Sök:

Sökresultat:

343 Uppsatser om Skörde-tidpunkt - Sida 20 av 23

Planering av planeringen : Kommuners arbete med prioritering och tidsplanering av detaljplaner

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i StockholmsomrÄdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhÀllsbyggnadsprojekt. Syftet Àr Àven att göra en studie över hur vÀl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsÄtgÄng stÀmmer överens med verkligt utfall.Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsstÀller behovet av bostÀder och allmÀnna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhÀllsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framstÀller Ärligen ett av kommunfullmÀktige antaget styrdokument som avser tre Är och omfattar bÄde prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. BÄde aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet.

 Skiljelinjen mellan Àrende och faktiskt handlande inom kriminalvÄrden?       Definitioner, TillÀmpbarhet och RÀttsÀkerhet 

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett kriminalvÄrdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrÀttsliga begreppen Àrende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrÄn ett rÀttsÀkerhetsperspektiv, dÀr fyra kriminalvÄrdsspecifika utgÄngspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) stÄr i centrum för framstÀllningen. Uppsatsen Àr utarbetad enligt en rÀttsdogmatisk metod, vilken förutsÀtter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rÀttspraxis.     NÄgon nÀrmare beskrivning av begreppet Àrende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handlÀggning av ett Àrende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rÀttsfaktum.      I motsats till Àrende framförs det faktiska handlandet, som kÀnnetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar Àrendehantering.

Efterlevnad av beslut om djurförbud hos hÄllare av sÀllskapsdjur och lantbruksdjur i VÀstra Götalands lÀn

Denna studie riktar sig frÀmst till lÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn, som var frÄgestÀllare, men ocksÄ till de andra lÀnsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som pÄ nÄgot sÀtt orsakat lidande hos djur och dÀrför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var ocksÄ att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sÀllskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovÀrdig signifikant skillnad mellan dessa hÄllare, skulle lÀnsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende pÄ om de tillhör den grupp dÀr risken för bristande efterlevnad av förbudet Àr störst.

En simuleringsmodell för kapacitetsdimensionering vid Eniro

Eniro 118 118 AB Àr Sveriges mest anlitade upplysningsföretag. Företaget tillhandahÄller flertalet telefonistbaserade tjÀnster utöver huvudtjÀnsten 118 118. För ett tjÀnsteföretag som Eniro 118 118 AB utgör en betydande del av totalkostnaden de telefonister som erfordras för att tillhandahÄlla företagets tjÀnster. Det ligger dÀrmed i Eniro 118 118 AB:s intresse att minimera denna kostnad i största möjliga mÄn. RÄdande konjunktur, en tilltagande konkurrens samt nya tekniska möjligheter för företagets kunder har lett till en situation dÀr vikten av en effektiv resursplanering blir allt mer betydande.

Hur kan man designa en global IT-leveransorgansation med avseende pÄ funktionalitet och CSR?

Syftet med denna rapport Àr att föra ett resonemang kring hur man skulle kunna utforma en global IT-leveransorganisation med avseende pÄ funktionalitet och CSR. För att fÄ en sÄ stor verklighetsanknytning som möjligt har företaget H&M, Hennes & Mauritz AB, valts som studieobjekt. H&M har valts dÄ det Àr ett stort globalt företag som finns i ca 40 lÀnder med mÄnga utmaningar som följd samt för att CSR-frÄgorna blir allt mer centrala för att upprÀtthÄlla ett varumÀrke över tiden.För att H&M ska kunna leverera ?Mode och kvalitet till bÀsta pris? i 40 lÀnder krÀvs ett effektivt logistik-flöde med lagerstyrning och smidiga leveranser sÄ att kunden tycker det Àr lÀtt att göra affÀrer med H&M. Det i sin tur betyder att avancerade IT-lösningar mÄste finnas som understödjer H&M:s verksamhetsmodell pÄ alla marknader.

UnderhÄllsplaner i kyrkogÄrdsförvaltning

Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhÄll pÄ vÄra kyrkogÄrdar. Modernt uttryckt har en underhÄllsskuld skapats. UnderhÄllsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön krÀver för restaurering till en accepterad nivÄ. Bakomliggande orsaker till underhÄllsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhÄll har funktioner försÀmrats och ett reinvesteringsbehov uppstÄtt. Uppsatsens syfte har varit att med utgÄngspunkt i Lomma kyrkogÄrdsförvaltning undersöka hur underhÄllsplaneringen kan ske pÄ ett strategiskt och lÄngsiktigt sÀtt.

Risker i börsnoterade fastighetsbolag : En kvantitativ studie baserad pÄ en innehÄllsanalys av svenska börsnoterade fastighetsbolags utlÀmnande av riskinformation mellan Ären 2009 och 2013

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fĂ„tt allt högre prioritet. Detta kan bero pĂ„ att mĂ„nga fĂ„tt upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslĂ„r nĂ€r intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt.De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och dĂ€rför Ă€r det viktigt att risker hanteras pĂ„ ett effektivt sĂ€tt. Årsredovisningarna Ă€r det primĂ€ra kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera.

