Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syfte och frÄgestÀllningarMitt syfte med studien har varit att ta reda pÄ hur hÀlsoperspektivet i Àmnet idrott och hÀlsa kommuniceras till eleverna. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1)Vad Àr hÀlsa enligt lÀrarna och hur ser de att hÀlsa kommer till uttryck i undervisningen?2) Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa om hÀlsa?3) StÀmmer lÀrarnas syn pÄ sin undervisning överrens med den faktiska undervisningen och styrdokumenten?MetodStudien Àr av kvalitativ art och bestÄr av intervjuer samt observationer. Fem lÀrare frÄn fyra olika skolor har intervjuats och sex lektioner har observerats. Skolorna Àr belÀgna i olika förorter till StockholmResultatResultatet visar att mÄnga av lÀrarna Àr osÀkra pÄ vad begreppet hÀlsa stÄr för samt hur hÀlsoperspektivet ska synliggöras i undervisningen.

Studien avhandlar hur lÀrare tÀnker kring hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa. I och med den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har betoningen pÄ den fysiska hÀlsan blivit mer framtrÀdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lÀrares uppfattningar om hÀlsa och om den senaste lÀroplansreformen Gy 11 har kommit att pÄverka undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa i nÄgon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielÀrare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lÀrarna tÀnker kring hÀlsa dÀr patogena och salutogena uppfattningar skiljer lÀrarna Ät hur hÀlsa tolkas och anvÀnds i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare arbetar med hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur tolkar idrottslÀrare begreppet hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur utformas hÀlsoundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodVi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden intervju. De intervjuade Àr fyra stycken lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Materialet som samlats in har bearbetats och analyserats utifrÄn KASAM-teorin och dess begrepp.ResultatResultatet visar att lÀrarna överlag tolkar begreppet hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ likartat sÀtt och att det i slutÀndan handlar om att mÄ bra.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en djupare kunskap om rollen som sjukhuslÀrare, vad den innebÀr, hur den och hur undervisningen som sjukhuslÀraren bedriver har förÀndrats i ett historiskt perspektiv. Jag har försökt besvara mina frÄgestÀllningar, vilka Àr: Hur har yrkesprofessionen förÀndrats under tiden 1958-2005? Hur fungerar undervisningen och hur har den förÀndrats under samma tid? Jag har gjort en empirisk undersökning genom att intervjua tvÄ nu verksamma sjukhuslÀrare och tvÄ pensionerade sjukhuslÀrare. Det framkommer hur sjukhusskolan startade, vad en vanlig arbetsdag kan innebÀra för sjukhuslÀraren och hur den förkortade vÄrdtiden har pÄverkat professionen..

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med och anvÀnder sig av lÀromedel i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Studien Àr kvalitativt utförd och fyra lÀrare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om lÀromedel samt hur de anvÀnder dem i undervisningen. Denna studie visar att lÀroboken Àr det lÀromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lÀrare inte har ett baslÀromedel. I undersökningen har det Àven framkommit att lÀrarna har en stor tilltro till tryckta lÀromedel men en mer negativ instÀllning till internetbaserade tjÀnster.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lĂ€rande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lĂ€randeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrĂ„n teorier om lĂ€rande.

Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger anvÀnder serier och multimodalitet i undervisningen som sprÄkutvecklande resurs, samt vad serier fÄr för betydelse och roll i undervisningen. Mitt syfte har Àven varit att fördjupa mina kunskaper om bilden som kunskaps- och informationsbÀrare som stöd i elevernas lÀsning. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjutillfÀllen med pedagoger som anvÀnder sig av serier i sin undervisning. Resultatet visade att seriemediet tilltalar majoriteten av elever och ger eleverna ökad lÀslust, eftersom seriemediet gÄr fortare att lÀsa. Resultatet visar Àven att elevernas generella kommunikativa förmÄga ökar i arbetet med serier och multimodalitet, samt att eleverna blir mer delaktiga i klassrummet eftersom alla elever kan delta pÄ samma premisser.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

Politiker har sedan mÄnga Är tillbaka satsat pengar inom omrÄdet IT och undervisning, trots att det frÄn skolans sida inte funnits nÄgot egentligt krav pÄ detta eller efterfrÄgan för detta. Det har dÀrför varit intressant att undersöka pedagogernas syn pÄ IT i undervisningen. Studien, som har hÀmtat inspiration frÄn fenomenologins idéer, har genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom tvÄ typer av urval. Dels har ett subjektivt urval anvÀnts pÄ de skolor dÀr lÀrarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebÀr att informanterna blivit slumpmÀssigt utvalda inom bestÀmda ramar, anvÀnts pÄ de övriga skolorna.