Syftet i denna uppsats Àr att fÄ insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i Ärskurs 7-9 inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett queerteoretiskt perspektiv.En av de tvÄ metoder som anvÀnts i uppsatsen Àr kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden har tillÀmpats för att se vilken syn skollagen och lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet har pÄ sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrÄn kursplanen i biologi och SO. Skollagen, lÀroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats Àr kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilÀrare och tvÄ SO-lÀrare som undervisar i sex och samlevnad pÄ nio olika skolor.

Denna uppsats behandlar elever med lÄgt deltagande i Àmnet Idrott och hÀlsa. Tio elever pÄ tvÄ gymnasieskolor har intervjuats om varför de har lÄg nÀrvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad i Àmnet Idrott och hÀlsa som gör att vissa elever vÀljer att inte delta. Fokus ligger pÄ vilka skÀl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förÀndra undervisningen i Idrott och hÀlsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar pÄ att de skÀl eleverna anger för lÀraren inte alltid stÀmmer överens med de faktiska skÀl som eleverna har.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Denna uppsats Àr en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att frÀmja elevers medvetande om det egna lÀrandet. Syftet med arbetet Àr att förbÀttra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lÀrare samt redan verksamma lÀrare. Materialet för analysen har bestÄtt av litteratur skriven av fyra författare inom omrÄdet, nÀmligen Howard Gardner, Peter GÀrdenfors, Ference Marton et al. samt Roger SÀljö. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare tÀnker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. DÄ lÀroboken ges stort utrymme som lÀromedel i undervisningen utgÄr vÄr undersökning Àven frÄn vilken syn lÀrarna har pÄ historielÀroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda pÄ detta genom att besvara frÄgan huruvida och pÄ vilket sÀtt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen pÄ mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i historia pÄ mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man vÀljer att se genusperspektivet Àr avgörande för vad som innefattas.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Med anledning av att allt fÀrre elever vÀljer sprÄk som tillval pÄ gymnasiet sÄ Àr syftet med detta examensarbete att ta reda pÄ vad som pÄverkar gymnasieelever att vÀlja, respektive vÀlja bort, sprÄk som tillval. Det jag frÀmst vill undersöka Àr ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt sprÄk och de som har valt bort sprÄk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka förbÀttringar bÄde elever och lÀrare tycker vore nödvÀndiga. Metoden som anvÀndes var bÄde kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och tvÄ olika enkÀter. Fyra elever och tvÄ lÀrare intervjuades och enkÀterna besvarades av 34 elever med sprÄk som tillval och av 40 elever med andra tillval.

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samhÀllskunskapsutbildningen pÄverkas av Sverigedemokraternas framgÄngar i skolvalet och riksdagsvalet, utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Vi undersökte ocksÄ om lÀrarna har upplevt nÄgon attitydförÀndring hos eleverna vad det gÀller frÀmlingsfientlighet, intolerans och rasism samt tittat pÄ vad lÀrarna anser om den nya lÀroplanen dÀr samhÀllskunskapsÀmnet blir mindre pÄ yrkesförberedande linjer. Detta görs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare och resultatet analyseras utifrÄn teorier om olika demokratimodeller samt ett ?vi och dom? tÀnkande. Resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende pÄ vilken demokratimodell som prÀglar lÀrarnas arbetsmetoder samt att lÀrarna ser olika pÄ betydelsen av Sverigedemokraternas framgÄngar och vilken inverkan den har pÄ undervisningen..

Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka lÀrares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod anvÀndes intervju i bÄde undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lÀrarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes ocksÄ för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lÀrarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredstÀlland och material och övningar dÀrifrÄn hjÀlper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, sjÀlvkÀnsla, samarbetsförmÄga, koncentrationsförmÄga och motorik. LÀrarna anser att fysisk aktivitet Àr en nödvÀndighet i undervisningen för eleverna nÀr det Àr lÄngpass i skolan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur yrket som lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄverkats av kursplanens omformuleringar mellan Ären 1962 och 2013, samt undersöka hur lÀrarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förÀndrat undervisningen av skolidrotten mellan Ären 1962-2013?Hur har yrket som idrottslÀrare förÀndrats genom Ären pÄ grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie och baseras pÄ intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt skapa en uppfattning om hur nÄgra utvalda lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat Àmnets förÀndring över tid. Studiens huvudfokus ligger pÄ kursplanerna inom Àmnet idrott frÄn Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslÀrare, samt tvÄ fortfarande verksamma idrottslÀrare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förÀndringar har undervisningen i idrottsÀmnet gÄtt frÄn att vara ett rent kroppsövningsÀmne till att bli ett Àmne dÀr teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. IdrottslÀrarens uppgift Àr numera att göra eleven medveten om betydelsen av hÀlsa och vÀlmÄende, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lÀrande samt hur de anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning.I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lÀrstilar, i Är 1-6. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde sig av rörelse under skoldagen i varierad mÀngd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lÀrande skilde dem Ät.En del av lÀrarna ansÄg att de anvÀnde sig av för lite rörelse nÀr de undervisar pÄ grund av bland annat okunskap, begrÀnsade arbetsytor och en "rÀdsla" för att eleverna inte skall Äterfinna fokus och koncentration. Samtliga lÀrare var eniga om att rörelsen Àr en viktig del av undervisningen och att den Àr viktig för elevernas lÀrande. Det var en mÀrkbar skillnad i anvÀndandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i Är 4-6..

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.