Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur revideringen av förskolans lÀroplan, lpfö 98, har pÄverkat förskollÀrarens förhÄllande till Àmnet teknik. Arbetet har haft fokus pÄ ett enkelt egentillverkat teknikmaterial som nÄgra förskollÀrare fick arbeta med. Detta arbete utvÀrderderades senare med sÄvÀl enkÀter som intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att förskollÀrarna Ànnu inte har kommit igÄng med teknikarbetet i förskolan. Orsaker till detta kan vara exempelvis pedagogernas rÀdsla och okunnighet om Àmnet samt brist pÄ förslag till hur Àmnet ska presenteras i en barngrupp. Arbetet med teknikmaterialet har gett dem en större förstÄelse för begreppet teknik och positivare attityd till teknik i förskolan..

Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur förskollÀrare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollÀrare anser att deras kompetens Àr i förhÄllandet till lÀroplanens uppdrag rÀcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord.Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i lÀroplanen för förskolan att strÀva mot att varje barn ska utveckla sin förmÄga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehÄller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte Àr medvetna om att det Àr teknik de arbetar med samt att de tolkar Àmnet teknik som större projekt i stÀllet för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men Àven att teknik som Àmne inte Àr förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna kÀnner att de har tillrÀcklig kunskap men att de ÀndÄ vill ha fortbildning, tips och förslag pÄ hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen..

Syftet med mitt arbete har varit att försöka fÄ fram en anvÀndbar modell för infÀrgning mellan kÀrnÀmnet svenska och karaktÀrsÀmnet medicinsk grundkurs i gymnasiets omvÄrdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infÀrgning i undervisningen. I analysen har jag anvÀnt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths, weaknesses, opportunities, threats), som mÀter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nÀmligen elevens, pedagogens, organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna som intervjuats stÀller sig mycket positiv till infÀrgning i undervisningen.

Stress Àr en alarmreaktion som uppstÄr nÀr individen hamnar i en situation som innehÄller nya eller ovÀntade stimuli. Det blir skadligt för individen dÄ kroppen inte fÄr tillrÀckligt med ÄterhÀmtning och stressen blir lÄngvarig. Utmattningssyndrom trÀder in dÄ individen ignorerat kroppens signaler tillrÀckligt lÀnge. Medicinsk yoga Àr en typ av komplementÀrmedicin och inriktar sig pÄ hela mÀnniskan, vilket Àr effektivt pÄ individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det Àr en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Att synliggöra verkligheten i undervisningen Àr en utmaning. SÀrskilt att fÄ in aktuell teknik in i datorundervisningen pÄ gymnasienivÄ. Detta eftersom IT-branschen aldrig stÄr still, ny teknik utvecklas stÀndigt och branschen Àr dÀrmed tvungen att hÀnga med i denna utveckling. Hur ska dÄ vi i skolvÀrlden kunna hÀnga med? Vilken teknik anvÀnds ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping anvÀnder inom sektorerna programmering och webbdesign.

AbstraktBakgrund: Med tanke pÄ den ökande frekvensen av kejsarsnitt utan medicinsk indikation vÀrlden över Àr det angelÀget att studera detta Àmne. Förhoppningarna pÄ denna studie var att den skulle leda till en bÀttre individuell omvÄrdnad för de kvinnor som önskade denna förlossningsmetod.Syfte: Att belysa olika faktorer som kan pÄverka att kvinnan önskar kejsarsnitt utan medicinsk indikation framför en vaginal förlossning, samt behov av omvÄrdnad.Metod: En systematisk litteraturstudie, dÀr fjorton vetenskapliga studier inkluderats. Genom en innehÄllsanalys vÀxte tvÄ huvudteman fram, den första var faktorer bakom val av förlossningsmetod, under detta tema skapades Ätta underkategorier och det andra huvudtemat var behovet av stöd i samband med vaginal förlossning.Resultat: De största bakomliggande faktorerna till att kvinnan önskade kejsarsnitt utan medicinsk indikation var tidigare upplevelser och kvinnans ökande Älder. MÄnga av dessa kvinnor kÀnde att de saknade bÄde stöd och information frÄn vÄrdgivarna.Diskussion: Vikten av information och stöd var av stor betydelse för dessa kvinnor. För att sÀkra detta Àr omvÄrdnadsdokumentation en grundlÀggande del i vÄrdarbetet.

