Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Syftet med följande undersökning Àr att fÄ ökad insikt om hur lÀrare i Svenska för invandrare(sfi) gör nÀr de anvÀnder sÄng i sprÄkinlÀrningen, vilka sÄnger de vÀljer, vilka övningar detillÀmpar pÄ dem samt hur de anser att arbetssÀttet mottagits hos eleverna. Det Àr en kvalitativstudie och sju lÀrare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgÄngspunkt i ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande.Informanternas svar ger en lÄng lista pÄ anvÀndbara sÄnger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De vÀljer sÄnger med texter pÄ elevernas nivÄ som samtidigtövar nÄgot av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

Uppsatsen fokuserar pÄ lÀroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskÀmnet ska ?leda till att eleverna utvecklar förmÄga att anvÀnda skönlitteratur [?] som kÀlla till sjÀlvinsikt.? FrÄgor den vill besvara Àr hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsÀttningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrÄn lÀroplanen Gy11. I uppsatsen finns ocksÄ ett resonemang om mÀtkultur och bedömning.UtifrÄn bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lÀra via litteratur och genom att arbeta med texter som slÄr an och utmanar elever. Resultatet stÀlls emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utstrÀckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.   .

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger anvÀnder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser pÄ barns egen kultur. Den frÄgestÀllning jag hade var: I vilken utstrÀckning anvÀnder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel pÄ det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna pÄ att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte kÀnner till det vidgade textbegreppet som stÄr beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan Àr vÀlkommet hos en pedagog, men barnen mÄste lÀmna sina Àlsklingsfigurer i hallen tills skoldagen Àr slut.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lÀrares attityder till flersprÄkighet och arbetet med svenska som andrasprÄk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var tvÄ klasslÀrare, tre andrasprÄkslÀrare och en modersmÄlslÀrare. LÀrarna arbetar pÄ skolor med olika andel flersprÄkiga elever.I resultatet framgÄr att de intervjuade lÀrarna Àr övervÀgande positiva till en flersprÄkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förstÄelse för andra mÀnniskor och att fÄ ett kulturellt och sprÄkligt utbyte av varandra.

LÀsundervisning, dess syfte och innehÄll har förÀndrats genom historien. Det har Àven skolan, dess form och innehÄll gjort. Idag Àr det viktigt att anpassa lÀsundervisningen till alla elever utifrÄn deras förutsÀttningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vÄr studie Àr att fördjupa vÄra kunskaper om hur lÀsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi pÄ olika faktorer som krÀvs för att eleverna ska anamma lÀsningen samtidigt som vi redogör för tvÄ vanliga lÀsundervisningsmetoder som kan anvÀndas i undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i sÄ fall vilka laborativa material som anvÀnds i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergÄng. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förstÄelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda pÄ detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade pÄ att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest anvÀnda laborativa materialet hos de intervjuade lÀrarna var pengar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om sitt uppdrag att frÀmja elevers metakognitiva förmÄga och hur de beskriver att de arbetar för att lÀra elever att lÀra sig sjÀlva.I undersökningen anvÀndes fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelÀrare. DÄ samtalen var genomförda transkriberades och sammanstÀlldes de. Resultatet visar att lÀrarna beskriver uppdraget som svÄrt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. NÄgra av lÀrarna Àr vÀl medvetna om vad begreppet metakognition innebÀr medan andra har en vag uppfattning om vad det Àr. I resultatet framtrÀder tvÄ sÀtt att se pÄ elevers utvecklande av metakognitiva förmÄgor.

Syftet med min undersökning var att kartlÀgga hur lÀrare tÀnker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet nÀr det gÀller elevers lust att lÀra sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lÀrare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lÀra och hur dessa lÀrare ser pÄ att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle fÄ. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lÀrare i grundskolans tidigare Är. Svaren frÄn intervjuer analyserades med tillgÀnglig forskning i Àmnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestÄ av varierande undervisningsformer för att pÄ bÀsta sÀtt vÀcka lust att lÀra hos eleverna. LÀrarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna fÄr kunskap om att det finns olika sÀtt att lÀra pÄ. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att varierande undervisningsformer bör innehÄlla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lÀra. Resultatet visar Àven att eleverna inte Àr delaktiga i planeringen av undervisningen, nÄgot som av lÀrarna förklaras med att eleverna Àr för unga för ansvaret det följer och att eleverna Ànnu inte har kÀnnedom om olika sÀtt att lÀra ut.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att öka förstÄelsen för vad flipped classroom kan innebÀra för lÀrare och hur det pÄverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder sig av flipped classroom, vad för material som anvÀnds och hur det tillgÀngliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssÀttet. Intervjuer har genomförs med gymnasielÀrare som tillÀmpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fÄtt besvara en enkÀt. Tanken Àr att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstÄ hur flipped classroom pÄverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt Àven vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lÀrande. Resultatet visade att lÀrare tillÀmpar flipped classroom pÄ olika sÀtt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebÀr.

Syftet med vÄrt arbete har varit att fÄ och skapa förstÄelse för hur ett arbetssÀtt som Àr inspirerat av Arne Tragetons metod ?att skriva sig till lÀsning?, anvÀnds som inkluderande pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i skolans tidigare Är. Vi har Àven fÄtt inblick i hur datorn kan anvÀndas som komplement till pennan i syfte att stimulera till vidare skriv- och lÀsutveckling. TvÄ elever och en lÀrare har intervjuats om och observerats kring hur datorn anvÀnds i den löpande undervisningen. En annan del av vÄrt syfte var att ta reda pÄ hur detta arbetssÀtt pÄverkar elevernas lÀsning och skrivning.

De nationella styrdokumenten för gymnasiet pÄvisar att lÀraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i sprÄkhistoria. I dagslÀget saknas det forskning om hurverksamma lÀrare skall didaktisera det sprÄkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de lÀromedel som anvÀnds, dÀr desprÄkhistoriska epokerna Àr tydligt avgrÀnsade till att beskriva utveckling av det svenskasprÄket ur en historisk aspekt. DÀrmed framtrÀder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielÀrare i dagslÀget undervisar i det sprÄkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frÄgestÀllningar Àr hur respondenterna angriper desprÄkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attsprÄkförÀndring Àr ett konstant fenomen.Studiens resultat visar att det sprÄkhistoriska momentet fÄr relativt lite utrymme isvenskÀmnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frÄnvaro. Denundervisning som existerar Àr starkt bunden till de lÀroböcker som respondenterna anvÀndersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet fÄr en erfarenhetspedagogisk prÀgelnÀr det sÀtts i praktiken trots lÀroböckernas traditionella framstÀllning.