visat sig att de Ă€r mer benĂ€gna att söka för somatiska problem som buksmĂ€rta, ryggsmĂ€rta och sexuellt överförbara sjukdomar. Ăven psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanligt förekommande. För att upptĂ€cka att kvinnan Ă€r vĂ„ldsutsatt Ă€r det viktigt att sjuksköterskan stĂ€ller frĂ„gor om vĂ„ld i nĂ€ra relation. I mötet med kvinnan Ă€r det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och frĂ€mja kvinnans sĂ€kerhet.
Sjuksköterskestuderandes kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR : en kvantitativ deskriptiv studie
Bakgrund: En betydande orsak till mÄnga skador och anmÀlningar som görs inom vÄrden Àr nÀr muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsÀkerheten blir lidande. SBAR Àr en kommunikationsmodell som anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden för att strukturera upp information och presentera viktig fakta pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt, vilket leder till en förbÀttrad patientsÀkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kÀnnedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, dÀr data har samlats in via en enkÀt som bestod av elva frÄgor dÀr sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.
Hur framstÀlls livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa? : -en belysning av lÀromedel i idrott och hÀlsa för gymnasium.
Denna studie avser att belysa hur livsstil framstÀlls i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ. Studiens syfte formuleras som hur framstÀlls livsstil i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ och hur kan detta innehÄll utifrÄn ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv förstÄs i relation till skolans övergripande mÄl som uttrycks i lÀroplanen Gy-11.Materialet som undersöks bestÄr av en nyproducerad lÀrobok dÀr hela materialet ingÄr i studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hÀlsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i lÀroboken som motion, mÄltider, sömn, stress, umgÀnge, tobak, alkohol och droger. Till motion och mÄltider anknyts Àven kroppsideal.
Biologiska strategier hos trÀd för tillvÀxt och överlevnad i syrefattig hÄrdgjord stadsmiljö
Syrefattiga förhÄllanden frÄn översvÀmningar uppstÄr tillfÀlligt i hÄrdgjorda stadsmiljöer och hotar trÀdens tillvÀxt och överlevnad. Under perioder av syrefattiga förhÄllanden uppstÄr skador pÄ trÀdets rotsystem och viktiga biologiska processer som fotosyntes och respiration hÀmmas. TrÀd som vÀxer naturligt i flodslÀtter lever under liknande förhÄllanden med periodiska översvÀmningar och stundtals syrefattiga miljöer. Genom att utveckla morfologiska och fysiologiska strategier kan översvÀmningstoleranta trÀdarter i flodslÀtter överleva de syrefattiga förhÄllandena. Betydande strategier inkluderar aerenchyma vÀvnader, adventiva rötter, förstorade lenticeller eller klyvöppningar och biokemiska mekanismer.
Sjuksköterskors upplevelser av orsaker till bristande lÀkemedelshantering
Bakgrund: VÄrdskador Àr ett internationellt problem inom vÄrden och en stor del av dessa Àr lÀkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i vÀrsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlÀngda vÄrdtider och emotionell pÄverkan för sjuksköterskan som har begÄtt misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begÄs vid hantering av lÀkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt.
Polisers rÀtt att skjuta. En reglering som hjÀlper eller stjÀlper den enskilde polismannen?
Jag har skrivit om polisers rÀtt att skjuta men fokus pÄ hur regleringen pÄverkar den enskilde polismannen. I uppsatsen behandlas dels vilken betydelse regleringens utformning harför den enskilde polismannen i situationer dÄ skjutvapen kan behöva brukas och dels hur regleringen, pÄ lÄng sikt, har inverkan för en polisman som tvingats skjuta en motpart,t.ex. genom psykologiska reaktioner som kan uppstÄ samt det eventuella ansvar som kan ÄlÀggas polismannen.Ett bruk av skjutvapen kan fÄ stora effekter för den enskilde polismannen. Det handlar om sÄvÀl ett straffrÀttsligt som ett disciplinÀrt ansvar som kan ÄlÀggas denne, men Àven ompsykologiska reaktioner, sÄsom depressioner och posttraumatisk stress, som kan uppstÄ.Jag menar att det finns betydande brister i regleringen av polisers rÀtt att skjuta, vilket föranleder att den enskilde polismannen i realiteten endast kan skjuta i nödvÀrn. Jag argumenterar i detta arbete dessutom för att pÄverkan pÄ polismannen dessutom blir större nÀr det rör sig om bruk av skjutvapen i en nödvÀrnssituation.
