Reformen som ingen trodde på.
I media förekommer det idag ett stort utbud av olika hälsobudskap och många gånger kan detvara svårt att bedöma sanningshalten i budskapen. Hälsobudskapen kan även skapa förvirringoch stress hos människor och framförallt ungdomar anses vara en mer sårbar och utsatt grupp(Sandberg, 2005). Enligt kursplanen för hem- och konsumentkunskap ska budskap i mediavara en del av undervisningen. Bland annat ska undervisningen behandla budskapenspåverkan på människor och hur de kan bemötas på ett reflekterat sätt (Skolverket, 2011d). Idenna kvalitativa studie har vårt syfte därför varit att belysa hem- ochkonsumentkunskaplärares uppfattningar om hälsa och hälsobudskap i media och dess plats iundervisningen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 7-9. Den metod vi använde för attutforska detta var semistrukturerade intervjuer med sex olika hem- ochkonsumentkunskapslärare. Resultatet visar bland annat att respondenterna uppfattar atthälsobudskapen i media fokuserar mycket på utseende och kroppsideal. Detta tror de kan haen negativ påverkan på framförallt ungdomar. I respondenternas beskrivning av derasundervisning framkommer det bland annat att de lägger stor vikt vid att eleverna utvecklar ettkritiskt förhållningssätt till hälsobudskapen i media. Det framkommer även att de användersig av tidningsutklipp som rör hälsa när de vill belysa och behandla hälsobudskapen i media.Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att hälsobudskapen i media kan prioriteras mer iundervisningen. Det borde även läggas större fokus på vilken betydelse det har att den bild avhälsa som förmedlas ofta är sammankopplad med utseende och kroppsideal.