Sökresultat:
14924 Uppsatser om Skälig grund - Sida 45 av 995
?Bollspel Àr inte pÄ samma villkor, det gynnar killarna eftersom de har bÀttre förutsÀttningar? : Genusskillnader i betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa
I den nationella utvĂ€rderingen (2003) gĂ„r det att lĂ€sa att det Ă€r en markant skillnad mellan pojkar och flickors betyg i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Det Ă€r betydligt fler pojkar som nĂ„r de högre betygen. Denna undersökning försöker genom fallbeskrivningar och intervjuer med uppfattningar frĂ„n Ă„tta lĂ€rare i grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, analysera varför detta fenomen existerar. Undersökningen tar sin vetenskapliga grund i den fenomenografiska ansatsen och sin teoretiska grund i Yvonne Hirdmans genusteori, vilken anvĂ€nds som underlag för den analys som sker i diskussionsdelen. Ăven denna undersökning ger ett sken av att genusproblematiken kring betyg och bedömning i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa fortfarande existerar ute pĂ„ skolor. De slutsatser som kan dras av resultatet i denna undersökning Ă€r att undervisningens innehĂ„ll till stor del domineras av aktiviteter som uppskattas mest av pojkar och som dĂ€rför frĂ€mjar deras möjligheter till ett högre betyg. FrĂ„n denna undersökning kan Ă€ven utlĂ€sas att tĂ€vlings- och föreningsidrottens pĂ„verkan pĂ„ Ă€mnet Ă€r stark och att detta kan ha betydelse för hur lĂ€rare bedömer flickor och pojkar.
Ett sannolikhetsbaserat kvalitetsmÄtt förbÀttrar klassificeringen av oförvÀntade sekvenser i in situ sekvensering
In situ sekvensering Àr en metod som kan anvÀndas för att lokalisera differentiellt uttryck av mRNA direkt i vÀvnadssnitt, vilket kan ge viktiga ledtrÄdar om mÄnga sjukdomstillstÄnd. Idag förloras mÄnga av sekvenserna frÄn in situ sekvensering pÄ grund av det kvalitetsmÄtt man anvÀnder för att sÀkerstÀlla att sekvenser Àr korrekta. Det finns troligtvis möjlighet att förbÀttra prestandan av den nuvarande base calling-metoden eftersom att metoden Àr i ett tidigt utvecklingsskede. Vi har genomfört explorativ dataanalys för att undersöka förekomst av systematiska fel och korrigerat för dessa med hjÀlp av statistiska metoder. Vi har framförallt undersökt tre metoder för att korrigera för systematiska fel:I) Korrektion av överblödning som sker pÄ grund avöverlappande emissionsspektra mellan fluorescenta prober.II) En sannolikhetsbaserad tolkningav intensitetsdata som resulterar i ett nytt kvalitetsmÄtt och en alternativ klassificerare baseradpÄ övervakad inlÀrning.III) En utredning om förekomst av cykelberoende effekter, exempelvisofullstÀndig dehybridisering av fluorescenta prober.Vi föreslÄr att man gör följande saker:Implementerar och utvÀrderar det sannolikhetsbaserade kvalitetsmÄttetUtvecklar och implementerar den föreslagna klassificerarenGenomför ytterligare experiment för att pÄvisa eller bestrida förekomst av ofullstÀndigdehybridisering.
Adopterade och identitet
Abstract
MÄnsson Marielle 2011. Adopterade och identitet
Syftet med undersökningen Àr att studera hur internationellt adopterade ungdomar ser pÄ sin identitetsutveckling under skoltiden, sÀrskilt under grundskolans senare Är.
FrÄgestÀllningarna Àr:
* Hur upplever internationellt adopterade ungdomar att deras utseende pÄverkar sjÀlvbilden?
* Hur ser de pÄ sitt identitetsskapande under skoltiden?
* Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade ungdomar kring sitt ursprung?
I den tidigare forskningen nÀmns det att internationellt adopterade ungdomar ofta kÀnner sig som svenskar men pÄ grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhÀllet. Det Àr vanligt att den adopterade kÀnner sig bristfÀllig, underlÀgsen och ful pÄ grund av sitt utseende.
UppehÄllstillstÄnd pÄ grund av sÀrskilt ömmande omstÀndigheter : barnets bÀsta i frÀmsta rummet?
MÄlet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för vilket inflytande den militÀraverksamheten har pÄ de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som stÄr förgrundlÀggande militÀr utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpÄ regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pÄgÄr under 3 mÄnader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anstÀllning inom försvarsmakten. De metoder somanvÀnds i undersökningen Àr deltagande observation och enskilda intervjuer, dÀr fem ungakvinnor och fem unga mÀn intervjuas.
