Sökresultat:
343 Uppsatser om Skörde-tidpunkt - Sida 13 av 23
Ovisshet och vÀntan : Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor
Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hÀnsyn till tidpunkt, form och innehÄll. Anhöriga har behov av att fÄ information frÄn sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsstÀlls och att anhöriga lider i ovisshet och vÀntan. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats pÄ nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehÄll in i teman. Resultat: Anhöriga vill bli informerade pÄ vardagligt sprÄk, med fÄ medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnÀra. De vill inte behöva vÀnta pÄ att fÄ information, de vill fÄ den kontinuerligt och inte riskera att fÄ motsÀgelsefull information.
Om det icke-mÀnskliga kan bli mÀnskligt : en ekokritisk analys av Kerstin Ekmans Rövarna i Skuleskogen
I denna uppsats har jag jÀmfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jÀmföra hur tvÄ romaner av författarinnor som Àr kÀnda för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkÄr. För att kunna göra det anvÀnde jag tvÄ teorier. Den ena Àr utformad av Gunilla Domellöf och tittar pÄ hur kritiker, framförallt manliga, i allmÀnhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgÄr istÀllet frÄn kritikern och handlar om kritikerns uppgift.
KringgÄende av beskattning av förbjudna lÄn genom skatteplanering med utlÀndska holdingbolag
Uppsatsens syfte Àr att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera nÀr ett lÄn frÄn ett utlÀndskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillÀmpning av principen om rÀttshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-mÄlet föranledde att reglerna i 53 kap. IL Àndrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlÄta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan nÄgra omedelbara beskattningskonsekvenser.
Palliativ vÄrd i hemmet -nÀrstÄendes upplevelser.
De blir allt mer vanligt att mÀnniskor som lider av en obotlig och progressiv sjukdom vill vÄrdas i hemmet den sista tiden i livet. En del men inte alla vill Àven dö i hemmet. Palliativ vÄrd i hemmet blir aktuellt. Palliativ vÄrd Àr den lindrande och stödjande vÄrden vid en tidpunkt nÀr det inte lÀngre förvÀntas att bota den sjuke och mÄlet inte lÀngre Àr att förlÀnga livet. I mÄnga fall krÀvs det en nÀrstÄende som Àr delaktig i vÄrden i hemmet för att palliativ vÄrd i hemmet ska bli möjligt för den som Àr sjuk.
Medborgardialog - tilll vilket pris? : Kan tidseffektivitet och demokrati samexistera i en planprocess?
För att kunna planera det framtida goda samhÀllet krÀvs det att medborgarna som ska leva i samhÀllet fÄr vara med och bestÀmma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen Àr dock ofta en komplicerad frÄga dÄ en vÀl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan pÄ tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats Àr just hur frÄgan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, dÄ det Àr tvÄ aspekter som det idag efterstrÀvas en förbÀttring kring. Uppsatsen bygger mycket pÄ litteratur kring demokratifrÄgor och hur planprocessen ser ut, dÄ frÄgestÀllningarna förutom tidigare nÀmnda innehÄller frÄgor kring vad syftet med medborgardialoger Àr, och vilken pÄverkan tidpunkt för dialog har för effekt pÄ processen. Undersökningen har vidare baserats pÄ tvÄ intervjuer och en rapportgenomgÄng, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras.Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser pÄ att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ÀndÄ Àr vÀrdefullt att ta till vara pÄ av andra orsaker.
MÀtning i produktionen till följd av en investering : En produktionsplanerares kompass i mÀtetalsskogen
För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krÀvs det att man mÀter rÀtt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som Àr rÀtt att mÀta Àr dock ingen sjÀlvklarhet. MÄnga företag vet inte alltid varför de mÀter just det de mÀter och vissa mÀtningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, Àr det intressant att mÀta innan investeringen genomförs och sedan jÀmföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbÀttringar till följd av investeringen.Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram övergripande faktorer och specifika mÀtetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende pÄ vissa inre och yttre omstÀndigheter kring företaget. Inre omstÀndigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omstÀndigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer.
Kvinnor som överlevt bröstcancer?erfarenheter och behov av socialt stöd frÄn vÄrden : En litteraturstudie
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.
Att leva med hiv : individers upplevelse av ett dagligt liv
BakgrundI dagslÀget lever ungefÀr 6500 personer med sjukdomen humant immunbristvirus (hiv) i Sverige, det rapporteras 400-500 nya fall per Är. Viruset bryter ner kroppens immunförsvar och vid smitta uppenbaras dÀrför infektionsliknande symtom. Hiv pÄtrÀffas i samtliga kroppsvÀtskor och överförs via sexuell kontakt, blod och blodprodukter, via vÀvnads- och organtransplantationer samt frÄn mor till barn vid graviditet och amning. Sjukdomen Àr idag obotlig, behandlingen utgörs av antivirala tabletter som tas dagligen livet ut. Obehandlat leder hiv till sjukdomen aids.
