Sökresultat:
674 Uppsatser om Skönlitterärt utbud - Sida 22 av 45
"Det Àr viktigt att kunna leka och skratta tillsammans? -Om trivseln och atmosfÀren pÄ förskolan
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som skapar en god och inkluderande atmosfÀr sett utifrÄn ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av mÄlen med studien Àr att kunna förmedla kunskap och ge lÀsaren en ökad förstÄelse för hur den psykiska miljön i förskolan pÄverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa enkÀter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i Äldrarna fem-sex Är har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jÀmföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gÀllande atmosfÀren i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrÄn teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfÀr.
Pedagogernas uppfattningar utifrÄn enkÀtundersökningen skiljde sig men stÀmde ocksÄ överens med barnens förestÀllningar.
Ett steg mot en mer lyckad konkurrensutsÀttning.
I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hÀlsobudskap och mÄnga gÄnger kan detvara svÄrt att bedöma sanningshalten i budskapen. HÀlsobudskapen kan Àven skapa förvirringoch stress hos mÀnniskor och framförallt ungdomar anses vara en mer sÄrbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspÄverkan pÄ mÀnniskor och hur de kan bemötas pÄ ett reflekterat sÀtt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vÄrt syfte dÀrför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplÀrares uppfattningar om hÀlsa och hÀlsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i Ärskurs 7-9.
Omsorgsarbete i en tid av förÀndring : En studie av ett privatiserat Àldreboende och dess personal
Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Ăldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Ăldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..
Bildskapande i förskolan : En studie om pedagogers uppfattningar om bild utifrÄn tre olika typer av förskolor.
Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n begreppet bildskapande studera hur bild anvĂ€nds som pedagogiskt verktyg pĂ„ tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fĂ„tt stĂ„ tillbaka i jĂ€mförelse med de förstĂ€rkta mĂ„lomrĂ„dena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod anvĂ€nds dĂ€r nio pedagoger intervjuas. De valda frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger bild i verksamheten, det vill sĂ€ga Ă€r nĂ„gra specifika lĂ€rmĂ„l kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger bild, det vill sĂ€ga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med dĂ„? Hur tĂ€nker pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Ăr det nĂ„gra skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebĂ€r att barn har tillgĂ„ng till material och skapar pĂ„ egen hand.
Strategier för bostadsbyggande i C--?omrÄden
Bostadsbristen för studenter, sÀrskilt i större stÀder, har under en lÀngre tid varit ett frekvent diskuterat Àmne i Sverige. Stockholm har ett brett och starkt utbud av högre utbildning och regionen expanderar kontinuerligt. Regionen har idag cirka 80,000 studenter som slÄss om fÀrre Àn 13 000 studentbostÀder. Detta medför en risk att studenter vÀljer bort Stockholm som studentstad.Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för studentbostadsmarknaden att utvecklas. Med ett kvalitativt tillvÀgagÄngsÀtt via intervjuer med fastighetsutvecklare och lÀrosÀten identifierades fem problemomrÄden som ligger till grund för detta examensarbete.
Sveriges bostadsmarknad i kris? : En kvalitativ fallstudie över Sveriges rÄdande situation pÄ bostadsmarknaden och dess pÄverkan pÄ finansiell stabilitet
Syfte: Att skapa förstÄelse för hur situationen pÄ en marknad kan pÄverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns pÄ Sveriges bostadsmarknad för att utvÀrdera hur och om de kan pÄverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förstÄelse om hur finansiell instabilitet uppstÄr pÄ en marknad har vi tagit hjÀlp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat pÄ utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktÀriserat dem i sin utformning.
"Vi fÄr bestÀmma vad vi ska leka - resten bestÀmmer fröknarna" : Barns egna röster om delaktighet och inflytande i förskolans lek
Delaktighet och inflytande Àr tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamhetenskall vila pÄ demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande överinnehÄll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförstÄelseför demokrati och syftet med denna undersökning Àr att pÄvisa hur barns uppfattningarav inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begrÀnsats tillatt titta nÀrmare pÄ den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det Àr barnens egnaröster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur vÀlbegreppen inflytande och delaktighet Àr förankrat hos barn i förskolan.