2009 omorganiserades lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstÄ de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar pÄ utbildningens design, innehÄll och genomförande samt förstÄ vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gÀller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvÄrdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frÄgeformulÀr anvÀndes för att samla in data frÄn fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas Äsikter om hur lÀrares kunskapsnivÄer inverkar pÄ organiseringen av lÀkarutbildningen och lÀkarstudenternas övergÄng mellan utbildning och medicinsk sjukvÄrdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare Àn utmaningar samt att lÀrares varierande nivÄ av teknologiska och pedagogiska kunskaper Àr en faktor som har en stor pÄverkan pÄ lÀrares upptagande och anvÀndning av IKT i undervisning..

Stress Àr en alarmreaktion som uppstÄr nÀr individen hamnar i en situation som innehÄller nya eller ovÀntade stimuli. Det blir skadligt för individen dÄ kroppen inte fÄr tillrÀckligt med ÄterhÀmtning och stressen blir lÄngvarig. Utmattningssyndrom trÀder in dÄ individen ignorerat kroppens signaler tillrÀckligt lÀnge. Medicinsk yoga Àr en typ av komplementÀrmedicin och inriktar sig pÄ hela mÀnniskan, vilket Àr effektivt pÄ individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det Àr en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hÀlso- och sjukvÄrden.

 Detta Àr en litteraturstudie som syftar till att synliggöra hur modern teknik sÄ som mobiltelefoner och olika datorer gestaltas i bilderböcker i relation till hur teknik anvÀnds i verkligheten. Flertalet bilderböckers olika sÀtt att skildra denna moderna teknik, i person och miljöskildring och som verktyg för fantastiska portar mellan olika vÀrldar analyseras och diskuteras utifrÄn hur anvÀndandet ser ut i verkligheten i dagens samhÀlle. Materialet bestÄr av Ätta svenska bilderböcker utgivna Är 1998 och senare. .

Denna rapport behandlar push-teknik, en teknik för att skicka data i realtid inom webbapplikationer.MÄnga gÄnger i dagens mer interaktiva webb kan ett behov finnas av att behandla data pÄ ett alternativt sÀtt. PÄ grund av detta kÀndes det valda Àmnet relevant inom ramen för webbutveckling.Syftet Àr att undersöka hur vida denna teknik skiljer sig mot andra tekniker för att transportera data. För att kunna undersöka push-tekniken har en applikation skapats med hjÀlp av ett ramverk för detta ÀndamÄl. Som ramverk för arbetet valdes APE som innehÄller en komplett lösning för push-teknik pÄ webben.Som underlag för rapporten utvecklades en spelapplikation samt en utvÀrdering av ramverket APE och ett antal prestandatester gjordes..

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till att lungornassyreupptagningsförmÄga minskar och vanliga symtom Àr hosta och andnöd vidanstrÀngning. Diagnostisering av KOL baseras pÄ spirometri, menbehandlingsÄtgÀrder bör utgÄ ifrÄn patientens fysiska förmÄga och detta gerspirometri inte ett mÄtt pÄ. Det hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att, utifrÄn enbefintlig step?test applikation som medicinsk teknik, forskning och utveckling harutvecklat, skapa en applikation som gör det möjligt att uppskatta KOL ? patientersfysiska förmÄga. Applikationen möjliggör test hemifrÄn vilket gör att patienternaslipper Äterkommande sjukhusbesök och den kan ocksÄ komma fungera sommotivation för patienterna till att öka sin aktivitetsnivÄ.

Genom Lpo 94, LĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet som kom 1994, fick teknikĂ€mnet en egen kursplan och egna kunskapsmĂ„l. Det blev en mĂ„lstyrd skola istĂ€llet för en regelstyrd.Idag har vi en ny lĂ€roplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förĂ€ndrats i denna lĂ€roplan och ska passa in i dagens samhĂ€lle.Vad Ă€r det centrala i undervisningen i Ă€mnet? Vad vill eleverna lĂ€ra sig? Vad vill Skolverket att vi ska lĂ€ra eleverna om teknik?Den hĂ€r kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar pĂ„ dessa frĂ„gor och ge ökad kunskap om Ă€mnet och om förvĂ€ntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar pĂ„ en positiv instĂ€llning till Ă€mnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan pĂ„verka sina betyg. LĂ€rare i Ă€mnet försöker förmedla nyttan och glĂ€djen med Ă€mnet men har smĂ„ resurser.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.