This essay aims to analyse if the Russian military operation carried out against Georgia between the 7th and 12th of august 2008 were executed with adherence to the Russian principles for military deception, maskirovka.   A superior purpose is to assess the situation according to the Swedish Armed Forces task of identifying possible needs for new or changed needs for abilities and competence.   The method used is two-alternative hypotheses which are tried by comparing actual events before and during the Russian-Georgian war with the ten methods of maskirovka, compiled from military analytical literature. Such traces of resemblance are further examined, both individually and as a part of a larger indication.   Further the essay describes the Russian art of war, the prerequisites for military surprise, information warfare in Russian doctrine, the disputed territories of South Ossetia and Abkhazia and the principles for maskirovka.   The conclusion is that the Russian operation was executed with some adherence to maskirovka, though unspecified of to what degree.   Author of this essay is Cadet Martin Svensson of the Swedish Army, currently a student at the Armed Forces Technical School in Halmstad..

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

Konflikten i Darfur påbörjades 2003 men först i mitten av 2004 började frågan på allvar att diskuteras i FN:s säkerhetsråd. När FN väl uppmärksammat problemen i Darfur gjordes ändå inget för att stoppa pågående massakrer på civilbefolkningen. I denna uppsats frågar vi oss vad som gick fel i FN och vad som kan reformeras i Säkerhetsrådet för att förhindra att denna situation uppstår igen i framtida konflikter. Vi gör en normativ och konstruktiv analys av befintliga reformförslag inom FN och presenterar också egna idéer.De problem vi har funnit som kan ha lett till denna handlingsförlamning är framförallt en orättvis maktstruktur i Säkerhetsrådet, det samtida Irak-kriget, stormakternas skilda egenintressen samt att konflikten i Darfur var komplicerad och inte alls ett traditionellt krig. Dessutom har vi funnit stora problem med suveränitetsprincipen och FN:s folkmordsdefinition.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

AbstractUSA:s biståndspolitik har främst använts strategiskt för att främja nationella intressen. Bi-stånd kan vara ett effektivs sätt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistånd till Israel sedan början av 50-talet då USA:s stora population av judar har skapat ett närmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhållit stora summor i militärt och ekonomiskt bistånd från USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten håller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fått mest bistånd från USA.Pakistans geografiska läge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt på grund av hotet från Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska biståndspolitik förklarar vi utifrån realistisk teori inom internationell politik..

In this essay I compare the description of the Thirty Years? War in a number of German and Swedish encyclopedias published between 1854 and 2005. The essay is a historiographical research with focus on three areas; the description of the war background, the reason of the Swedish intervention in the war and the picture of the Swedish king Gustav II Adolf with the consequences of the war and the peace of Westphalia. I want to analyze the differences and similarities in the way the history is being told in the German and Swedish encyclopedias. The research shows a transformation from a narrative, nationalistic, partial description with focus on individuals and specific events to a more analytical and objective description with focus on structures.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men också för hur självständiga organisationers möjligheter och begränsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi använder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgänglig kritik av dessa modeller hittar vi både för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation både underlättar och försvårar vårt fall. Vi hittar också svårigheter med att använda modell 1 i en unipolär värld.Slutsatsen är att alla tre modellerna krävs för att fullständigt förstå varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

The aim of the thesis is to examine discourses about political violence categorised as ?ethnic? in academic literature and the media. Employing the method of discourse analysis, the study analyses news coverage of the wars in former Yugoslavia 1991-1995. The theory applied is based on Michel Foucault?s theory of the relationship between power and discourse in the constitution of knowledge, and the main arguments are supported by the work of the political scientist V.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

The purpose of this thesis is to examine the role of nationalism in the former Yugoslavia conflicts, with focus on the most involved parts: Serbia, Croatia and Bosnia and Herzegovina. The conflict was characterized by extensive ethnic cleansing between all ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs). This study looks at three different nationalism theories formulated by Ernest Gellner, Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen through a case study of former Yugoslavia. When the president of former Yugoslavia, Josip Broz Tito died and the communism in Europe was brought to an end Yugoslavia went towards its disintegration. This is when nationalism and ethnic separatism begins.

Den här uppsatsen söker svar på i vilken utsträckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskräcka en irreguljär motståndare. Genom det bristfälliga forskningsläget på detta område gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg på taktisk nivå inom den marina kontexten och dess roll i avskräckning mot en irreguljär motståndare. Under det kalla kriget, men även efteråt, har många teoretiker försökt sig på att beskriva och förstå avskräckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgångsrik metod för att påverka en motståndare med, är det ändå när det lyckas en väsenskilt mycket bättre och humanare metod än krig. Ur teorierna kring avskräckning har ett antal framgångsfaktorer identifierats.

This thesis studies the Swedish advertising business as an actor in the national formation of Sweden. It argues that earlier research has ignored to see advertising businesses as possible forces of these formations. The essay investigates how this appears historically through collaboration with an informational organisation that had risen due to the Second World War and that was a part of the national defence. I can, by investigating a discussion that focused on this informational organisation and the advertising businesses relation to it, show how the business as an effect of a civic engagement expressed an interest to participate in the informational work. The thesis will also, through the pamphlet Om kriget kommer.

Syftet med denna uppsats var att pröva om de centrala begreppen i Guidelines for OperationalPlanning GOP är relevanta/allmängiltiga, genom att placera dem i ett historiskt perspektiv. Jagvalde att analysera den amerikanska planeringen vid slaget om Midway med hjälp utavGuidelines for Operational Planning. Från de centrala begrepp som återfinns i GOP har jagundersökt om dessa går att spåra i den amerikanska planeringen som skedde före och underslaget vid Midway.Midway var vändpunkten för kriget i stilla havet. Efter en serie av fantastiska segrar erhöllJapans flotta ett enormt bakslag. Fyra hangarfartyg och huvuddelen av de mest erfarna piloterna iJapan var tillintetgjorda.

Den Svenska flottans ytstridsförmåga är idag uppbyggd av ett antal relativt små fartyg. Det är ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ?den lätta flottan? och bygger på idén att med hjälp av modern teknik så kan samma förmågor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas på flera små enheter. Svenska flottans ytstridskrafter är således anpassade till det gamla invasionsförsvaret.

Slaget om Malta, under andra världskriget, hade en avgörande roll vad gäller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska läge gjorde att det var en åtråvärd ö för axelmakterna och britterna kämpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherraväldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna användes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd är båda framstående luftmaktsteoretiker och deras teorier har fått stort genomslag, framförallt i västvärlden.