UtvÀrdering av skördetidsprognoser i vall :

Sammanfattning Ensilerat vallfoder Àr ett av de absolut viktigaste fodermedlen för att förmÄ korna att producera en stor mÀngd högkvalitativ mjölk. En hake Àr dock att ensilaget ska vara av god kvalitet och med bÀsta möjliga nÀringsvÀrde, samtidigt som man Àven vill ha volymmÀngder. För att fÄ detta gÀller det att skörda vid rÀtt tidpunkt, vilket kan vara svÄrt att veta nÀr det infaller. Till detta finns ett hjÀlpmedel som kallas skördetidsprognos. Detta gÄr ut pÄ att man klipper prover i vallen upp till tre gÄnger innan första skörden för att analysera grÀset och dÀrigenom kunna avgöra nÀr bÀsta tiden Àr för att skörda för att fÄ den mest optimala kombinationen av mÀngd och nÀringsvÀrde. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur bra hjÀlpmedel jordbrukare i norra Sverige tycker att skördetidsprognosen Àr för att fÄ en ökad kvalitet pÄ ensilaget, samt att jÀmföra variationen i nÀringsvÀrde och mÀngd biomassa inom och mellan olika fÀlt.

Utvidgad Lönegaranti?

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Villkor för lÀrande i en kunskaps- och sÀkerhetsintensiv processindustri

I dagens arbetsliv framstÀlls kunskap som en kritisk resurs för mÄnga företag och dÄ blir det förstÄs viktigt att ta tillvara pÄ denna resurs pÄ ett effektivt och för företaget lönsamt sÀtt. Denna studie har genomförts vid en processindustri som karaktÀriseras av att bÄde vara kunskaps- och sÀkerhetsintensiv och dÀr det Àr vÀsentligt att upprÀtthÄlla en hög kunskapsnivÄ för verksamhetens fortlevnad. Organisationen arbetar projektbaserat och det Àr nödvÀndigt för företaget att den kunskap som skapas i ett projekt ocksÄ överförs till andra delar i organisationen.Studiens syfte Àr att undersöka överföring av kunskap mellan ett projekt och tvÄ organisatoriska enheter genom att ta reda pÄ hur villkor för lÀrande har sett ut i det specifika fallet. Projektets uppgift har i huvudsak handlat om ta fram ny teknik och att implementera detta i delar av deras verksamhet. De tvÄ organisatoriska enheterna Àr i sin tur dem som berörs av projektets utfall och behöver lÀra sig den nya tekniken samt nya arbetssÀtt kopplade till denna.UtifrÄn tidigare forskning har vi uppmÀrksammat att begreppet kunskapsöverföring Àr svÄrdefinierat och inte med enkelhet kan beskrivas eller studeras.

Underskottsavdrag vid ÀgarförÀndringar

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Vad Àr ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ studie om hur en effektiv ekobrottsbekÀmpning bör bedrivas

Den ekonomiska brottsligheten Ă€r ett allvarligt och vĂ€xande samhĂ€llsproblem som drabbarsĂ„vĂ€l stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrĂ€ttades Ă„r 1998och Ă€r en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll nĂ€r det gĂ€ller att bekĂ€mpa den ekonomiskabrottsligheten i vĂ„rt samhĂ€lle. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hurekobrottsbekĂ€mpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begrĂ€nsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal nĂ€ringsverksamhet.För att besvara vĂ„r problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Effekt av ras och sÀsong pÄ nötkreaturs avbetningsgrad av konkurrenskraftiga betesmarksvÀxter :

Grasslands which have been actively managed for a long time and which in modern times have not been subject to cultivation such as fertilization are called semi-natural grasslands. These rare and species-rich areas hold an ecological, biological and historical value and if the management stops these areas will likely diminish. More effective agricultural systems and a declining number of grazing animals have in Sweden, among other countries, made semi-natural grasslands less valuable as foraging areas. Shrubs and fast growing plants rapidly colonize abandoned semi-natural grasslands, threatening biodiversity. The objective of this experiment was to determine the effects of breed and season on diet composition, with special reference to four competitive species found in wet areas ? in cattle grazing heterogeneous semi-natural grasslands ? and thereby contribute to improved management of these areas.

Effekter av Zeoliter i Biogasproduktion

Biogas Àr benÀmningen för metangas (CH4) som Àr producerad via anaerob (syrefri) rötning av biologiskt material. I Linköping finns en av Sveriges största biogasanlÀggningar. AnlÀggningen drivs av Svensk Biogas AB som Àgs av Tekniska Verken i Linköping AB (publ.). I anlÀggningen rötas stora mÀngder proteinrikt substrat vilket leder till höga halter av ammoniak (NH3) och ammonium (NH4+) i rötkammaren. Ammoniak (NH3) Àr toxiskt för de metanbildare som i en vÀlmÄende process stÄr för den största delen av metangasproduktionen.

BREEAM Communities ? Dyra prestigeprojekt för internationell marknadsföring eller smidigt verktyg som standard för stadsplanering?

För att frÀmja hÄllbar byggande har det nu i drygt 20 Är funnits olika certifieringssystem dÀr byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hÄllbarhetsaspekter. PÄ senare Är har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar pÄ hur planeringen av hela stadsdelar Àr gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar Àr BREEAM Communities som har utvecklats i England men som hÄller pÄ att anpassas för svenska förhÄllanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar dÀr olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstÄr nÀr ett brittiskt certyfieringssystem appliceras pÄ svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen frÄn dessa workshopar. UtifrÄn detta har tre stora kategorier av mervÀrden kunnat identifieras, vila stÀller vÀl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->