Dimensionering av HSQ-balkar med hÀnsyn till vridande moment.
Svetsade balkprofiler har under de senaste Ärtiondena i allt större utstrÀckning ersattstandardprofilerna vid upprÀttandet av större stÄlstommar. Möjligheten att utforma balkenefter bjÀlklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget Àr nÄgra av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil Àr sÄ kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har lÀnge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen pÄ dessa inte haft nÄgon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvÀrkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprÀtta ett dimensioneringsverktyg dÀr man viddimensioneringen utökar kontrollen till att Àven ta hÀnsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna lÄg sedan till grund för upprÀttandet av arbetsgÄngen och sedermeradimensionerings-hjÀlpen.Resultatet redovisar en exempelberÀkning av en HSQ-balk dÀr teorin implementeras. Endimensionerings-hjÀlp har upprÀttats för att ha ett alternativt tillvÀgagÄngssÀtt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprÀttats samtatt de problemomrÄden som kommer till följd av vridningen har ringats in.
Outsourca eller omlokalisera? - Ett beslutsproblem för företag
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera vad som ligger till grund för ett beslut om att outsourca eller omlokalisera delar av verksamheten för ett företag med lönsamhetsproblem. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. Arbetet med att samla in empiriskt material och söka efter en teoretisk referensram har skett parallellt och vÄr ansats kan dÀrför liknas vid en abduktiv. Teori: Transaktionskostnadsteorin, nÀtverksteorin och det resursbaserade synsÀttet utgör de huvudsakliga teorierna. UtifrÄn dessa undersöktes med vilket alternativ, outsourcing eller omlokalisering, ett företag kan komma tillrÀtta med sina lönsamhetsproblem och skapa konkurrensfördelar.
Faktorer associerade med lÄg respektive hög sjukfrÄnvaro vid FörsÀkringskassans avdelning för aktivitetsstöd
Bakgrunden till vĂ„rt examensarbete var att FörsĂ€kringskassan hade som mĂ„l att sĂ€nka sjukfrĂ„nvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anstĂ€lldas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive lĂ„g sjukfrĂ„nvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försĂ€kringscenter pĂ„ FörsĂ€kringskassan lĂ„g sjukfrĂ„nvaro och andra enheter hög sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar ledarskapet anstĂ€lldas sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar arbetsmiljön sjukfrĂ„nvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes FörsĂ€kringskassan/Nationellt försĂ€kringscenter/aktivitetsstöd i Ăstersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvĂ€rsnittsdesign. VĂ„ra resultat visade att oavsett om man arbetade pĂ„ en enhet med lĂ„g eller hög sjukfrĂ„nvaro, upplevde mĂ„nga anstĂ€llda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.
"Ingen kom till min begravning" : En kvalitativ studie av identitet vid lÀmnande av sociala medier
Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.
SamhÀllet, har du nÄgra kommentarer pÄ det? : En studie om utvecklingen av nyhetssajternas kommentarsfÀlt
Internet Àr en betydande faktor för vÄrt levnadssÀtt idag. Tillsammans med dess utveckling har vi mÀnniskor kunnat ta del av samhÀllet pÄ betydligt fler sÀtt Àn tidigare. Att kunna vara delaktig i vad nÀra och bekanta Àgnar sig Ät, och att kunna ta del av utrikes- och inrikesnyheter finns bara nÄgra knapptryck bort. Vi uttrycker vÄra synpunkter via exempelvis sociala medier, diskussionsforum och kommentarsfÀlten pÄ nyhetssajter. Internet ger Àven mÀnniskor en möjlighet till att vara oidentifierbar.
Generationsskifte i bank- och finansbranschen : En studie av Ättiotalisternas intÄg i SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken
Problemformulering: Vid ett generationsskifte ökar betydelsen av att kunna förstÄ skillnaderna mellan generationer, detta för att organisationens produktivitet inte ska bli allt för pÄverkad.MÀrker bankerna av ett generationsskifte? Hur upplevs Ättiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare?Syfte: Att se om ett generationsskifte Àr mÀrkbart för bankerna och i sÄ fall hur de pÄverkas av det. Syftet Àr Àven att undersöka och beskriva vad bankerna har för uppfattning om Ättiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare.Metod: Undersökningen har baserats pÄ en kvalitativ ansats i form av telefonintervjuer. Artiklar och litteratur ligger till grund för vÄr teori.Teori: EfterfrÄgan pÄ banktjÀnstemÀn genomgÄr en lÄngsiktig förÀndring, pÄ grund av Àndrade kompetenskrav samt effektivisering av yrket. De kommande tio Ären kommer efterfrÄgan pÄ banktjÀnstemÀn att öka pÄ grund av mycket stora pensionsavgÄngar av fyrtiotalister (Arbetsförmedlingen 2011).Aryafar & Ezzedeen (2011) hÀvdar att ett av tidernas största och mest betydelsefulla generationsskifte nu pÄgÄr.
