Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolÀmnen i Ärskurs 1-3 i VÀsterÄs Stad. Studien Àr kvalitativ med kvantitativa inslag och Àr baserad pÄ en webbenkÀtundersökning med frÄgor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i Ärskurserna 1-3 i VÀsterÄs stad tillÀmpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom nÄgot skolÀmne. Resultatet visar att mÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. MÄnga pedagoger anvÀnder musik i sin undervisning för att skapa glÀdje, avslappning och stimulera lÀrandet. Resultatet visade ocksÄ att ju Àldre man Àr som pedagog, desto mer anvÀnder man sig av musik i sin undervisning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger pÄ gymnasiet arbetar för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen utan att anvÀnda segregerande lösningar. Det görs genom att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna lÀgger upp undervisningen nÀr mÄlet Àr att skapa inkludering. För att utvÀrdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges Àven elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns instÀllning pÄverkar hur pedagogerna arbetar.Studien Àr upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet pÄ en fristÄende gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del.

De svenska elevernas matematikresultat blir sÀmre Är efter Är, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.I detta arbete presenteras Ätta metoder som kan anvÀndas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder Àr bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.För att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det Àr att lÀraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken..

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lÀrares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolÄr 7-9. IngÄr gör ocksÄ lÀrares resonemang om vilka moment/förmÄgor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frÄgan som behandlas i uppsatsen Àr vilka moment/förmÄgor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lÀra sig. Dessa frÄgor besvaras med hjÀlp av observationer pÄ tre olika skolor och intervjuer med sex lÀrare pÄ dessa tre skolor. I uppsatsen ingÄr en analys av de lÀromedel som skolorna anvÀnder sig av inom matematikundervisningen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Denna studie har syftat till att fÄ mer kunskap om anvÀndningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att fÄ mer förstÄelse för nÄgra gymnasielÀrares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen Àr en intervjustudie dÀr nÄgra lÀrares personliga Äsikter och stÄndpunkter i Àmnet uppfÄngats och analyserats utifrÄn den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas.De slutsatser som dragits under studiens gÄng Àr bland annat att lÀrarna verkar styras in i ett mönster i sin anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvÀgagÄngssÀtt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterÀra uppgifterna som faktiskt anvÀnds inte uppmuntrar eleverna till lÀsning. LÀrarna i studien har inte har mÀrkt av nÄgon trendmÀssig nedgÄng i lÀsförstÄelse bland eleverna. DÀremot har de upplevt att eleverna visar tecken pÄ att vara allt mer negativt instÀllda till skönlitteratur bÄde i skolan och i allmÀnhet.Samtidigt som lÀsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bÀsta sÀtten för att som elev utvecklas i sitt andrasprÄk sÄ finns det en del försvÄrande faktorer bakom anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.

Sammandrag En studie om alfabetisering i Sverige. NÄgra lÀrares och kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att lÀra sig lÀsa och skriva. Studiens syfte Àr att belysa modersmÄlet och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebÀr för individen att vara litterat och hur det pÄverkar en analfabets livssituation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka pedagogens arbetssÀtt i undervisningen. En kvalitativ metod har anvÀnts genom intervjuer med tvÄ lÀrarinformanter och tvÄ arabisktalande kursdeltagare som har gÄtt en alfabetiseringskurs. Metoder för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor Àr litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar om hur informanterna upplever sitt modersmÄl och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att alfabetisering genom modersmÄlslÀrare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekrÀftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och anvÀndbarhet, samt delaktighet och medansvar Àr förutsÀttningar för mÄluppfyllelse. Nyckelord: alfabetisering, förutsÀttningar, litterat.

Denna studie tar del av lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattningar till datorspel i religionsundervisningen. I studien intervjuades fyra elever och lika mÄnga gymnasielÀrare i grupper om tvÄ. Elever som intervjuades gÄr sitt sista Är pÄ olika program. LÀrarna har minst fem Ärs arbetserfarenheter och fokus ligger endast pÄ datorspel som har tillÀmpats i undervisningen och som har potential att tillÀmpas inom religionsundervisningen.Resultatet visar pÄ att lÀrarna i denna studie Àr skeptiska till att tillÀmpa datorspel i religionsundervisningen. Endast en av de fyra lÀrarna hade tillÀmpat datorspel i religionsundervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ NO-undervisning i skolans lÀgre Äldrar. I litteraturgenomgÄngen diskuteras faktorer som pÄverkar lÀrarens instÀllning, och forskning kring lÀrarutbildning och elevers intresse lyfts fram. Liksom forskningsargument som stöder NO-undervisningen och styrdokumentens innehÄll. Den aktuella situationen för svenska elever vad gÀller den naturvetenskapliga undervisningen diskuteras, och en jÀmförelse görs med internationella studier. Genom en kvantitativ enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..

Arbetet behandlar nivĂ„gruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som Ă€r vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar pĂ„ om nivĂ„gruppering Ă€r bra eller dĂ„ligt för elevernas prestationer. Klart Ă€r dock att positiva resultat kan uppnĂ„s förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns ocksĂ„ ett flertal dokumenterade svĂ„righeter och risker. Uppsatsen innehĂ„ller bĂ„de forskning och debatt kring nivĂ„gruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara de tre frĂ„gestĂ€llningarna: Vad har lĂ€rare för erfarenheter av och attityder till nivĂ„gruppering? Hur ser lĂ€rare pĂ„ kunskapsmĂ€ssig heterogena grupper? samt Hur beskriver lĂ€rarna att undervisningen bedrivs i de olika nivĂ„grupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklĂ€rare för Ă„r 7 till Ă„r 9 pĂ„ en skola i Östra Götaland.

Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att ur ett livsvÀrldsperspektiv undersöka hur tre elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever anvÀndandet av IT - baserade lÀrverktyg.Studien vill Àven ta upp elevernas erfarenheter av att anvÀnda sig av IT -baserade lÀrverktyg i undervisningen som en del av deras lÀrande, ur dÄtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvÀrldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tilltrÀde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvÀrldsfenomenologisk ansats fÄr jag tilltrÀde till personers livsvÀrldar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag anvÀnde mig av en frÄgeguide. Mina frÄgor var fÄ och mitt intresse för elevernas egna berÀttande var i fokus.

Begreppet area har visat sig vara svÄrt att förstÄ. I de högre Äldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mÀtningar, nationella som internationella. Den hÀr studiens syfte var att ta reda pÄ hur begreppet area behandlas pÄ lÄgstadiet. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en lÄgstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i Ärskurs 1 och lÀrarnas mÄl Àr att eleverna ska fÄ en kÀnsla för vad area innebÀr.