Anknytningens komplexitet
Den hÀr studiens syfte var att studera den specifika kontext som uppstÄr mellan en viss förÀlder och ett visst barn inom samma familj, för att explorativt utforska de faktorer som kan tÀnkas pÄverka anknytningskvalitén. Detta gjordes via studien av anknytningsmönstret för tre par vuxna tvÄÀggstvillingar, i Älder 26-29 Är, av samma kön. Studien gjordes med hjÀlp av anknytningsintervjun "Adult Attachment Interview" (AAI). Genom att studera tvillingar fick man till stÄnd en situation dÀr tvÄ individer, med samma grad av genetisk likhet som syskon, har mött sina förÀldrar vid samma tidpunkt i livet. PÄ sÄ vis Àr variationen i faktorer sÄsom skilda kön, yttre skilda omstÀndigheter, förÀldrarnas Älder och livssituation, etc., exkluderade.
Förvaltningsverktyg för ripjakt i JÀmtlands lÀn
Jakten pÄ ripa Àr mycket populÀr bland svenska jÀgare och Àven bland jÀgare frÄn andra lÀnder. PÄ grund av denna popularitet Àr rippopulationen pÄ statens mark ovan odlingsgrÀnsen och renbetesfjÀllen i JÀmtlands lÀn utsatta för ett högt jakttryck. Detta har lett till att jakten
behöver regleras. LÀnsstyrelsen, som har uppdraget att upplÄta smÄviltsjakten pÄ statens mark, har i vissa samebyar infört kvotering genom lottning. Det innebÀr att max fem jÀgare per omrÄde och dag tillÄts, vilka dessa jÀgare Àr avgörs genom lottning.
En bulle till kaffet? : En kvantitativ studie om vilka faktorer som pÄverkar hotellgÀsters instÀllning om merförsÀljning
Den vÀxande hotellmarknaden leder till högre konkurrens som gör att hotellen behöver skapa större intÀkter. I dagens hotellverksamhet finns det tvÄ fokuseringar: revenue management och service management. Dessa efterstrÀvar att öka intÀkterna genom att inkomstmaximera och göra hotellupplevelsen unik för gÀsten.BÄda fokuseringarna gÄr att koppla till merförsÀljning och dess olika aspekter. MerförsÀljning Àr en teknik som anvÀnds för att öka försÀljningen. Men merförsÀljning Àr Àven ett redskap för företagen att skapa en relation till sina gÀster som pÄverkar kundnöjdheten.
Förhöjd verkningsgrad för ammoniak vid polningen pÄ RönnskÀrsverken
I anodugnen pÄ RönnskÀrsverken i Skelleftehamn polas blisterkopparn frÄn konvertern för att, med ammoniak, reducera det inlösta syret i smÀltan. Detta görs för att undvika kvalitetsproblem vid anodgjutningen samt elektrolysen. Syrehalten minskas frÄn ca 0,7-0,9 wt-% i smÀltan till en halt av 0,2-0,3 wt-% i de fÀrdiggjutna anoderna. Syftet med detta examensarbete Àr att i befintlig process undersöka om det finns nÄgot körsÀtt som ökar verkningsgraden för ammoniak under polningen. Under försöksserien, som utfördes i fullskala, varierades tre parametrar: antalet lansar som anvÀnds under polning, ammoniakflödet genom lansarna och smÀltans temperatur innan pÄbörjad polning.
UtvÀrdering av extubationsparametrar pÄ neurointensivvÄrdspatienter
Bakgrund: Ur patientsÀkerhetssynpunkt Àr det viktigt att hitta rÀtt tidpunkt för extubering av intensivvÄrdspatienter. Inför extubering av neurointensivvÄrdspatienter behövs speciella övervÀganden. Samma bedömning som görs pÄ allmÀn intensivvÄrd kan inte direkt överföras till neurointensivvÄrd, dÄ den neurologiska skadan kan pÄverka patientens förmÄga att andas.Syfte: Syftet var att genom journalgranskning utvÀrdera parametrar som tidigare forskning visat leder till lyckad extubation av neurointensivvÄrdspatienter.Metod: En prospektiv studie med jÀmförande kvantitativ design. Studien utfördes pÄ en NIVA i Sverige, dÀr patienterna inkluderades fortlöpande dÄ de extuberats. Via journalgranskning samlades det in parametrar i samband med extuberingen av de 108 inkluderade neurointensivvÄrdspatienterna.
?? inte för allt för unga flickor? : En jÀmförelse av mottagandet av Kvinnogatan och Astarte
I denna uppsats har jag jÀmfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jÀmföra hur tvÄ romaner av författarinnor som Àr kÀnda för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkÄr. För att kunna göra det anvÀnde jag tvÄ teorier. Den ena Àr utformad av Gunilla Domellöf och tittar pÄ hur kritiker, framförallt manliga, i allmÀnhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgÄr istÀllet frÄn kritikern och handlar om kritikerns uppgift.
Sociala relationer pÄ Facebook : En studie om Facebook som ett socialt rum
FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.