I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Under de senaste decennierna har fokus riktats mot att effektivisera de utgÄende transporterna, vilket gjort att de inkommande transporterna kommit i skymundan. Företagen har dock pÄ senare tid kommit till insikt om den potential som finns i att Àven förbÀttra de inkommande transporterna. Syftet med rapporten var frÄn början att studera hur de inkommande transporterna fungerar samt ur ett kostnadsperspektiv utvÀrdera potentialen för förbÀttring. Under studiens gÄng skedde dock en syftesförskjutning pÄ grund av problem vid fallstudieföretaget. Arbetet kom att fokuseras mer pÄ kartlÀggning av inkommande transporterna, Àn pÄ metoder för att förbÀttra konkurrenskraften, dÄ detta omrÄde visade sig vara ett större problem Àn vÀntat.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

NederbördsmÀtning Àr viktigt inom mÄnga omrÄden och en relativt ny teknik Àr enoptisk distrometer som med hjÀlp av laserteknik mÀter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur vÀlThies distrometer stÀmmer överens med nederbördsmÀtning frÄn ett vippkÀrl ochmanuella mÀtningar frÄn institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper övervÀger att gÄ över till denna teknik och dÀrmedbehövdes distrometern utvÀrderas för olika faktorer som kan pÄverka instrumentet.Vid jÀmförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd Àn de andra mÀtarna. Det Àr svÄrt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero pÄ men felkÀllor sÄ som avdunstning och vÀtning hos vippkÀrletoch manuella mÀtningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan frÄn distrometern. Inga samband hittades för vindhastighet,vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpÄ fördelar med en distrometer.

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

Den psykosociala arbetsmiljön har förÀndrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska pÄfrestningar i det nÀrmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlÀgga arbetsrelaterad stress bland tjÀnstemÀn med förhoppning om att anvÀnda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras pÄ en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare frÄn ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjÀnstemÀn upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Den hÀr rapporten redovisar resultatet av en fallstudie pÄ projektet GöingegÄrden som genomförs iregi av Derome Mark & Bostad. Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga arbetsprocessen och dÀrefterbelysa var det finns felkÀllor och störst förbÀttringsmöjligheter, av vilken anledning samt vilkakonsekvenser som dessa fÄr. Rapporten belyser och ÄskÄdliggör vilka ÄtgÀrder och lösningar som böranvÀndas och dessa ÄtgÀrder utvÀrderas ur ett LEAN perspektiv med fokus pÄ tid och kostnad someffekter.För att kunna nÄ dit har en stor del av arbetet inriktats sig mot att förstÄ hur processen fungerar, hurarbetet ser ut pÄ Derome samt synliggöra vilka avvikningar som finns och hur dessa utspelar sig i detlÄnga loppet. Arbetet med eftersökning och felsökning bestÄr av frÀmst av möten, intervjuer ocheftersökningar om hur arbetet sker pÄ andra företag i samma bransch.Dessa avvikelser analyserades och deras hÀrkomst, varför de uppkommer, undersöktes och fokus lÄgpÄ att hitta förbÀttringspunkter som Àr Äterkommande och inte bara engÄngsproblem. Attgrundstenarna och visionerna som finns i LEAN Àr tÀtt sammanknutna med de ÄtgÀrdsförslag somredovisas i rapporten ser vi som en klar utgÄngspunkt.Resultatet av rapporten visar pÄ att inom projekteringsdelen av projektet finns det brister och deflesta av dessa brister hÀrleds komma frÄn omodern teknik.

Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och redogöra för hur religionslÀrare och lÀromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslÀrobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lÀrare och lÀromedelsförlag ville jag ta reda pÄ om det finns en efterfrÄgan av en lÀrobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sÄdant lÀromedel och vilken funktion det beskrivs fÄ i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrÄgan av lÀromedel med koppling till digital informationsteknik Àven om olika grupper av lÀrare efterfrÄgar olika saker precis som de förhÄller sig olika till teknik och lÀroboken. Resultaten bekrÀftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare Àn en revolution dÄ lÀrarna frÀmst vill kunna anvÀnda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svÄrighet för förlagen dÄ satsningar pÄ digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lÀrare som anvÀnder lÀroboken mest idag och den grupp av lÀrare som efterfrÄgar mer digitala funktioner bara ser lÀroboken som en i mÀngden av lÀromedel och antagligen inte kommer att anvÀnda den mer trots nya funktioner..

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter anvÀnder hÀstar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Vi ville Àven veta hur en bra terapi hÀst skall vara. En intervjustudie utfördes pÄ fyra terapeuter i Sverige som anvÀnder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi Àr svÄra att sÀrskilja frÄn varandra dÄ grÀnsen mellan dem Àr flytande. BÄda Àr behandlingsformer dÀr hÀsten anvÀnds som ett verktyg för att uppnÄ uppsatta mÄl.

Precis som mÄnga andra domÀner har frivilligorganisationen SjörÀddningssÀllskapet (SSRS) pÄverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS bÄtar har fÄtt mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjörÀddarnas kompetens och kraven pÄ deras kompetens, förÀndrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag bestÄr SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsÀttning bortom den marina domÀnen. Den hÀr studien gör en bred kartlÀggning över organisationen för att kunna jÀmföra förhÄllanden mellan vilka uppgifter och mÄl som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgÀnglig och hur arbetet utförs i praktiken.