Reformen som ingen trodde pÄ.
I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hÀlsobudskap och mÄnga gÄnger kan detvara svÄrt att bedöma sanningshalten i budskapen. HÀlsobudskapen kan Àven skapa förvirringoch stress hos mÀnniskor och framförallt ungdomar anses vara en mer sÄrbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspÄverkan pÄ mÀnniskor och hur de kan bemötas pÄ ett reflekterat sÀtt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vÄrt syfte dÀrför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplÀrares uppfattningar om hÀlsa och hÀlsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i Ärskurs 7-9.
Wiki för kunskapsdelning inom radiologi
Denna studie och uppsats Àr en mindre del av DRA-projektet (Distribuerat RadiologisktArbetsflöde). Projektet har mÄlet att samordna information för att skapa underlag förkunskap inom sjukvÄrden i VÀstra Götalandsregionen (VGR). Detta Àr ett problem inomradiologin. DÀrför undersöks möjligheten att anvÀnda en Wiki för att stödjakunskapsdelningen och samordningen bland radiologer (röntgenlÀkare) inom Sahlgrenskasjukhus. Eftersom Wiki Àr nytt inom mÄnga verksamheter Àr detta intressant i dagslÀgetoch det Àr stort behov av forskning inom detta Àmne.
FörÀldrars erfarenhet av att leva med ett barn med astma : En litteraturstudie
Introduktion: Barn i ung Älder Àr beroende av att förÀldrarna tar hand om barnets astma. FörÀldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebÀr en förÀndring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes 25 artiklar som analyserades och samanstÀlldes av bÄda författarna.
Korpens HÀlsodiplomering : - En kvalitativ studie om arbetsplatsers erfarenheter av hÀlsodiplomeringen
SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Korpen arbetar med hÀlsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.FrÄgestÀllningarna var följande:1. Vad innebÀr hÀlsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför vÀljer arbetsplatser just hÀlsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvÄrd?3.
Kvinnors attityd till sjÀlvundersökning av brösten (BSE)
Bakgrund: DÄ bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om Àmnet. MÄnga kvinnor i vÀrlden rekommenderas att sjÀlva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa lÀnder Àven sjukvÄrden rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptÀcka bröstcancer sÄ tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till sjÀlvundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes.
Omlokalisering av företag
Denna uppsats pÄvisar ett tillvÀgagÄngssÀtt som en extern aktör kan tillÀmpa nÀr en fastighet förvÀrvats med avsikt att Àndra upplÄtelseform. DÄ uppstÄr frÄgan hur de befintliga hyresgÀsterna skall omlokaliseras för att den nya Àgaren skall ha möjlighet att verkstÀlla sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras pÄ pÄverkansfaktorer som styr hyresgÀstens val av ersÀttningslokal. Vi fokuserar Àven pÄ hur hyresgÀstens materiella och psykologiska behov kan tillfredsstÀllas samt hur marknadsförutsÀttningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frÄgestÀllningen och det material som kommer att framstÀllas.
Ungdomars kulturvanor och utbildningsstrategier
Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och pÄ olika gymnasieprogram förhÄller sig till populÀr- och finkultur, till utbildning och skola och syn pÄ framtid. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken elever som gÄr pÄ en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjÀlp av begrepp och teoretiskt perspektiv som Àr inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien pÄvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill sÀga hur och vad de tar del av nÀr det gÀller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgÄr att eleverna tar del av kultur i en vÀldigt hög utstrÀckning men att det sker pÄ olika sÀtt. Vissa ger uttryck för att vara nÄgorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i frÄga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kÀnnedom om detta utbud eller dessa genrer.
Skogsfinnen inför tinget
Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.