Insulinpump för en aktiv livsstil
SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.
StötfÄngare optimerad för det nya IIHS/Thatcham-provet
Gestamp R&D i LuleÄ utvecklar stötfÄngare, sidokrockskydd och andra krocksÀkerhetskomponenter Ät bilindustrin. Dessa delar har till uppgift att vid krockar deformeras och absorbera den tillförda energin. Kring krockskyddens utformning finns ett antal lagar och regler. Alla dessa mÄste tas i beaktade nÀr ett ny produkt utvecklas. PÄ Gestamp R&D anvÀnds CAD- programmet I-DEAS för att ta fram lÀmpliga geometrier till ovan nÀmnda produkter.
Att komma tillbaka till spel eller sluta efter allvarlig fotbollsskada hos unga- en intervjustudie
Bakgrund. Fotboll Àr vÀrldens största idrott och risken för skador Àr stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte ÄtergÄr till idrotten Àr frÀmst nedsatt funktion samt rÀdsla för ny skada. MÄnga fotbollsspelare Àr idag fysiskt redo att ÄtergÄ till spel, men inte psykiskt. Syfte.
Hemlösas upplevelse av hÀlso- och sjukvÄrden och sin hÀlsa : En litteraturöversikt
Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig pÄ de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebÀr akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor pÄ ett akutboende, sover utomhus, pÄ hÀrbÀrgen eller pÄ ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vÄrdas pÄ sjukhus pÄ grund av ohÀlsa, fysiska sjukdomar och skador.
Effekter av att kombinera kondition, styrka och rörlighet i ett och samma trÀningspass
SammanfattningRegelbunden fysisk aktivitet har stora fördelar för hÀlsa och vÀlbefinnande och kan förebygga skador och sjukdomar. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, osteoporos, typ 2 diabetes och fetma Àr exempel pÄ sjukdomar som blir allt vanligare idag. Fysisk aktivitet minskar risken för dessa. Kondition, styrka och rörlighet spelar alla olika roller i hÀlsa, vÀlbefinnande och idrottslig prestationsförmÄga. Det Àr viktigt att utveckla ett allsidigt trÀningsprogram som inkluderar alla komponenter.
MÀns sexuella hÀlsa efter allogen stamcellstransplantation
Allogen SCT, kan ge biverkningar pÄ mÀns sexuella hÀlsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador pÄ genitalierna och sexuell dysfunktion men Àven psykiska pÄfrestningarna frÄn grundsjukdomen och behandlingen kan pÄverka patienternas sexuella hÀlsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket vÀlbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgÄtt allogen STC, för att ta reda pÄ hur patienternas vÀlbefinnande pÄverkades under ett Är efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hÀlsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hÀlsa som dokumenterats i patientjournaler hos mÀn under det första Äret efter genomgÄngen allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.
HushÄllskemikalier : Reningsmöjligheter och miljöpÄverkan
I avloppsvattnet förekommer bÄde naturliga och antropogena Àmnen som kan orsaka en negativ miljöpÄverkan, sÄsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av nÀringsÀmnen och organiskt material kan ocksÄ vara en vÀrdefull resurs, för det slam som ÄterstÄr efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan anvÀndas för att höja nÀringshalten i till exempel skogar och pÄ Äkermark. För att minska risken för skador pÄ reningsprocessen, en negativ miljöpÄverkan pÄ recipienten genom skadliga Àmnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpÄverkan pÄ grund av ett förorenat slam Àr det betydelsefullt att fokusera pÄ mÀngden skadliga Àmnen som förs till anlÀggningen. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga förekomsten av hushÄllskemikalier hos sex hushÄll i VÀsterÄs som Àr anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier dÄ de nÄr avloppsreningsverk i allmÀnhet, och sedan jÀmföra detta med KungsÀngsverket. De sex hushÄllens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvÀttprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.
SÀkerheten i polisbilen : SÀkerhetstÀnkande kring krockkudden och bilbÀltet
Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.