Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att ur ett livsvÀrldsperspektiv undersöka hur tre elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever anvÀndandet av IT - baserade lÀrverktyg.Studien vill Àven ta upp elevernas erfarenheter av att anvÀnda sig av IT -baserade lÀrverktyg i undervisningen som en del av deras lÀrande, ur dÄtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvÀrldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tilltrÀde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvÀrldsfenomenologisk ansats fÄr jag tilltrÀde till personers livsvÀrldar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag anvÀnde mig av en frÄgeguide. Mina frÄgor var fÄ och mitt intresse för elevernas egna berÀttande var i fokus.

Begreppet area har visat sig vara svÄrt att förstÄ. I de högre Äldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mÀtningar, nationella som internationella. Den hÀr studiens syfte var att ta reda pÄ hur begreppet area behandlas pÄ lÄgstadiet. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en lÄgstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i Ärskurs 1 och lÀrarnas mÄl Àr att eleverna ska fÄ en kÀnsla för vad area innebÀr.

SamhĂ€llet har förĂ€ndrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmĂ„gor efterfrĂ„gas. Även synen pĂ„ utveckling och lĂ€rande har reformerats, vilket torde ha pĂ„verkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform Ă€r samarbetsinlĂ€rning.

Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen, dÀrför kan man redan i de lÀgre skolÄren införa begrepp och anvÀnda experiment som en naturlig del av undervisningen. Det Àr stor skillnad pÄ undervisningen förr och nu. Idag lÀgger man stor vikt pÄ hur elever lÀr, till skillnad frÄn förr dÄ man mer koncentrerade sig pÄ att hinna med sÄ mycket som möjligt. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur undervisningen i naturvetenskap i grundskolans tidigare Är har förÀndrats genom tiderna och hur den ser ut idag. Vi gjorde Àven en undersökning för att ta reda pÄ lÀrares instÀllningar till naturvetenskapsundervisningen.

Studiens övergripande syfte var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att fÄ kunskap om vad det Àr mer som hÀnder i klassrum bortsett frÄn den traditionella undervisningen. Studien bygger pÄ fyra grundskollÀrares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna anvÀnds i religionsundervisningen pÄ gymnasiet. Dels av lÀrare och dels hur lÀromedlen handleder lÀraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslÄr som lÀmpliga arbetssÀtt för integrering av urkunder i undervisningen, men Àven vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel kÀllmaterial, i jÀmförande analyser och förstÄelse för religionernas ursprung. Jag valde att anvÀnde mig av en kvalitativ studie eftersom den lÀmpade sig bÀst för mitt syfte. För att fÄ ett vidare perspektiv pÄ min undersökning genomfördes bÄde en litteraturstudie och en intervjustudie.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera elevers och lÀrares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. FrÄgestÀllningarna som vi utgÄr ifrÄn Àr följande:? Hur uppfattar elever elevdemokrati?? Hur arbetar lÀrare för att utföra uppdraget att ?undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer??? Hur pÄverkar ett demokratiskt arbetssÀtt undervisningen och elever?? Hur uppfattar elever och lÀrare betydelsen av elevdemokrati?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med bÄde lÀrare och elever i Ärskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lÀrare och tre elever frÄn varje klass.Efter genomförandet av studien har vi fÄtt en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svÄr och utmanande uppgift lÀrarna har att uppfylla lÀroplanens mÄl att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lÀrarnas och elevernas syn pÄ hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stÀmmer vÀl överens.Vi uppmÀrksammade att alla lÀrare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig dÀremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Denna studie behandlar hur lÀraren vÀgleder elever i skolans samhÀllsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur tvÄ lÀrare arbetar med Àmnesspecifika ord och begrepp i historieÀmnet. TvÄ lÀrare och klasser i Ärskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lÀrarnas vÀgledning har gjorts i jÀmförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekrÀftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen).        Analysen av lÀrarnas arbete med Àmnesspecifika ord och begrepp har utgÄtt frÄn en praktisk epistemologisk analys vilket innebÀr att vi analyserat meningsskapande med hjÀlp av begreppen stÄ fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lÀrarens vÀgledning av eleverna med hjÀlp av begreppen privilegiering och stöttning.       Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen ocksÄ kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lÀrarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare ocksÄ gör dennes privilegiering synlig.

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

Syftet med undersökningen var att klargöra hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Jag har utgÄtt frÄn tidigare teorier om hur skönlitteratur kan anvÀndas i undervisningen, bÄde genom lÀsning och genom samtal. Det Àr en survey undersökning baserad pÄ enkÀter och intervjuer frÄn ett antal lÀrare verksamma pÄ samma skola. FrÄgorna fokuserade pÄ varför lÀrarna anvÀnde sig av skönlitteratur, hur de valde böcker och om och hur de sedan samtalade om böckerna de lÀst. Resultatet visade att bÄde skönlitteraturen och samtalen var naturliga inslag i undervisningen, men de var inte alltid genomtÀnkta eller byggda pÄ en tydlig struktur.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Skollagen beskriver att undervisning Àr det arbete som förskollÀraren genomför utifrÄn lÀroplanens mÄl. Studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra den planerade undervisningen i förskolan i tvÄ lÀnder. Genom att jÀmföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa lÀnders sÀtt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjÀlp av att kategorisera materialet utifrÄn de valda aspekterna; organsation, innehÄll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola bÄde hade likheter och skillnader.