FörmÄnsbeskattning av Àgare i fÄmansföretag
Under de senaste Ären har det skett en kraftig ökad fokusering frÄn SKV:s sida att privat beskatta Àgare för stugor, bÄtar och bilar som anvÀnds som en del i nÀringsverksamheten oavsett om de anvÀnts privat eller inte. Ett problem som har uppstÄtt Àr om beskattning av förmÄner för Àgare i fÄmansföretag ska beskattas utifrÄn dispositionsrÀtten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan Àgaren göra för att undgÄ beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som Àr bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra nÀr en delÀgare i ett fÄmansföretag presumeras ha dispositionsrÀtt och om Àgarna dÀrmed ska förmÄnsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rÀttsfall som behandlar problematiken kring detta.
Business Intelligence pÄverkan pÄ controllerrollen
Bakgrund och problemdiskussion:Sedan Relevance Lost-debatten pÄ 1980-talet har ekonomistyrningen utvecklats. Detta har Àven fÄtt en pÄverkan pÄ controllerns roll inom organisationen. Parallellt med detta har informationsteknologin utvecklats mycket snabbt. Flera studier har undersökt hur ERP-system, som blev vanliga pÄ 1990-talet, har pÄverkat controllerrollen. Efter ERP-systemens intÄg har business intelligence blivit allt högre prioriterat.
UtvÀrdering av metod för applikationsgranskning
Enligt Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap sÄ Àr information ?mycket vÀrdefull, ibland till och med livsviktig? (1). InformationssÀkerhetsarbete syftar i korthet till att skydda information och för att möjliggöra det krÀvs det att utifrÄn de förutsÀttningar som finns att anpassade skydds- och sÀkerhetsÄtgÀrder införs för att informationen ska fÄ ett vÀlavvÀgt, anpassat och kostnadseffektivt skydd i förhÄllande till dess vÀrde för en organisation eller individ (1).I detta examensarbete har Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning utvÀrderats i syfte att utifrÄn ett informationssÀkerhetsperspektiv se om den Àr tillÀmpbar som en sÀkerhetsÄtgÀrd för andra svenska myndigheter samt ta fram en uppdaterad version av metodiken.Kvantitativa och kvalitativa data har samlats in via enkÀtundersökning, litteraturstudie samt intervjuer och resultatet visar att applikationsgranskning passar vÀl in i det övriga informationssÀkerhetsarbetet.Denna studie visar att svenska myndigheter har brister i sitt informationssÀkerhetsarbete och efterlyser konkreta exempel och metodstöd för att det ska bli bÀttre. I den hÀr studien visar sig Försvarsmaktens metod för applikationsgranskning vara en lÀmplig och flexibel grund som kan bidra med detta dÄ den Àr anpassningsbar utifrÄn miljö och förutsÀttningar och en billig sÀkerhetsÄtgÀrd som gÄr fort att genomföra och klarar sig med smÄ resurser. Metoden ger en god grund till ett fortsatt informationssÀkerhetsarbete genom att den metodiskt steg för steg gÄr igenom och granskar en applikation.
Fritidspedagogen och vÀrdegrundsarbetet: en studie om
fritidspedagogens upplevelse och beskrivning av
vÀrdegrundsarbetet
Syftet med denna studie Àr att beskriva fritidspedagogernas upplevelse och beskrivning av vÀrdegrundsarbetet i skolan och pÄ fritidshemmet samt vad han/hon anser kan förbÀttras i detta arbete. Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning samt ur ett historiskt perspektiv. Styrdokument som lÀroplanen och allmÀnna rÄd för fritidshem ingÄr Àven i vÄr studie. För att kunna utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av kvalitativa och ostrukturerade intervjuer med fritidpedagoger. Sedan har vi tolkat intervjusvaren med hjÀlp av litteraturen.
LÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv : En jÀmförande studie pÄ grund och gymnasieskola
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur specialpedagoger pÄ grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan Àr mer inriktad mot att eleverna ska nÄ mÄlen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jÀmföra metoder och arbetssÀtt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som vi genomförde pÄ 25 specialpedagoger inom respektive skolform. EnkÀten som vi anvÀnt i undersökningen bestod av tvÄ delar, dÀr den första delen handlade om kompensatoriska hjÀlpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frÄgorna i enkÀten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vÄr uppfattning att man pÄ grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssÀtt medan man pÄ gymnasieskolan arbetade mer mot mÄlen i kurserna stÀmmer.