Detta examensarbete Àr ett projekt som utförts pÄ uppdrag av Sunnex Equipment AB. Syftet var att utveckla nya ledade armsystem till en medicinsk belysning för att ersÀtta de tre armsystemen som marknadsförs av företaget idag. Det var Àven önskvÀrt att projektet resulterar i ett förslag pÄ utformning av ett tillhörande lamphuvud. Fokus har varit design och ergonomi. Arbetet har följt en strukturerad produktutvecklingsprocess som inleddes med informationsinsamling genom anvÀndarstudie, intervjuer, konkurrensanalys och litteraturstudier.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

Henning Berger (1872 ? 1924) har en plats i den svenska litteraturhistorien som en av fÄ ihÄgkomna författare frÄn 1900-talets första Ärtionde, vid sidan av Hjalmar Söderberg och Bo Bergman. Intresset har frÀmst knutits till Bergers USA- och barndomsskildringar, sÀrskilt i DÀr ute (1901) och Drömlandet (1909). I denna uppsats granskas teman, teknik och stil i de noveller han skrev som bosatt i Danmark under 1910-talet, och som han har förlagt till dansk miljö. FramstÀllningen refererar till tidigare undersökningar och omdömen av framför allt Sven Lagerstedt och Fredrik Böök.

Trots den senaste tidens hÄrdvaruutveckling Àr realtidsrendering av stora folkmassor fortfarande ingen trivial uppgift. Denna uppgift beskrivs som crowd rendering. Effektiv crowd rendering bygger ofta pÄ instansiering, men instansiering kommer med ett problem, det skapar kloner. Denna uppsats syftar till att undersöka och utvÀrdera ett antal tekniker som anvÀnds för att skapa mÄngfald för instansierade modeller. Dessa tekniker kommer tillsammans att kallas varierad instansiering.

NÀr tekniken ?cloud computing? eller datormoln först upptÀcktes var det en teknik som krÀvde att en anvÀndare införskaffade hÄrdvara och kunskap för att skapa denna miljö. Denna teknik kunde inte uppfylla sin potential pÄgrund av en otillrÀcklig internetanslutning. I dagens moderna samhÀlle Àr tillgÄng till fiberanslutning stor och kostnaden lÄg vilket har lett till att antal hushÄll med fiber fortsÀtter öka. Detta har medfört att datormoln i nutid kan vara av intresse för en hemanvÀndare, detta i form av molnlagring.Det hÀr examensarbetet undersöker prestanda, sÀkerhet, integritet, replikering och skalbarhet hos tvÄ olika molntjÀnster.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Avfall som inte sorteras av privatpersoner eller företag levereras till avfallsanlÀggningar dÀr det sorteras för att öka vÀrdet och skapa avsÀttning för avfallet. Idag sker sorteringen av blandat avfall pÄ Ragn Sells manuellt med grÀvmaskin vilket Àr kostsamt. Kostsam sortering leder dessutom till lÄg sorteringsgrad. Det hÀr arbetet syftar till att undersöka hur sorteringen kan ske pÄ ett mer effektivt sÀtt för att möjliggöra en lönsammare sortering och högre sorteringsgrad. Detta kan ske genom att effektivisera dagens metoder men arbetet undersöker ocksÄ vilken ny teknik som kan anvÀndas samt hur vÀl den lÀmpar sig för ÀndamÄlet. Arbetet behandlar effektivisering i tre tidsperspektiv: vad som skulle kunna förbÀttras redan imorgon, vad som skulle kunna ske inom ett par mÄnaders tid samt vad som kan komma att vara aktuellt om ett par Är.

Detta examensarbete har utförts pÄ och i samarbete med ITN, Institutionen för Teknik och Naturvetenskap, vid Linköpings Universitet. ProblemstÀllningen hÀrrör frÄn tidigare projektsamarbete mellan Linköpings Universitet, Telia AB och Ericsson. Uppgiften bestÄr i att ta fram en optimeringsalgoritm som anvÀnder sig av ett nytt angreppssÀtt genom att försöka minska osÀkerheten pÄ indata..

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under olika tider pÄ Äret. Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bÀckensmÀrta upplever Basal KroppskÀnnedom. Sex gravida kvinnor med smÀrta frÄn lÀndrygg/bÀckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. MÀtmetoderna var bÄde kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mÀtmetod visade sig ej vara tillrÀcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivÄerna som BK bygger pÄ.

Antalet sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att fÄ ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny sjukskrivningsprocess utvecklats. FörÀndringarna med socialstyrelsens ökade krav pÄ tidig bedömning av arbetsförmÄga vid sjukskrivning och förbÀttrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkÀtundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primÀrvÄrden i Region SkÄne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna stÀllde sig till att göra tidiga bedömningar i sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att pÄverka deras framtida arbetssituation.

Regeringen satsar pÄ entreprenörskap i skolan, utgÄngspunkten Àr att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lÀrande och liv (Palander, 2011). SÄledes Àr det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[?] bidra till att eleverna utvecklar ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgÄngslÀge i ovanstÄende citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhÄllningssÀttet kan gestaltas i teknikundervisningen för Ärskurs F-3.Arbetet innehÄller bland annat en forskningsbakgrund, dÀr doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfÀlt.

Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

Dagens digitala teknik utvecklas stÀndigt och de digitala resurser som finns tillgÀngliga i skolorna gÄr ocksÄ igenom en förÀndringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förÀndringar som pÄgÄr i samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de förutsÀttningar som lÀrare anser sig ha för att anvÀnda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i Ärskurserna 4-6 i LuleÄ Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lÀrare i mer Àn hÀlften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fÄtt fram att lÀromiljöns utformning pÄverkar de förutsÀttningar som lÀraren har för att anvÀnda IKT i sin undervisning.